Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (897.) 8 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 10
Att svenska språket sprides med stora
steg i finnbygden ser man bland annat
däraf, att i församlingarnas konfirmationsskolor
numera halfva- och mer än halfva antalet
konfirmander undervisas på svenska.
Fölen 15 ä 20 år sedan var det sällsynt att
bland dem finna en svensktalande. Ja, det
hade t. o. m. händt, att barn af svenska
föräldrar läste finska vid konfirmationsskolan.
Men att sporra barnen till fortsatt
användning af svenska, äfven sedan de lämnat
skolan, är en sak, som inte får förglömmas.
Bekant är ock att läslusten ibland finnarne
är mindre än ibland svenskarne. Det är
dock icke något, som bör betraktas som
medfödt. Orsaken därtill är utan tvifvel
brist på lämplig läsning. Religiösa böcker
finnas, men män ser ytterst sällan några
andra, därför att sådana finnas inte att
tillgå. Sveriges enda tidning på finska,
»Haa-parannanlehti», läses dock tämligen allmänt.
När barnen inhämtat så mycket svenska,
att de någorlunda förstå innehållet i en
lättläst bok, så borde ock en sådan finnas att
sätta i deras händer. Till vissa skolor har
ock utdelats ett mindre antal böcker som
en början till skolbibliotek. Dessa
cirkulera jämt bland barnen och läsas icke en
utan flera gånger.
Klart är att genom läsning af lämplig
litteratur på svenska färdigheten att
använda detta språk blir större. Därför borde
man lägga synnerlig vikt på anskaffande af
god och underhållande läsning. Men sådan
kan inte fås utan penningeuppoffring. De
flesta af föräldrarna hafva inte råd därtill,
och det är inte heller många, som förstå
att sätta värde på sådan läsning.
En ypperlig bok vore »Saga», ty den
läsa barnen med förtjusning. I min skola
hafva de »salat» ihop slantar och
prenumererat på ett ex. för hela skolan. Häftena
gå nu från den ena till den andra, och med
otålighet väntar man den post, sdm skall
medföra det följande häftet.
Till sist vill jag nämna något om
lärarnes villkor i dessa skolor. Jag har redan
sagt, att det är ingen lätt uppgift att vara
lärare i dessa skolor till följd af det för
barnen främmande språket. Lönevillkoren
äro dock desamma i de af församlingarna
underhållna skolorna som annorstädes på
landsbygden. Det enda, som skiljer dem
från svenska församlingarnas skolor, är att
lärarne i de förra kunna på
folkskoleinspektörens förord få ett extra anslag på 150
kronor årligen. I statens skolor är lönen
ända från början 700 kronor utom
naturaförmånerna. I några få är den 800 kronor.
Numera kunna lärarne äfven i dessa erhålla
150 kronor på inspektörens förord. K. m:t
har dock nu beviljat lärarne i statens
skolor två ålderstillägg att utgå efter
respektive fem och tio års tjänstgöring med 100
kronor hvartdera utöfver den lön de redan
hafva.
Lockande äro dessa skolor inte, hvilket
också synes däraf, att sällan någon från
sydligare orter söker hit.
Lifsförnödeahe-terna äro nog inte så mycket dyrare här än
annorstädes, men många lärare hafva långa
vägar att färdas, äfven om det blott är
fråga om att besöka sin församlings
kyrko-by. Mycket sällan har läraren råd att göra
någon längre resa, ehuru det skulle vara
så välgörande, om han ibland kunde
sammanträffa med sina kolleger i de svenska
församlingarna för att ej alldeles sjunka
ned i liknöjdhet och slentrian.
Otti.
LITTERATQR
Illustrerade 25-öresmagasinet. Göteborg,
Torsten Hedlund. Pris pr helår 6 kr.
Denna billiga tidskrift vill bringa dels
mera gedigen läsning, populärt
vetenskapliga skildringar, dels ock lättare
förströelseläsning, äfventyrligare reseberättelser o. s. v.
Och hvad illustrationerna beträffar, skall
den söka hålla sig i jämnbredd med de
bästa å området och välja bilderna efter
naturen eller af framstående konstnärer.
Det oss tillsända första häftet fyller ski
uppgift väl, och det skulle vara önskligt, att
detta och liknande arbeten kunde uttränga
de många usla kolportageromaner, som
förstöra allmänhetens smak, uppegga dess
sämsta lidelser och kapa åt sig dess slantar,
soin kunde bättre användas.
Föreningen Heimdals folkskrifter. GO. Ur
konung Gustaf II Adolfs skrifter. Pris
35 öre.
Innehåller tal, bref och strödda yttranden
af den konung, som mer än de flesta gör
skäl för de loford, som historien och dess
målsmän ägnat hans minne. De utmärka
l sig för en viss kärf troh j ärtenhet och lämna
l en god bild af uttrycks- och tänkesätt från
den tid de representera, hvadan de hafva
ett kulturhistoriskt värde, alldeles oafsedt
att de flutit ur en kunglig penna.
* H. W-r.
l Nytt i bokhandeln.
j
j Katekesförklaring af J. P. Dahlstedt, utgif-
! ven efter förf. död. Lund, Håkan Ohlsson.
j l:a haft 50 öre.
j Om barnavård af Henrik Berg. Sthm, N. J.
Schedins förlag, ’lia haft. 30 öre.
Inledning till de fyra evangelierna och
apostlagärningarna af F. Godet. Öfversatt af And.
Neander. Uppsala, V. Schultz. 2:a haft. l kr.
Evighetsvinkar. Predikningar öfver
kyrkoårets nya texter af V. Kudin. Ny följd.
Uppsala, V. Schultz. 2:a årg. ^ 2:a haft. l kr.
Predikningar öfver kyrkoårets nya
högmässotexter, utgifna af Evangeliska
fosterlandsstiftelsen. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlags-exp. l:a årg. Haft. 2-4 ä 50 öre.
Den nu hädangångne var född år 1836
i Solberga, tog folkskollärareexamen 1859
och blef strax därefter innehafvare af de
befattningar, hvilka han skötte, tills hans
krafter för ett par år sedan brötos af ett
slaganfall. Han var en nitisk lärare och
hedrades med många kommunala uppdrag,
hvilka han mönstergillt fyllde. Villig och
vänlig var ban dessutom i sin krafts dagar
i mångt och mycket en hjälpreda för
fiskarena i sin hembygd, hvadan hans namn länge
skall lefva i tacksamt minne.
K. Persson .(.. Den l mars afled i
Kristianstad f. d. folkskolläraren i Hastad
Kristen Persson. Han var född 1837 i
Es-löf, tog 1857 folkskollärareexamen i Lund
och blef 1859 lärare i Hastad, Mim.,
hvilken plats han innehade till år 1894, då han
tog afsked med pension.
Ä. Halldin f- Den 3 dennes afled
i Grundsund f. d. folkskolläraren,
klockaren och organisten August Halldin.
Gotlandsskollärarnes
löneförmåner.
.Till redaktionen af Svensk Läraretidning.
Med anledning af en i n-.r 6 af Eder
tidning d. å. intagen uppsats af A. R. om
»Gotlandsskollärarnes löneförmåner» vågar jag
vördsamt anhålla om plats i tidningen för
nedanstående rader.
Då A. R vid behandlingen af sitt ämne
utgår från ett kort utdrag ur min år 1893 afgifna
ämbetsberättelse rörande folkskoleväsendet
inom Gotlands norra inspektionsområde under
åren 1887–1892, synes denna utgång hafva
varit för insändaren behöflig endast för att
komma in på sitt ämne eller ock för att gifva
mig och flera en vink om, huru vi i
skollärarekårens välförstådda intresse böra behandla
detta grann!aga ämne i de ämbetsberättelser,
som innevarande år skola af oss afgifvas.
Eljest synes det något egendomligt, att denna
kritik framkommit först nu, fem år efter det
kritiserade aktstyckets offentliggörande, så
mycket mer som just det gjorda utdraget ur
min ämbetsberättelse vid en opartisk
granskning synes lämna föga stoff för en sådan
kritik, som A. R. velat åstadkomma.
A. R. förundrar sig såsom öfver något
alldeles oförklarligt, att jag kunnat tala om, att
skollärarnes löneförmåner synas förslå till
beredande af en anständig bärgning och att ej
så få hafva kunnat af sina inskränkta
inkomster sammanspara en vacker behållning för
ålderns dagar, hvilket senare R. anser så
sällsynt, att jag gjort klokast i att i en officiell
skrifvelse icke alls nämna därom, helst då
jag lär veta, att en sådan alldeles icke står i
förhållande till löneförmånerna som följd.
Men äfven jag torde hafva något skäl till
undran, huru R. kan finna sig befogad till en
sådan utgjutelse, sedan han om hela det lilla
utdraget ur min berättelse börjat sin uppsats
med detta omdöme: »Det är verkligen
talande siffror d:r Odin här framställer. Och de
äro fullkomligt sanningsenliga.» Detta
yttrande var då icke allvarligt menadt? R.
menar, att då jag framställde den mörka sidan,
då var det full sanning, men när jag
framdrog en ljusglimt i denna tafla, då var det
icke sanning.
Hvarje människa är nog underkastad
möjligheten att misstaga sig äfven i officiella
skrifvelser. Men då R. antyder, att jag mot bättre
vetande lämnat vilseledande uppgifter, så är
det så käckt, att det synes mig nästan fräckt.
Då en ämbetsberättelse af nu i fråga varande
art bör omfatta allt hvad till
folkskoleväsendet hör, så ansåg jag mig skyldig att äfven
beröra lönefrågan, och hvad jag härvid inför
hvar man och inför mitt eget samvete kan
intyga, det är, att jag rörande dessa såväl
som öfriga uppgifter i min berättelse ärligt
bemödat mig om att vara objektiv och opar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
