Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (899.) 22 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 12
P,
folkskoleinspeklsöre
Vår porträttserie upptager denna gång
fem inspektörer, som med nu afslutade
inspektionsperiod afgått från sina befattningar.
46. FREDRIK LUNDGREN.
Rektor Jonas Fredrik Lundgren är född
vid Grythyttan i Bergslagen den 18
november 1847. l yngre är var han smed men
inträdde vid 20 års ålder vid Uppsala
folk-skollärareseminarium, där han år 1869
aflade folkskollärareexamen. Samma år blef
han vikarierande folkskollärare vid
Öfverums bruk och följande år lärare vid
Stockholms folkskolor, hvilken befattning han
innehade till 1871. Därefter inträdde han vid
Fjellstedtska skolan, där han tog
studentexamen 1874. Därpå började hans bana
såsom seminarieläran’. Han tjänstgjorde
sålunda såsom t. f. adjunkt vid seminariet i
Uppsala 1875-76 och i Falun 1876-77.
Sedan L år 1881 aflagt fil. kand.-examen,
blef han året därpå ordinarie adjunkt vid
Stockholms folkskollärarinneseminarium,
hvil-ket läroverk han allt sedan tillhört. Från
och med 1891 är han seminariets rektor.
L. har i pedagogiskt syfte företagit resor
i Tyskland, Österrike och Schweiz åren 1882,
1884 och 1888. Han har ock utöfvat en
betydande pedagogisk författareverksamhet.
Bland arbeten af hans hand må här
nämnas: Kateketisk handbok (1886), Handbok
till den bibliska historien (1888) och
Biblisk historia för folkskolan (1888), den
senare utarbetad af L. tillsamman med
rektor V. Norlén.
Under åren 1895-98 var L.
folkskoleinspektör inom Västra Koslags, Svartsjö och
Östra ! Beslags kontrakt. Hans distrikt är
nu fördeladt på rektor J. H. Bergendal och
adjunkten F. Laurell.
47. "KARL BECKMAN.
Le^tof^Karl^Vilhelm Beckman är östgöte.
Han föddes i Linköping den 9 juni 1860.
Efter afslutade studier i födelsestaden blef
han student i Uppsala 1878, fil. kand. 1881,
fil. lic. 1885 och fil. d:r 1887. Tjänstgjorde
såsom vik. adjunkt vid allmänna läroverket
i Uppsala 1886-88 och såsom vik. lektor
vid samma läroverk 1889. Var därjämte
lärare i Fjellstedtska skolan 1888-89 samt
i högre läroverket för flickor i Uppsala 1885
-89. Docent i statskunskap vid Uppsala
universitet 1887. Sedan 1889 lektor vid
Linköpings allmänna läroverk. Idkade
sommaren 1896 geografiska studier vid
universitetet i Hålle.
År 1892 erhöll B. förordnande såsom
folkskoleinspektör i Gullbergs och Bobergs,
Bankekinds, Skärkinds och Kinds kontrakt.
Detta distrikt är nu splittradt och fördeladt
på de inspektionsområden, som tilldelats
adjunkten S. Lundqvist,
konsistorieamanuensen E. Friberg och kyrkoherden K. V.
Larsson. ’
48. JOH. ODIN.
Kyrkoherden d:r Johan Peter Odin föddes i
Oihem på Gotland den 16 juni 1838. Vid
20 års ålder erhöll han i Västervik
gesäll-bref såsom snickare. Tio år senare, 1868,
aflade han studentexamen vid Uppsala
katedralskola samt 1872 teor. och praktisk
teologisk examen vid Uppsala universitet.
Prästvigdes i Visby 1872; Aflade
pastoralexamen 1878. Utnämdes till kyrkoherde i
Dalhem 1883. Blef 1897 teologie doktor.
Under två inspektionsperioder, alltså i 12
år, har O. varit folkskoleinspektör på sin
födelseö. Haps efterträdare är kyrkoherden
Sigge Jacobson.
49. CARL CHRISTENSON.
Kyrkoherden Gari Zacharias Christenson
är bohusläning. Född i Dragsmark den 28
maj 1854 blef han student i Göteborg 1874.
Efter aflagda prästerliga examina
prästvigdes han 1877. Blef komminister i Mjöbäek
1879 och kyrkoherde i Seglora pastorat af
Göteborgs stift 1898.
Sitt intresse för folkupplysningen kar C.
vid många tillfällen lagt i dagen. I tolf
år hade han i Mjöbäck ett privat pensionat
för gossar från både stad och landsbygd;
då han 1897 disputerade för
pastoralexamen, hade han i den från trycket utgifna
af handlingen valt såsom ämne »Den
kristliga barnauppfostran»; då Älfsborgs läns
folkhögskola återupprättades, var han
ordförande i den interinastyrelse, som
genomdref detta.
År 3892 förordnars C, &tt vara
folkskoleinspektör inom den del af Göteborgs
stift, som tillhör Älfsborgs län, äfvensom i
Göteborgs stad. Ban afgick från
inspektörsbefattningen vid förra årets slut, enär
han ansåg sig hafva fullt upp att göra
såsom kyrkoherde i ett stort pastorat med
talrik fabriksbefolkning. Distriktet har nu,
med undantag af staden Göteborg, tilldelats
adjunkten J. A. Hultqvist.
50. AXEL OHLSSON.
Komminister Axel Alfred Vilhelm Verner
Ohlsson föddes i Malsta församling af
Stockholms län den 25 oktober 1848. Föräldrarna
voro inspektören Per Ohlsson och Ottiliana
Vestman. Sedan han aflagt
mogenhetsexamen vid Gäfle allmänna läroverk 1871, blef
han student i Uppsala samma år. Aflade
teor. teologisk examen 1884 och praktisk
teologisk examen 1885 samt prästexamen
samma år. Prästvigd i Hernösand 1885
blef han först v. komminister i Lockne,
sedermera, 1886, ordinarie komminister
därstädes samt 1890 andre komminister i Umeå
landsförsamling, hvilken befattning han
tillträdde 1892. Vid olika tillfällen har ban
haft förordnanden som förste kommiöister.
Åren 1893 - 98 har O. varit
folkskoleinspektör inom södra delen af
Västerbottens län. Hans distrikt ingår BU jämte
andra områden uti folkskolläraren P.
Holm-valls inspektionsområde.
Småskollärarinnornas
ålderdomsuoderstöd,
Höjning: af understödsbeloppen
tillstyrkes.
Såsom i förra numret i korthet
meddelades har direktionen för folkskollärarnes
pensionsinrättning tillstyrkt den af hrr
J. H. G. Fredholm och E.
Hammarlund uti motion inom andra
kammaren ifrågasatta förhöjningen i
småskollärarinnornas ra, fl.
ålderdomsunderstöd. Efter en redogörelse för
motionen (se denna tidning n:r 7 förra året)
samt riksdagens därpå grundade
skrifvelse yttrar direktionen i sitt af
tabellbilagor åtföljda, den 28 februari 1899
daterade utlåtande följande:
Be skäl och synpunkter, som i
riksdagens skrifvelse anförts, kan direktionen icke
annat än för sin del biträda.
Direktionen tillåter sig härvid särskildt
framhålla, att om vid anstaltens inrättande
man af vissa orsaker funnit sig böra
bestämma helt understöd till endast hälften
af den då beräknade medellönen eller den
sannolika lönen––hvilket ©tvifvelaktligen
måste an|ps såsom en för
understödstagar-ne icke särdeles gynnsam beräkningsgrand
- billigheten synes fordra, att åtminstone
denna proportion fortfarande hälles vid makt
och att således, då en reglering af
understödsbeloppen ifrågasattes, denna proportion
mellan medellön och understöd så vidt
möjligt är bevaras.
Att ålderdomsunderstöden äfven med den
ökning, som nu ställes i utsikt, icke
komma att bereda småskollärare och de med
dem likstijllda; när de sluta sitt
ansträngande och ansvarsfulla värf, mera än den
nödtorftigaste bärgning, torde ligga i öppen
dag.
Det må bemärkas, att vid bifall till hvad
här föreslagits, medelunderstödet, som
beräknats komma att uppgå till omkring 160
kronor, skulle komma att motsvara det
belopp, som numera, sedan
minimidelaktighe-ten för folkskolläraretjänst förhöjts till
800 kronor, tillkommer änka efter afliden
folkskollärare, när icke tillika
pensionsbe-rättigadt barn efterlefver. Äfven om så
förhåller sig, att folkskollärare för
beredande af pension åt änka och barn fått under
tjänstetiden genom de obligatoriska
pensions"-afgifterna vidkännas större uppoffring än
hvad de lärare, som inbegripas under
små-skollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt
måste för sin egen ålderdomsförsörjning
afstå af sina årsinkomster, så torde, från
allmän synpunkt sedt, det böra anses lika
angeläget, att småskollärare och deras gelikar,
hvilka till allra största delen utgöras af
kvinnor och som själfva gjort en alltid
betydelsefull och oftast med mycken möda
förenad insats i ungdomens uppfostran, på
ålderdomen tillförsäkras nödtorftig bärgning,
som att en folkskollärares hustru vid
mannens frånfälle icke lämnas utan medel till
försörjning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
