Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (899.) 22 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
SVENSK LÄBjVRETIDOTNG.
:r 12
b) lärare eller lärarinna
som fyllt 50 år........................ 130 kronor
> » 51 »......................- 145 »
» 52 »........................ 155
» 53 »........................ 170 >
» » 54 »........................ 185 »
öfvergångsstadgande.
Lärare, som blifvit i tjänst anställd före
den l januari 1880 och uppnått en lef
nåds-ålder af minst 55 år, vare, om han
tjänstgjort minst 20 år och af förutnämda skäl
icke vidare anses fullt lämplig att sköta sin
tjänst, likaledes berättigad att efter afgång
från tjänsten erhålla afkortadt årligt
understöd sålunda:
Om summan af
lefnads- och
tjänsteår uppgår till till belopp af
75 år....................................... 90 kronor
76 »..............____................... 100 »
77 »....................................... 105 »
78 *....................................... 115
79 *.............,.......................... 120 »
§ 9-
Lärare, som ej upphunnit det för
erhållande af helt eller afkortadt understöd
bestämda antalet lefnads- och tjänsteår men genom
obotlig sjukdom blifvit urståndsatt att vidare
sköta sin tjänst, äger att, därest han
tjänstgjort minst 15 år, från anstalten bekomma
ett årligt understöd af 90 kronor.
Skall Sveriges folkskol
lärare-kår förskaffa sig en egen
pedagogisk litteratur?
I själfva verket är det denna fråga, soin
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening uppställt, då den utsändt
sin inbjudning till bildande af ett
pedagogiskt litteratursällskap (se Sv. Ltg n:r 9!).
Erfarenheten har tillräckligt tydligt visat,
att vi icke genom förläggares och enskilda
personers åtgöranden hafva att vänta någon
pedagogisk litteratur i större utsträckning
på svenskt språk. Och häröfver må ingen
förundra sig. En förläggare är i allmänhet
en förläggare. Såsom sådan är hans
huf-vudintresse icke ett pedagogiskt. Finner
han nu en gång och två, att han på de
pedagogiska arbeten, som han försöker sig
på, icke blott icke får någon vinst utan
tvärtom får betala pengar för nöjet att
utgifva dessa, hvad är då naturligare, än att
han snart nog upphör med sina offer på
pedagogikens altare?
Vilja vi komma någon väg, hafva vi
alltså att på detta område som på så många
andra taga saken i egna händer, och det
torde dä icke stå någon närmare att göra
början än Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Frågan är nu, om det inom denna
förening finnes tillräckligt intresse och
tillräcklig offervillighet för att bära upp ett
företag sådant som det här afsedda.
Medgifvas måste visserligen, att mången
folkskollärares ekonomiska villkor äro af
den beskaffenheten, att han måste betänka
sig mer än en gång, innan han besluter
sig för en ny utgift. Men å andra sidan
förtjänar det ihågkommas, att
folkskollärarnes ekonomi med innevarande år blifvit
åtminstone i någon mån förbättrad, och
ingalunda skulle det vara det sämsta sättet
att visa tacksamhet, om vi hvar för sig
afstode en liten del af lönetillägget åt
facklitteratur, hvilken för oss är af samma
betydelse som nya förbättrade verktyg äro
för handtverkaren.
Erkännas måste äfven, att den litteratur,
som här är i fråga, icke är och icke kan
vara af samma lätta art som en roman
eller annan skönlitteratur. Den är
följaktligen icke begärlig för hvem som helst, icke
ens för hvilken lärare och lärarinna som
helst. Den kräfver allvarligt studium och
verkligt arbete. Men än se’n? Ökas icke
alltjämt inom folkskolans lärarekår deras
antal, hvilka icke rygga tillbaka för
ihärdigt arbete på egen utveckling, och hvilka
inse, att en ständigt stigande fackbildning
inom lärarekåren är ett oeftergifligt villkor
såväl för folkskolans framåtgående som för
lärarekårens egen förbättrade ställning
framför allt i socialt och rättsligt men till och
med i ekonomiskt afseende.
Inemot 300 personer, däribland flera
seminarierektorer och andra seminarielärare,
hafva redan anmält sig såsom medlemmar
inom det pedagogiska litteratursällskapet.
Många af dessa hafva därjämte särskildt
uttryckt såväl sin tillfredsställelse med de
redan utgifna pedagogiska skrifterna som
ock sin lifliga önskan, att utgifvandet af
dylika skrifter måtte komma att fortsättas.
Att ytterligare 200 medlemmar inom
litteratursällskapet kunna vinnas, lider intet
tvifvel, förutsatt, att alla de, som vilja
saken, icke uppskjuta sin anmälan och
slutligen glömma bort den. Utgifvandet
af den nya årgången »Pedagogiska skrifter»
påbörjas emellertid icke, förrän det
bestämda medlemsantalet inom litteratursällskapet
är fullt. Anmälningar mottagas
fortfarande af
Sveriges allmänna folkskollärareförenings
litteraturkommitté, adress Lund.
I sammanhang härmed må erinras, att
prenumeration på 1899 års skrifter icke
ännu kan äga rum, emedan någon anmälan
af dessa af lätt insedda skäl icke ännu
kunnat göras hos postverket, hvadan de
icke ännu för innevarande år äro upptagna
i posttaxan. Så fort minimiantalet
anmälningar ingått, skall dock litteraturkommittén
ögonblickligen ombesörja, att den nya
årgången af nämda skrifter blir intagen i
posttaxan. Den fullständiga titeln blir
»Pedagogiska skrifter, utgifna af Sveriges
allmänna folkskollärareförenings pedagogiska
litteratursällskap», hvilket bör noga
observeras, på det att ingen förväxling med
andra publikationer må äga rum.
J. Franzén.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolråds-medlemmar och skolvänner. Profnummer
utdelas gratis.
Finnes det i vårt land en eller
två allmänna
folkskollärareföreningar?
Med anledning af en liten artikel i
n:r 9 af Svensk Läraretidning hafva vi
från »Svenska Folkskolans Vänners
verkställande utskott» mottagit
nedanstående, för hvilket plats blifvit begärd
i denna tidning:
Herr Redaktör l
Enär artikeln i Svensk Läraretidning för
den l mars under rubriken > Mindre lämpligt
petitionerande» är synnerligen vilseledande
och innehåller för undertecknade och öfriga
medlemmar af föreningen Svenska
Folkskolans Vänners förvaltningsråd nedsättande
uppgifter, se vi oss nödsakade att anhålla om
plats i Eder tidning för ett inlägg till
belysning af de i artikeln berörda frågorna.
Vi tro nog, att de af Sv. Ltgs läsare, som
äfven läsa tidningen Folkskolans Vän och
därigenom äro i tillfälle att få en riktigare
uppfattning af föreningen Sv. F. V:s
verksamhet, skola vårt inlägg förutan reducera
de i artikeln förekommande beskyllningarna
till sitt rätta värde, men med tanken
därpå, att mången hämtat sin uppfattning
rörande de i artikeln framställda spörsmålen
uteslutande från Sv. Ltg, som nästan aldrig
opartiskt upplyser sina läsare oni Sv. F. V:s
arbete, anse vi behofvet påkalla följande
be-märkningar.
I likhet med Sv. Ltg äro vi lifligt
öfverty-gade därom, att ett enigt uppträdande af
hela Sveriges folk- och småskollärarekår i
fråga om dess fackintressen - naturligtvis
förutsatt, att uppträdandet skedde på ett för
fostrare värdigt sätt - skulle hafva stor
betydelse för kåren och lända folkuppfostran
till gagn. Därför är det också obestridligt,
att de, som vilja åstadkomma söndring och
bringa kårens medlemmar i harnesk mot
hvarandra, verkligen skada såväl kårens
anseende som dess intressen.
Att en sådan enig sammanslutning ännu
icke kommit till stånd är kändt. Ännu står
större delen af Sveriges folk- och
småskollärarekår utanför både Sveriges allmänna
folkskollärareförening och föreningen Sv. F.
V., hvilket vi beklaga.
Om anledningarna till detta förhållande kan
man hysa olika meningar, hvilka både kunna
och böra diskuteras. Men att under
diskussionen betjäna sig af ovärdiga beskyllningar
det är - från hvilket håll de än komma -
otillbörligt. Och att stämpla som
splittringsförsök om någon annan förening eller någon
grupp inom eller utom S. A. F. behandlar
en fråga rörande kårens gemensamma
intressen, oafsedt om denna handlagts af
centralstyrelsen för S. A. F. eller ej, det kan
omöjligen under nuvarande förhållanden vara
rätt, då såväl myndigheterna som hvarje
annan med folkskoleförhållandena förtrogen
mycket väl vet, att centralstyrelsen för S. A. F.
icke kan sägas representera mer än omkring
en tredjedel af lärarekåren och därför icke
heller kan och bör uppträda i kårens namn
utan måste anses representera den grupp inom
kåren, som den tillhör. Om därför t. ex.
Sv. F. V. såsom förening hos vederbörande
myndigheter i en viss fråga framställa
samma eller nära liggande önskemål som. S. A.
F. genom centralstyrelsen, så skall detta - om
framträdandet i öfrigt är rätt mö ti verad t -
klargöra för vederbörande, att önskemålet i
fråga hyllas af en ännu större del af lärare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
