Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (902.) 12 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
SVENSK LÄRAEETIDNIJSfO.
N:r 15
Nyländer-, N. Boström, Ivar Månsson, Oskar
Larsson och O. Erickson i Bjärsby, hvilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hafva följande lydelse:
Med hänvisning till hvad i förevarande
motion blifvit anfördt och då utskottet ansett
af vikt, att anslag beviljas för det i motionen
afsedda ändamål, men funnit, att b’eloppet
lämpligen torde kunna inskränkas till 4,000
kronor eller enahanda summa, som enligt
hvad i motionen meddelas utgår såsom
resestipendier till lärare vid vissa allmänna
läroverk, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med anledning af hrr
Hammarlunds och Bergs förevarande motion,
på extra stat för år 1900 anvisa ett anslag
af 4,000 kronor att användas till
resestipendier åt folkskollärare och folkskollärarinnor
under de villkor och bestämmelser k. m:t kan
finna skäligt föreskrifva.
Folkskollärareseminarierna.
K. m:ts framställning om anvisande af
900 kr. för lärares och lärarinnors vid
folkskollärareseminarierna uppflyttning i högre
lönegrad tillstyrkes af utskottet, som däremot
beträffande anslagen till materiel m. m. vid
dessa seminarier, i afseende ’hvarå k. m:t
begärt förhöjning med 3,300 kr., endast
förordar ökning med 3,000 kr.
Hr P. O. Lundells motion om anslag af
600 kr. för att seminariernas årsberättelser
skola kunna utgifvas årligen och icke
såsom nu hvartannat år har af statsutskottet
blifvit afstyrkt.
Slöjdundervisningen.
Statsutskottet har afstyrkt hr Stormats
M. Olssons motion om sådan ändring i
villkoren för åtnjutande af statsbidrag för den
kvinnliga slöjden, att slöjdafdelning ej
behöfver omfatta mera än 15 flickor (nu 25).
Däremot har utskottet med anledning af
motioner af kontraktsprosten C. G.
Grun-dell föreslagit skrifvelser af innehåll:
dels att k. m:t måtte låta utreda, huruvida
det i k. kungörelserna den l juni 1894 och
den 29 maj 1896 föreskrifna villkor för
meddelande af statsbidrag åt lärare och lärarinnor,
som i slöjd undervisa i skolåldern varande
gossar och flickor, att undervisningen skall
pågå under hela den för folkskolan bestämda
årliga lästiden, kan böra undergå förändring
i syfte, att statsbidrag må kunna utgå, äfven
om undervisningen fortgår under kortare tid,
äfvensom att k. m:t, därest så finnes vara
lämpligt, måtte till riksdagen inkomma med
det förslag i ämnet, hvartill utredningen må
gifva anledning;
dels att k. m:t måtte efter verkställd
utredning till riksdagen inkomma med förslag
till sådan förändring i gällande bestämmelser
angående tillgodonjutande af statsunderstöd
för slöjdundervisning, att dylikt understöd
måtte kunna utbetalas jämväl för
slöjdundervisning, som vid nyinrättad slöjdskola eller
vid folkskola, där slöjdundervisning ej förut
meddelats, tagit sin början å annan tid af
kalenderåret än vid vårterminens början.
Pedagogiska biblioteket i Stockholm
skulle enligt k. m:ts proposition få ett
anslag för nästa år af 4,000 kr.
Statsutskottet, som ansett understöd af statsmedel böra
ifrågavarande pedagogiska bibliotek beredas,
har emellertid, då någon nedsättning i de
föreslagna utgiftsposterna synes utskottet
kunna åvägabringas, och då det i allt fall
icke med bestämdhet uppgifvits, att biblio-
teket skulle för nästkommande år sakna
tillgång till den lokal, detsamma hittills
kostnadsfritt innehaft, ansett sig böra föreslå,
att statsanslaget begränsas till 2,500 kr.
Statsbidrag till folkbibliotek
begäres af hrr Kronlund och Centervall i
en af dem väckt motion. Förslaget har
emellertid afstyrkts af statsutskottet, som
visserligen anser det vara synnerligen
önskvärdt, att Sträfvandena för inrättande och
vidmakthållande af sockenbibliotek och andra
likartade bokförråd måtte blifva med
allmännare intresse omfattade, men ej är
öf-vertygadt om, huruvida dessa sträfvanden
böra med statsmedel understödjas.
Till understöd åt sommarkurser på
landet
hafva lektor E. Sahlin och hr G. Jansson
i Krakerud begärt ett statsanslag af 6,000
kronor. Utskottet har emellertid icke
funnit dessa kurser vara af sådant allmänt gagn,
att desamma böra vid sidan af de
föreläsningskurser för arbetsklassen, hvilka redan
länge erhållit statsbidrag, med statsmedel
understödjas, hvadan utskottet afstyrkt
motionen.
Till sammansatt stats- oeh lagutskott
har statsutskottet hänvisat de fyra inom
andra kammaren väckta motioner, som röra
ålderstilläggens bestridande af statsmedel
samt kofodret, hvadan dessa frågor icke
förekomma till afgörande i sammanhang med
åttonde hufvudtiteln.
LITTBRÄraR
j Askådningspsykologi med tillämpning på
l uppfostran. Af E. Martig,
seminarierektor i Hofwyl. Öfversättning och bear-
; betning af G. Norlander, läroverkskollega
| i Oskarshamn, och J. Franzén, förste lä-
| rare i Lund. (Pedagogiska skrifter, ut-
| gifna af Sveriges allmänna folkskollärare-
j förenings litteraturkommitté. Fjärde häf-
! tet.) Lund 1898. Pris för subskribenter
j l kr. 35 öre.
j
j Detta arbete är af författaren afsedt att
| användas dels såsom lärobok vid lärare- och
j lärarinneseminarier, dels för själfstudium.
j Framför flertalet af läroböcker i psykologi
i utmärker det sig genom den metodiska
be-j handlingen af det psykologiska materialet.
| I hvarje särskildt fall utgår författaren från
j exempel, hämtade från historien, bibeln,
lit-| teraturen och det dagliga lifvet. Han
frarn-| lägger ett rikt material af fakta, ur hvilket i
| han på induktiv väg härleder den ifråga- j
i varande psykologiska lagen. Det är på j
i grund af denna framställningsmetod boken !
j erhållit sin titel: »Åskådningspsykologi». |
l Därpå göres en sammanfattning af de
så-j lunda vunna resultaten. Slutligen tillämpas
j dessa omedelbart på uppfostran.
i På detta sätt framställd, erhåller
psykologien en direkt praktisk betydelse. Man
finner, såsom äfven framhålles i förordet,
att en naturenlig uppfostran måste hvila på
psykologisk grund, hvaraf åter följer, att på
den praktiska undervisningens och uppfostrans
område förmår den psykologiska kunskapen
lämna en betydelsefull ledning. Därigenom
att författaren tillämpar de vunna
resultaten omedelbart på uppfostran, blir det lätt
för en lärare att göra iakttagelser, hvilka
likna de i boken omförmälda samt att handla
mera medvetet ändamålsenligt i sin
upp-f ostrings verksamhet.
Hvad här ofvan blifvit sagdt om planen
för framställningen gäller dock ej den
afdelning, som behandlar »förnimmelse och
iakttagelse». Beträffande den fysiska
antropologien, anmärkes, att denna och
därmed äfven läran om sinnena och
nervrerk-sarnheten afhandlas inom naturkunnigheten.
Därför förutsattes detta, och har framhålles
därur endast det, som för själslifvet är af
vikt. Då denna afdelning således rör sig
på ett redan förut kändt område, behöfver
författaren icke här öfverallt utgå från
exempel eller öfver hufvud strängt hålla sig
till den för de öfriga afdelningarna
utstakade lärogången.
För att gifva en föreställning om
författarens praktiska tillämpningar meddelas en
kort redogörelse för huru enligt hans
mening undervisningen skall utveckla fantasien.
Författaren framhåller, att, enär fantasien
skapar sina bilder ur åskådningar och
föreställningar, bör man sörja för, att barnen
erhålla många värdefulla åskådningar och
föreställningar. De ämnen, som äro särskildt
lämpade för fantasiens utveckling, måste
afpassas efter barnens förhandenvarande
utvecklingsgrad. Endast sådana ämnen kunna
väcka ett lefvande intresse och erbjuda
lämpliga anknytningspunkter för tillägnandet. Hit
höra sagor och berättelser, biblisk historia,
skildringar ur historien, geografien och
na-turlifvet samt dikter.
Sagorna och berättelserna få dock ej vara
fadda och alldagliga, såsom mången så kallad
»moralisk» berättelse, men ej heller häftigt
egga och uppjaga fantasien, såsom röfvare-,
indian- och spökhistorier samt berättelser om
hemska illgärningar. Skildringarna ur
historien, geografien och naturlifvet böra gifvas i
åskådliga, fristående bilder utan öfverlastning
med namn och siffror, så att
inbillningskraften genom dessa skildringar verkligen finner
näring och icke kväfves under mängden af
minneskram.
Det anförda må vara nog för att gifva
någon föreställning om den pedagogiska
skarpblick, som utmärker förevarande arbete,
hvilket kan läsas med intresse och behållning
från början till slut äfven af den, som icke
är skolad i den vetenskapliga terminologien.
Såvidt man kan döma utan att hafva läst
arbetet på originalspråket synes
öfversättningen vara mycket god. Bearbetningen
består hufvudsakligen däri, att de flesta
exemplen ur den tyska litteraturen utbytts
mot dylika från Våra allmänt kända svenska
författare. Dessa exempel äro valda med
god urskiljning och ansluta sig noga till den
öfriga framställningen. A. B.
Psykologi för lärare. Efter professor Lloyd
Morgans »Psychology for teachers». Af
Ola Bergström. Stockholm, Samson &
Vallin. Pris 2 kr.
Detta arbete afser icke att gifva svar
på alla psykologisk-pedagogiska frågor, Den
empiriska psykologien är, såsom förf. an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
