Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (902.) 12 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r ±5
?n skolträdgård.
’
Söder om segelleden till Stockholm strax
utanför staden ligger Nacka församling, nu
mera, tack vare uppkomsten af Saltsjöbaden
och en mängd industriella anläggningar,
vorden en bland de folkrikaste i Södertörn.
Här ute pågår under vice pastors
ledning ett energiskt arbete för skolväsendets
höjande, ett arbete, som bland annat funnit
uttryck i inköpet af det vackra skolhus, som
exponerades vid 1897 års utställning.
Om vi från Stockholm följa ett af
Saltsjöbanans tåg och afstiga vid den i närheten
af Saltsjöbaden belägna lilla stationen
Neglinge , därefter gå förbi några
arbetarebostäder och öfver en skogsbacke, ha vi sagda
skolhus framför oss på sluttningen af en
annan höjd. Här tar det sig helt storartadt
ut, befriadt som det är frän sådana
jättelika grannar som Nordiska museet och
andra utställningsbyggnader. Läget är också
täckt på en udde i Baggens-fjärden med
utsikt öfver en flik af segelleden. Tomten
bildar ett hörn i den planlagda villastaden.
Med uppskattande af den stora vikt
kroppsarbetet har för uppfostran, hafva skolrådet
och församlingen anskaffat utmärkt
materiel för undervisningen i såväl manlig som
kvinnlig slöjd, och nu senast gått i
författning om anläggande af skolträdgårdar såväl
vid denna som vid tvänne andra folkskolor
i församlingen.
Ett förslag till anordnandet af
skolträdgård vid Neglinge visas här ofvan, och gå
vi nu att närmare beskrifva detsamma.
Själfva skolhuset (a) ligger på ett
utsprång från ett något högre berg på norra
sidan. Detta utsprång upptager större
delen af tomtens nordöstra hörn. Det tunna
jordlager, som samlats här och där, gör
platsen föga tjänlig för plantering. Efter
utjämning och gmsning blir den däremot
väl användbar till lekplan (1).
Skalp ctr ken (y).
För att få lekplanen mera jämn erfordras
emellertid någon sprängning äfvensom
utläggandet af en sluttande vall (ö), ungefär i
gränsen af den bergiga delen af tomten.
Önskligt vore nu, att fyllningen åtminstone
längst ut till någon större del finge bestå
af matjord. Att denna icke kan bli af
bästa beskaffenhet,, är dock antagligt.
Förslaget upptager därför till det mesta sådana
växter, som äro föga nogräknade på
jordmån. I nordöstra hörnet finna vi en masur
och en glasbjörk (37 och 36), en skogsgran
(33) o^h en skogstall (32), hvilken senare
dock torde böra ersättas af en cembra-tall,
som utmärker sig genom ätliga frön och
stor härdighet, vidare den likaledes mycket
härdiga sibiriska ädelgranen (34) och
vanliga lärken (lärkträdet 35) samt i dessas
skugga en dvärgbjörk (38)7 ett exemplar
af den giftiga, men högligen intressanta
ti-basten (88) och tvänne af vanliga iden (39),
ett hon- och ett hanexemplar *. Midt i
* Om inan har att befara, att barnen af
okynne förtära tibastbär, bör busken flyttas
undan till någon lämplig plats på västra sidan.
denna skogsvegetation är en hvilplats (z)
anordnad och bakom denna ett stenparti (ä)
för diverse ormbunkar. Något skild från
denna grupp placeras tre mahonior (72),
växter af stort värde för kransbinderi
under vintern *.
Nära besläktad med denna är den närmast
åt söder placerade berberis busken (85), som
må erhålla en plats i skolträdgården.
Barnen böra väl känna den, dels därför att
den i botaniskt hänseende är mycket
intressant, dels emedan de må lära sig att i
densamma se en fiende, som icke får tillåtas
att växa i närheten af sädesfält.
Simrtsä-desrosten lefver nämligen under ett af sina
utvecklingsstadier på dess blad. I stället
för hufvudarten kan man plantera
bladberberis, i hvilken man utom allt det förra
vinner ett exempel på huru varaktiga
färgförändringar uppstå hos växters blad. (Se
dock längre fram!)
I närheten af vanliga rönnen (82) sättes
den till bladformen liknande rönnspirean (87),
svenska oxeln (81). I hörnet har den
närmast under sig ett stenparti (aj för
fetknoppar, taklök och andra starkt solljus
fordrande växter samt på ömse sidor ett
exemplar af den rödgreniga videkornellen (Cornus
alba, 86^) och ett af ben-alster n (Evonymiis
europCEus, 68). På båda sidor placeras två
luktschersminer (66) och ofvanför häcken
ett rosenträd (Lonicera tatarica, 67).
Häcken göres helst af snöbärssymforia (80),
hvilken växt är ytterst anspråkslös och
dessutom vacker, såvida man bortrensar de
sidoskott, som efter hand framkomma därifrån.
Utom de redan förut på platsen
befintliga uthusen (b, d) föreslås uppförandet af
ännu en byggnad (c) för förvaring af
redskap och för beredande af pudrett.
Söder om dessa sistnämda byggnader finnes
en skarpt sluttande dossering. I dess öfre
kant placeras en granhäck (j), som skymmer
uthuset d. I det skydd, som härigenom
beredes, föreslås, att följande något ömtåliga
växter utsättas: äkta valnöt (^73),
storblom-migt alpguldregn (75), för hvars giftiga frön
barnen böra varnas, vippspirea (Spiraia
arie-folia, 89,) och en Deutzia (antingen Deutzia
crenata ell. D. gracilis, 30}. På denna
varma plats böra deras årsskott kunna
uppnå full mognad, och buskarna sålunda bli
en prydnad för platsen liksom deras
kamrater blodhasseln (b\) och trädgårdssyrenen
(Syringa dubia, 76).
Utefter södra sidan af planen placeras 3
centifolierosor (Eosa centi folio,, 77-79), af
hvilka en bör vara mossros (var. muscosa).
och något mera åt väster en grupp af två
tujor (70 och 71) och en härdig tujacypress
(Ghanmcyparis milkaensis, 69y> samt en
ensam hvit mullbärsbuske (74).
Emedan hufviiduppgången (e) från den
södra sidan ansetts för brant för körning
har en inkörsväg (f) anordnats från väster.
Den bör skiljas från skolparken genom en
* Som flera oförutsedda svårigheter yppat
sig beträffande markens beskaffenhet, torde
man nödgas att utplantera några af de här
föreslagna växterna på västra sidan. De
ersättas emellertid af andra, som växa vildt på
platsen. Förf. har dock ansett det lämpligt,
att här bibehålla den Önskvärda anordningen.
stängselhäck (/?), hvartill alm föreslås.
Innanför denna planteras i en rad parklind
(52), vanlig lönn (54), hästkastanj (59), alm
(63) och silfver asp (Populus alba, 64).
Väs-I ter om redskapshuset ha vi en plats (t) för
drifbänk, komposter, lo f högar in. m. När
mast härtill sättes en grupp af fläderhyll
(62), drufhyll (83) och vanlig hassel (60)
och längre bort gullribs (Ribes aureum, 58),
skogsolfvon (55) och dess afart
snöbollsolf-von (56) samt den till bladen lika
smäll-spirean (Spircea opulifolia, 57).
Hvilplatsen (z) bör omgifvas af en
lindhäck. Bakom denna få bivide (Salix
acuti-folia, 40), korgvide (41) och purpurvide (42),
alla lämpliga för korgflätning, sin plats i
anslutning till hvitpilen (43). Söder om
ber-sån placeras en grupp af vanlig blå och
vanlig hvit syren (45, 46) samt
josikasy-rén (44), därefter vanlig bok (47) och
slutligen några af fruktträdens närmare
släktingar: rosenhagtorn (Gratoegus monogyna)
(50), paradisapeln (51), stenweichseln (48)
och den lilla dvärgmandeln (49). I
företaget ingå slutligen 8 remonterande (länge
blommande) törnrosor (91-98), hvilka kunna
placeras söder om den dosserande vallen,
mellan de längre fram omnämda
spalier-träden.
På den stora runda blomstergruppen (a)
vid skolhuset planteras hvarje höst
hyacint-och tulpanlökar. Sedan dessa tidigt på
våren blommat ut, uppgräfva s de samt
nedläggas i jord, till dess de »mognat», och
förvaras därefter torrt till hösten. Jorden
gödslas efter lökarnas upptagande med väl
brunnen gödsel, hvarefter den är färdig för
mottagande af löfkoj- plan tor. Dessa komma
snart i blomning och fortsätta därmed till
hösten, då de i sin tur få lämna rum för
blomsterlökarna. En sådan kombinerad
bloms-teranordning bör erhålla plats i hvarje
skolträdgård, som icke har allt för dåligt läge.
Den lämnar rik njutning mot ringa kostnad
och besvär. - De öfriga blomstergrupperna
äro hufvudsakligen afsedda för fleråriga
växter. Midtgruppen framför hvilplatsen kan
beplantas ined t. ex. helgonliljor (Lilium
candidmn), brandliljor, isabell-liljor (L. [-Isa-bellinum]-] {+Isa-
bellinum]+} o. d., de aflånga sidogrupperna
j med höstflox, de snäckformiga med
luktpioner och vanliga pioner samt den lilla runda
med en ensam stormhatt, riddar spor re eller
blomsterlyra. Blomster växter, af hvilka man
har ett mindre antal, placeras på rabatterna
i kanten af buskgrupperna och på
stenpartierna.
Då vi härefter öfvergå till
fruktträden,
anmärka vi genast, att planen upptager en
hel del dvärgträd, och att hvarje exemplar
i regeln är ensam representant för en
varietet. Härigenom skola icke mindre än 30
olika sorter kunna upptagas i denna lilla
trädgård, och kännedom vinnas om deras
större eller mindre värde för trakten, l och 2
äro sötkörs: den förra vanlig bigarrå med
fasta frukter, den senare tidiga
majhjärt-körs eller Eltons hjärtkörs med mjukare
frukter. Af den för hushållet högligen
viktiga morellgruppen bland surkörs finnas
knappast mera än två för mellersta Sverige fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
