Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (903.) 19 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
SVENSK LÄEAKETIDNING.
N:r 16
polkskolemspekÉörer,
I n:r 12 meddelades porträtt af fem
folkskoleinspektörer, som afgingo vid slutet af
förra året. Vår porträttserie upptager i
dag ytterligare fyra under förra året
afgångna inspektörer, hvilka dock samtliga
fortfarande på ett eller annat sätt verka i
folkundervisningens tjänst.
"Jämte dessa fyra meddelas porträtt af en
af de för året nya inspektörerna.
51. MALTE HAMNSTRÖM.
Seminarieadjunkten Gari Abraham Malte
Hanmström föddes i Torsåkers församling
af Södermanlands län den 30 augusti 1857.
Hans föräldrar voro kyrkoherden Joh. Abr.
Knut Hamnström och Fredrika Augusta
Karolina Roos, Han blef student vid
Uppsala universitet 1877, fil kand. 1881, fil.
lic. 1886 och fil. d:r 1896. Extralärare vid
Hernösands allmänna läroverk vårterminen
1882, samtidigt auskultant i öfningsskolan
vid Hernösands folkskollärareseminarium;
vik. adjunkt vid samma seminarium 1882
-83 och under större delen af
höstterminen J 886 samt under kortare tider åren
1889 och 1893; ordinarie adjunkt
därsammastädes från och med 1898.
H. har af Västernorrlands landsting
insatts i flera kommittéer for utredning af
skolfrågor. Han är därjämte medlem af
länets slöjdkommitté sedan J 892 samt
ledamot i styrelsen för Widénska
understödsfonden för fattiga folkskollärares inom
Hernösands stift änkor och barn.
Allt sedan 1887 har H. varit
folkskoleinspektör inoin Västernorrlands län, från
hvilken befattning han begärde entledigande
hösten 1898. Hans efterträdare är teol.
kandidaten M. Nordell.
52. J. E. STRANDMARK.
Folkhögskoleföreståndaren Johan Edvard
Strandmark föddes 1845 i S. Ljunga af
Kronobergs län. Föräldrarna voro prosten
J. Strandmark och Charlotta Oséen. Han
blef fil. kand. 1870 och fil. d:r 1874. År
1873 tillträdde han föreståndarebefattningen
vid den samma år inrättade folkhögskolan
i Hallands län. Han kunde således för ett
år sedan fira sitt 25-års jubileum såsom
folkhögskollärare. Då hade denna tidning
också en längre skildring af hans
verksamhet (n:r 3 för 1898).
Sedan 1892 har S. varit
folkskoleinspektör inom Göteborgs stift. Hans efterträdare
är pastor A. Z. Hammarberg, äfven han
lärare vid Hallands läns folkhögskola.
53. P. O. LUNDKVIST.
Folkskolläraren Per Olof Lundkvist är
född i Nordmaling, Västerbotten, 1856. Han
blef ordinarie folkskollärare, klockare och
organist i Bygdeå församling af
Västerbottens län 1880. Auskulterade vårterminen
1883 vid Umeå folkskollärarinneseminarium
för vinnande af kännedom om undervisnings-
metoder vid öfningsskolan; idkade läsåret
1887-88 studier i Hernösand, hvarvid
undervisningen vid fölkskollärareseminariet
dagligen åhördes; gjorde på egen bekostnad
under hösten 1892 en studieresa i Norge,
Danmark samt södra och mellersta Sverige
för erhållande af kännedom om
folkskoleförhållanden i allmänhet; företog med
understöd af »Jultomtens resestipendium»
vårterminen 1896 en resa i södra Dalarne,
Nerke, Södermanland och Västmanland för
studerande af fortsättningsskolorna. Har
sedan 1880 varit medlem af kyrko- och
skolrådet samt dessutom innehaft kommunala
förtroendeuppdrag af olika slag.
L. erhöll 1890 förordnande såsom
folkskoleinspektör inom Västerbottens län och
har nu i denna egenskap efterträdts af
folkskolläraren P. Holmvall.
54. A. NORDLANDER.
Fil. doktor Karl Gustaf Amandus
Nordlander är född den 10 november 1866 i
Färgaryds församling af Jönköpings län.
Han aflade studentexamen i Stockholm 1887,
blef fil. kand. i Uppsala 1890, fil. lic. 1895
samt fil. d:r 1896.
År 1894 aflade N. folkskollärareexamen
i Uppsala och förordnades året därpå till
folkskoleinspektör i den svensktalande
delen af Norrbottens län samt Sorsele pastorat
af Västerbottens län. Från denna tjänst
afgick han förlidet år, då han utsågs till
folkskoleinspektör i Gäfle stad, hvilken
befattning han detta år tillträdt.
55. PATRIK HOLMVALL.
Hernösands stift: Västerbottens län med
undantag af Södra Lappmarkens kontrakt.
Folkskolläraren Patrik Holmvall är född
den 16 december 1869 i Elfvestad,
Östergötlands lätj. Han har aflagt
mogenhels-examen i Linköping 1888, teol. fil. examen
i Uppsala 1890, teor. teol. examen 1893,
prakt. teol. examen 1894 och
folkskollärareexamen i Uppsala 1894. Han tjänstgjorde
som pastorsadjunkt i Fornas, Lön sås och
Dagsbergs församlingar af Linköpings stift
1894-96, som v. pastor i Lit, Jämtland,
1897. Utnämdes till ord. folkskollärare i
Klösta, Lits socken, 1896.
H. är en af de för året nya inspektörerna
och har såsom sådan efterträdt
folkskolläraren P. O. Lundkvist.
<£ärover)^s/rågan in/ör
utskotten.
De af professor Ernst Carlson och
landshöfding F. A. Boström väckta
motionerna i läroverksfrågan hafva nu
slutbehandlats af vederbörande utskott,
och frågan ligger färdig att i dag
afgöras hos kamrarna.
Såsom förut meddelats hafva de båda
kamrarnas »Skolutskott» samarbetat
genom delegerade. Eesultatet har blif-
vit, att båda utskotten inkommit till
kamrarna med i det närmaste lika
lydande utlåtanden, hvarigenom utsikt
finnes att verkligen få till stånd en
riksdagsskrifvelse i denna gamla
segslitna fråga.
Båda utskotten yttra efter en
redogörelse för motionen följande:
Då utskottet nu går att yttra sig om
ifrågavarande motion, kan det till en
början icke annat än uttala sitt gillande af j
den uppfattning, som ligger till grund för
densamma, nämligen att en förändring i
organisationen af våra allmänna läroverk
synes vara af behofvet påkallad. De många
yrkanden därpå, som sedan åtskilliga år
tillbaka allt som oftast framkommit både i \
offentliga och enskilda förhandlingar, tyckas i
också gifva vid handen, att denna mening
är ganska allmänt utbredd, ehuru å andra
| sidan röster icke saknats, som med
framhållande af det betänkliga i att genom
vidtagande af allt för täta förändringar i
läroverkens organisation göra dessa till
experi-mentalfält påyrka, att man skulle låta
läroverken tills vidare vara i fred och vänta,
tills man hunnit se, huru den nuvarande
organisationen i längden verkade.
I fråga om den riktning, i hvilken en
reform af läroverken bör ske, kan
utskottet icke heller annat än gilla motionärens
uppfattning, då han yrkar, att reformen bör
gå i den riktningen, att de båda syften,
för hvilka läroverken ha att verka,
nämligen att meddela medborgerlig bildning och
att lägga grund till fortsatta vetenskapliga
studier, böra träda i någon mån i sär inom
läroverket därigenom, att dels en särskild
afslu’ningskurs jämte därmed förbunden, af
viss kompetens åtföljd afgångsexamen
anordnas för lärjungar, som vid 15 a 16 års
ålder önska sluta sin skolgång, .dels ock vid
slutet af femte klassen en delning sker af
läroverkets hittills varande nioåriga kurs i
två afdelningar, en lägre och en högre, den
ena byggd på den andra, motsvarande de
före år 1849 existerande skolformerna
gymnasium och skola.
Betydande fördelar synas genom en
sådan anordning beredas både dem, som ämna
genomgå skolan i dess helhet, och dem,
hvilka af en eller annan anledning tidigare
lämna studierna. De senare finge tillfälle
att inhämta en kurs, som utgjorde ett mera
afslutadt helt och som vore för dem af
mera omedelbart gagn för inträdet på de
praktiska banor, åt hvilka de ämna ägna
sig, och de besparades frestelsen att för
genomgående af skolans öfversta klasser
spilla en dyrbar tid, som skulle kunna
bättre användas till förberedelse för det
blifvande kallet. För dem åter, som genomgå
läroverket i dess helhet, skulle vinsten
blifva den, att arbetet i de öfversta klasserna,
sedan dessa blifvit befriade från en del för
teoretiska studier mindre väl skickade
ynglingar, skulle kunna bedrifvas med vida
större intensitet och därmed en fastare grund
läggas för fortsatta studier samt större
mogenhet förvärfvas för öfvergången till
universitetet. Detta sistnämda syfte skulle utan
tvifvel också främjas, därest metoden för
undervisningen i den högre afdelningen blef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
