Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (903.) 19 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 16
SVENSK LÄRARETIDNING.
247
ve i någon mån en annan än i den lägre,
så att man lämnade åt lärjungarne något
större frihet i deras studier och något mera
sökte öfva dem i sjelfverksamhet, hvarjämte
borde tagas i öfvervägande, huruvida icke
mogenhetsexamen skulle kunna delas på det
sätt, att två eller flera ämnen finge afslutas
tidigare.
Hvad den ifrågasatta
afgångsexamen vid 15 -16-års-åldern
beträffar torde det vara i alla hänseenden
lämpligast, att den, såsom motionären
föreslagit, förlägges till en klass, parallell med
nedre sjette klassen, dels emedan först då
för de flesta lärjungar den lämpliga
tidpunkten är hunnen för inträde i det praktiska
lifvet eller i de förskolor, som förbereda
därtill, dels emedan efter genomgången af
femte klassen kurserna i flera ämnen lättare
skulle kunna ordnas så, att en viss
afslutning ernåddes, dels ock slutligen därför att
det afgörande valet i fråga om en ynglings
lefnadsriktning då. säkrare kan träffas. Den
farhåga, som uttalats, att den nya
afslut-ningsklassen skalle komma att återverka
ofördelaktigt på hela nederskolan i så måtto,
att efter dess upprättande undervisningen i
de fem lägre klasserna skulle komma att
ensidigt bedrifvas i riktning af att utgöra
en förberedelse för det praktiska lifvets
värf, och grundläggningen för de
vetenskapliga studierna bli försummad, anser
utskottet icke vara befogad, utan tror fastmer,
att undervisningen på det lägre stadiet både
kan och bör ordnas så, att den gagnar
såväl dem, som skola ägna sig åt fortsatta
studier, som dem, hvilka ämna utgå i det
praktiska lifvet.
I fråga om det sätt, hvarpå man
ungefär tänkt sig den föreslagna
afslutningsklas-sen inrättad och bragt i anslutning till
läroverkets fem nedre klasser, vill utskottet
korteligen,, utan att för sin del uttala
något godkännande af detaljerna, i afseende
å hufvuddragen hänvisa till det förslag till
en s. k. praktisk afslutningsklass, hvilket
af Nya elementarskolans lärcverkskollegii
kommitterade år 1897 uppgjorts.
Visserligen finner utskottet det försök, hvilket vid
Nya elementarskolan gjorts att bringa
nämda förslag till verkställighet, på skäl, som
af motionären anförts, icke kunna betraktas
såsom varande i organisatoriskt afseende
vägledande. Men därvid torde dock genom
det nitiska arbete, som af lärarne i nämda
klass nedlagts för att lämpa undervisningen
efter det nya ändamålet, i metodiskt
afseende, i afseende å läroböcker m. m. ha
vunnits erfarenheter för meddelande af det
slags utbildning, som här är i fråga.
Då afslutad konfirmationsläsning bildar
en viktig vändpunkt i ungdomens lif och
statistiken otvetydigt utvisar, att vid
genomgången af nedre sjette klassen det allra
största antalet af läroverkens lärjungar
slutat sin nattvardsläsning, och då det vida
öfvervägande flertalet af lärjungar eller
öfver 80 procent i nämda klass vid
höstterminens siat nått en ålder af 14, 15 eller
16 år, så torde många skäl tala för att
slutpunkten af en allmän medborgerlig
bildningskurs bör förläggas till detta stadium.
Visserligen förete för närvarande nämda
ålderskategorier starka siffror äfven i femte
klassen; men därvid är att märka, dels att
femte klassen länge betraktats såsom ett
slags afslutningsklass för de lärjungar, som
där uppnått lämplig afgångsålder, och dels
att medelåldern för lärjungarne både å
real-och. latinlinien senare tider visat
nedåtgående tendens. Blifver en nyupprättad klass,
jämnställd med nedre sjette klassen, bestämd
till afslutningsklass, torde den normala
af-.gängsåldern på detta stadium i förhållande
till den stadgade inträdesåldern vid
läroverket snart nog af sig själf reglera sig i
önskvärd riktning.
Skall emellertid den föreslagna
afslut-ningsklassen för läroverken och för
lärjungarne blifva till verklig nytta, så torde den
böra upprättas vid samtliga fullständiga och
femklassiga läroverk samt åtföljas af en
examen, medförande kompetens för vissa
praktiska banor, något som därför i och med
dess upprättande lärer böra stadgas. För
att utröna, i hvilken utsträckning sådan
kompetens skulle kunna vara att påräkna, har
utskottet dels från vissa administrativa
myndigheter, som vid anställande af åtskilliga
under dem lydande tjänsteinnehafvare af
ifrågavarande examen kunde väntas draga
fördel, dels ock från Stockholms
handels-och sjöfartsnämd samt Stockholms
fabriksförenings fullmäktige, hvilka styrelser måste
anses vara förtrogna med de af dem
representerade näringsgrenarnes intressen, förskaffat
sig utlåtanden, huruvida en afgångsexamen
af ungefär det omfång och förlagd till den
ålder, som af motionären föreslagits, skulle
med eller utan därpå följande specialkurs
kunna anses för deras ändamål lämplig
såsom teoretiskt kunskapsrnått.
(Efter en redogörelse för dessa utlåtanden,
som i sammandra» förut refererats i denna
tidning, fortsätter utskottet:) j
Af den förebragta utredningen, hvilken, l
äfven om den icke kan göra anspråk på
fullständighet, dock belyser de viktigaste
partierna af frågan, framgår såsom resultat,
att förutom generaltullstyrelsen, som ansett
andra ålders- och kompetensvillkor för sina
underlydande tjänstemän vara af nöden,
hafva samtliga de statsmyndigheter och
representanter för olika näringar, som haft
tillfälle att yttra sig öfver förslaget, ställt sig
välvilligt till detsamma och mer eller mindre
bestämdt uttalat såsom sin mening, att en
afgångsexamen vid läroverken af ungefär
det omfång och vid den ålder motionären
tänkt sig skulle, med eller utan därpå
följande specialkurs, i vidare eller trängre
omfattning visa sig för ändamålet lämplig; ja,
Stockholms handels- och sjöfartsnämd har
till och med betecknat en reform af den
nuvarande läroverksorganisationen i åsyftad
riktning såsom »en bjudande nödwändighet»
och anfört skäl för den uppfattningen, att
den föreslagna »afgångsexamen kraftigt borde
bidraga till att höja bildningsnivån hos dem,
som ägna sig åt de praktiska yrkena». I
själfva verket måste det betraktas såsom en
ganska märklig omständighet, att så många
myndigheter på det tämligen outredda
stadium, hvari frågan ännu befunne sig,
redan yttrat sig till förmån för förslaget.
Af de sakkunniges uttalanden framgår
för öfrigt, att i många fall, t. ex. för de
flesta anställningar i handel och yrke och
för lägre landsstatstjänster, torde en dylik
examen, som vid konfirmationsåldern
afslutar en för det praktiska lifvets behof
afsedd kurs af allmän medborgerlig bildning,
vara fullt tillräcklig. I andra fall åter, t.
ex. för anställning i en mängd befattningar
vid post- och telegrafanstalterna, vid
järnvägarne samt möjligen vid antagande såsom
apoteks- och tandläkareelev, hvarvid
genomgående af en redan påbjuden eller
tilläm-nad specialkurs utgjorde ett villkor för
inträde på banan, torde deri ifrågasatta
afgångsexamen komma att väl lämpa sig
såsom inträdesfordran för en dylik
specialkurs. På flera af nu nämda områden
visade sig en tid en stark tendens att få
ma-turitetsexamen, antingen fullständig eller i
vissa ämnen, uppställd såsom
kompetönsvill-kor; med följden häraf blef på somliga håll,
att man fick åtnöja sig med den sämre
delen af studentmaterialet, och på andra, att
man rent af kom att lida brist på
kvalificerade sökande. Den åsikten har därför
hos våra administrativa myndigheter allt mera
vunnit insteg, att en mindre och tidigare
aflagd afgångsexamen med därpå följande
specialkurs för yrket inneburo en bättre
garanti för att erhålla lämpligt personligt
material för besättande af en mängd
befattningar än fasthållande af
maturitetsexa-men såsom kompetensvillkor, ett villkor,
som för öfrigt buude den blifvande
tjänste-aspiranten tre år längre vid skolbänken,
men därvid ofta komme honom att
öfvcr-skatta bokstudiers värde och blifva
olämplig för praktiska värf.
För den allmänna brukbarheten af en
dylik, till läroverkets mellanstadium förlagd
mindre afgångsexamen talar äfven, såsom
motionären anfört, den i våra grannländer
under en längre följd af år vunna
erfarenheten. I Norge har nämligen
»Middelsko-lens afgångsexamen» (inrättad 1869) och i
Danmark »Almindelig
Forberedelseseksa-men» (inrättad 1881 i st. f. den gamla
»Ilealafgangseksamen» m. fl. examina från
1850-talet) städse haft att glädja sig åt
växande förtroende både hos allmänheten och
hos myndigheterna. Ej nog med att i Norge
»Middelskulens afgångsexamen», som där
äfven utgör villkor för intagning i
gymnasiet, fordras vid nästan hvarje enskild
anställning af någon som helst betydenhet;
den kräfves vidare af dem, som vilja gå
in vid en teknisk skola eller ämna aflägga
tandläkareexamen eller söka anställning i
postverkets tjänst; på visst sätt aflagd
berättigar den till inträde i sjökrigsskolan, till
att blifva telegrafistelev, apotekslärling o. s. v.
Dessutom tages nämda examen numera i
stor utsträckning af kvinnor, som tänka
blifva lärarinnor eller söka anställning på
kontor. Liknande är förhällandet med
»Almindelig Forberedelseseksamen» i Danmark.
Med denna erfarenhet och ofvan lämnade
utredning för ögonen tvekar utskottet icke
att såsom sin mening uttala, att inrättandet
af en afgångsexamen, ungefärligen af den
beskaffenhet och förlagd till det stadium,
som i motionen angifvits, bör uppställas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
