Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (896.) 1 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9
SVENSK LÄRARETIDNING.
139
offentlig kontroll ställd och af viss
kompetens åtföljd afgångsexamen för lärjungar, som
vid 15-16 års ålder önska sluta sin skolgång,
samt till de ändringar i dessa läroverks
organisation, som däraf betingas.
Vid Stockholms läraresällskaps
sammanträde i lördags voro som
diskussionsämnen uppställda följande frågor:
Är af behofvet påkalladt, att, såsom i hrr
F. Boströms och E. Carlsons motioner vid
innevarande riksdag föreslås, en
afgångsexamen för lärjungar vid 15-16 års ålder
inrättas vid allmänna läroverk?
Äro öfriga i hr E. Carlsons motion antydda
ändringar i läroverkens organisation ined
läroverkens mål förenliga och i öfrigt lämpliga?
I den lifliga diskussionen, som
varade i tre timmar, deltogo rektor
Lindroth, som ville besvara första frågan
med ja och andra med nej, rektor
Almquist, som ville besvara dem båda
med obetingadt ja, adjunkten Boije af
Gennäs, rektor Sjöberg, adjunkten
Vi-nell och professor Hjärne.
Diskussionen kommer att fortsättas
vid extra sammanträde nästa lördag.
Vid lördagens möte närvoro
statsrådet Claeson, f. d. statsrådet Wennerberg,
de båda motionärerna Boström och
Carlson, medlemmar af kamrarnas
undervisningsutskott, kanslirådet
Kastman, professorerna Sahlin, Hjärne och
Lundell m. fl.
Mindre lämpligt
petitione-rande.
Under denna rubrik skrifves till
Svensk Läraretidning:
Det anses i allmänhet mindre hedrande
att underskrifva tvänne petitionslistor, som
riktas åt samma håll och beröra samma
sak, och en petitions värde brukar genom ett
dylikt tillvägagående blifva betydligt redu- |
ceradt i allmänhetens ögon äfvensom med
all rätt betraktas med misstrogna blickar af j
den eller dem, till hvilka petitionen är
riktag. Med hänvisning till detta
sakförhållande framhölls i en vid Kolmårdskretsens j
möte i lördags gifven återblick på 1898 års |
tilldragelser, hurusom under nämda år både S ve- !
riges allmänna folkskollärareförening och
föreningen »Folkskolans vänner» petitionerat i j
rättstafningsfrågan, ehuru det ingalunda vore i
vederbörande myndigheter .- allra minst j
chefen för folkskolebyrån - obekant, att j
en icke ringa del af den senare föreningens i
medlemmar äfven tillhörde allmänna folk- j
skollärareföreningen. Utom den fara, som j
låge i bristen på enigt uppträdande från |
målsmännen för den lägre undervisningen, j
komme härvidlag sålunda äfven den, att j
man sökte »uppträda dubbelt», hvarigenom !
kraften i uppträdandet ytterligare i hög grad \
minskades. j
Så långt bref skrif våren. Det af ho- i
nom klandrade dubbelpetitionerandet i
stafningsfrågan torde, hvad de enskilda |
petitionärerna beträffar, kunna i någon j
mån förklaras genom det i flera afse- !
enden oklara läge, hvari stafningsfrågan j
vid ifrågavarande tidpunkt förelåg, samt
genom de högtflygande förhoppningar,
hvaråt man då på vissa håll hängaf
sig.
Värre vore emellertid, om samma
missgrepp skulle upprepas i ärenden,
där risken att skada är ännu större
Enligt hvad under senaste veckorna
meddelats, förberedes ånyo från det håll,
där man aflas att hålla lärarekåren
splittrad, uttalanden och därmed
följande petitioner i frågor, hvilka redan
varit föremål för petitioner från
Sveriges allmänna folkskollärareförenings
sida. Men så länge det inom
lärarekåren finnes ett antal medlemmar, hvilka
ännu icke insett faran af att de vid rikets
folk- och småskolor arbetande lärarne
och lärarinnorna äro i fråga om sina*
rena fackintressen delade i skilda läger
utan tvärtom understödja
splittringsförsöken och därmed hindra kåren från
ett enigt uppträdande, så länge är ju
mindre att undra på, att det finnes
några få missnöjda, som underblåsa
och hålla vid lif splittringsförsöken.
I alla land, där lärarekåren kommit
till full insikt om betydelsen af ett enigt
uppträdande, hafva lärarne och
lärarinnorna med åsidosättande af enskilda
antipatier och sympatier slutit sig kring
den allmänna folkskollärareförening, som
finnes i landet, och just genom denna
förening låtit myndigheterna få del af
kårens Önskningar och behof. Så är
fallet i våra grannland Norge och
Danmark, så ock i de stora kulturlanden
England och Tyskland. Sådana försök,
som hos oss gång efter annan
framträda i afsikt att splittra kåren och
göra den vanmäktig inför
myndigheterna och som här märkligt nog
understödjas af medlemmar i den allmänna
folkskollärareföreningen, skulle i andra
land genast tillbakavisas.
God och billig pedagogisk litteratur
skaffar man sig genom att blifva
medlem af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings pedagogiska litteratursällskap.
Se inbjudningen längre fram i dagens
nummer!
5,91O medlemmar
räknar numera Sveriges allmänna
folkskollärareförening - den högsta siffra
föreningen någonsin uppnått under sin
18-åriga tillvaro. Medlemmarne äro
fördelade i 216 kretsar från Ystad till
långt norr om Haparanda, ja norr om
polcirkeln. I alla Sveriges län finnas
numera kretsar.
Korrespondens
är nu satt i gång mellan 85 danska
och 85 svenska lärare och lärarinnor.
Ytterligare 22 svenskar hafva anmält
sig, för hvilka ännu icke skaffats
med-korrespondenter från Danmark, hvaraf
alltså framgår, att lifaktigheten för den-
na sak varit större på denna sidan än
på andra sidan Sundet. Särskildt gäller
detta om lärarinnorna.
Folkskolan och allmänna
läroverket.
Lärjungeantalet vid de allmänna
läroverken uppgick år 1897 till 15,756.
Kostnaden för hvarje lärjunges
undervisning beräknas af statsrevisorerna
hafva uppgått till 221 kr. 55 öre
(häruti icke inberäknade kostnaderna för
läroverkshusen. Under samma år
undervisades i folkskolorna 733,836
lärjungar för en totalkostnad af 17,088,611
kr., hvilket gör 23 kr. 28 öre pr
lärjunge (däri kostnaderna för
folkskolehus i allmänhet inberäknade).
Undervisningskostnaden för en
läroverkslärjunge räcker alltså till för
under-ning af i det närmaste 10
folkskolelärjungar.
Norr om Haparanda
’läses det af Svensk Läraretidning
utgifna barnblioteket »Saga» ?if
skolbarnen. En lärare i nordligaste
Finnmarken skrifver till oss:
| En ypperlig bok är »Saga», ty den läsa
barnen med förtjusning. I min skola hafva
de s ålat ihop slantar och prenumererat på
| ett exemplar för hela skolan. Häftena gå
i nu från den ena till den andra, och med
j otålighet väntar man den post, som skall
| medföra det följande häftet.
j Det gör ett nästan gripande intryck,
| när man tänker sig dessa barn från
! odlingens kargaste utkanter gå och
längta efter, att äfven deras tur skall
komma, då de i de långa vinterkväl-
i larna skola få studera det ena gemen-
! samma exemplaret. Någon barnavän
i borde förkorta deras längtans stunder.
SKOLNYHETEK
Våra senaste skolkommittéer
hade intill 1897 års slut kostat statsverket
följande belopp:
Kronor l
Kommmittén för utredning af vissa
frågor angående undervisningen vid
universiteten .............................. 22,473
Kommittén för ordnandet af
foster-| barnsväsendet _____ ......................... 18,280
j Kommittén för utarbetande af förslag
i till folkskolestadga för rikets större
j städer ...... ......... , ......................... 8,3(59
Kommittén för utarbetande af förslag
till stadga angående undervisnings-,
studie- och examensväsendet inom
de teologiska fakulteterna vid rikets
universitet ._ ..... _ ......................... 1,957
Kommittén för utredning i t fråga om
statsbidrag till aflönande* af
vikarier vid sjukdomsfall för ordinarie
lärare och lärarinnor vid folkskolor 2,439
Kommittén för afgifvande af
betänkande och förslag rörande
afskaffande eller inskränkande af
lärare-profven m. m .......................... ..... 2,015
Kommittén för utredning af vissa
frågor rörande uppfostringsanstalter för
sinnesslöa barn m. m. _,~- ............. 4,519
l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
