- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
250

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (903.) 19 april 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

250

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 16

att ens någon antydan göres om det
betydelsefulla, af föreningens
verkställande utskott bifogade tillägget: »ur
synpunkten af sina speciella intressen».
Rent ut säger redaktionen visserligen
ej, att Sv. F. V. är en sidoförening
och eventuellt en motförening till S.
A. F. (ty att tala rent i denna sak
bjuder tydligen emot), men nog är
det denna föreställning, som
tidningen genom sitt myckna ordande hit
och dit synes vilja bibringa sina
läsare.

Om den nu verkligen hys,er en
sådan mening, så är den ju äfven
härutinnan i sin fulla juridiska rätt. Det
finnes ingen lag, som förbjuder
enskilda medlemmar eller enskilda
meningsgrupper inom en viss kår att bryta
sig ut ur denna kårs allmänna
organisation och att söka åstadkomma
söndring och splittring inom densamma
genom bildande af motorganisationer.
Om den borgerliga lagen kan ju på
detta område aldrig vara tal - sådant
l borde icke ens behöfva påpekas. Den
lag det här gäller är samhörighetens
och klokhetens lag, och dess bud är
det, som blifva öfverträdda, ifall en
specialförening inom någon kår
uppträder med anspråk, hvilka enligt
sakens natur endast kunna tillkomma
kårens allmänna organisation.

Att framhålla detta är icke att göra
ett »angrepp» utan endast att erinra
om något, som för alla borde vara ett
axiom.

Jultomtens pristäflan.

Redaktionen af Jultomten,
Skolbarnens jultidning, utfäste i sin senaste
årgång två pris om sammanlagdt 400
kr. för de två bästa sagor för barn,
dock med förbehåll att, om
prisdomar-ne skulle finna, att ingen täflingsskrift
vore förtjänt af första priset, de skulle
äga fördela detsamma i flera smärre.
Vid täflingstidens utgång den l mars
hade inkommit icke mindre än 173
täflingsskrifter.

Prisdomarne, hvilka utgjorts af fil.
d:r fröken Ellen Fries,
läroverksadjunkten d:r Johan Nordlander och
skriftställaren Hellen Lindgren tillsammans
med redaktionen, hafva efter
granskning af täflingsskrifterna enhälligt
varit af den mening, att ingen af de
insända berättelserna vore förtjänt af
första priset.

Andra priset, 150 kr., har tilldelats
11 :r 101, »Kungens finaste ros».

Första priset, 250 kr., har fördelats
i tre mindre pris. Dessa pris hafva
tillfallit:

N:r 82: Kårebo kämpe (100 kr.),
» 60: Måns Gluff (75 kr.),
» 36: Skatten på Lassas (75 kr.).

Vid öppnandet af namnsedlarna till
de fyra med pris belönade har befun-

nits, att skrifterna i fråga varit
författade af:

Kungens finaste ros: den för Jultomtens
läsare välbekanta tecknarinnan fru Elsa
Beskow, Djursholm;

Kårebo kämpe: fröken Anna Tengström,
Göteborg (författarinna till »Margit» m. fl.
från trycket utgifna sagor);

Måns Gluff: den från en föregående
pristäflan bekanta pseudonymen Sophie Linge
(förf. till sagan »Bara en spik»).

Skatten på Lassas: den finska
författarinnan och målarinnan fru Hanna
Frosterus-Segerstråle.

Författarne till öfriga 169
täflingsskrifter kunna inom juni månads
utgång återfå sina skrifter, sedan de på
ett eller annat sätt (genom uppgifvande
af namnsedelns innehåll eller
annorledes) styrkt sin äganderätt.

De täflingsskrifter, som ej
återhämtats före juni månads utgång, varda
därefter jämte de oöppnade
namnsedlarna uppbrända.

Utan invändning

lämnade såväl första som andra
kammaren den från vår synpunkt utmärkta
motivering, som statsutskottet anfört
för afslag å hr J. P. Zakrissons motion
om statsbidrag för »ersättningsskola».
Detta är vardt att ihågkomma för
framtiden.

Här måste sparas I

var synbarligen den tanke, som
besjälade första kammaren i lördags, då
frågan om resestipendier för
folkskollärare förelåg till afgörande. Andra
kammaren var denna gång mera
frikostig och beviljade 4,000 kronor för
ändamålet. Gemensam omröstning
förestår alltså, och det är icke alldeles
omöjligt, att det lilla anslaget kan
komma att beviljas, helst efter allt
att döma det inom första kammaren
finnes 30 å 40 ledamöter, som äro
benägna att rösta med andra kammaren.

Till lärarebristens afhjälpande

komma instundande hösttermin
parallellklasser att upprättas vid två af
rikets folkskollärareseininarier. K. m:t
hade ifrågasatt parallellklasser vid ett
manligt (Göteborgs) och ett kvinnligt
(Kalmar) seminarium. Statsutskottet
tillstyrkte för sin del parallellklass
endast vid ett manligt seminarium.
Riksdagen beviljade det af k. m:t begärda
beloppet och gaf åt beslutet en
formulering, som får anses innebära, att
k. m:t har full frihet att efter sig
företeende omständigheter inrätta
parallellklasser vid två manliga seminarier
(såsom flera talare ansågo Önskligt) eller
vid ett manligt och ett kvinnligt
(såsom andra talare ansågo mest
lämp-ligt).

Allt för litet intresse

har från lärarekårens sida visats för
åstadkommandet af den förbättring i
pensionsvillkoren, som särskildt
städernas lärarepersonal skulle kunna
vinna genom antagandet af den för
^årets riksdag framlagda motionen om
höjning af högsta delaktighetsbeloppet
i folkskollärarnes pensionsinrättning.
Detta högsta delaktighetsbelopp sattes
år 1866 till 1,000 kr. (motsvarande en
pension af 750 kr.) och står fortfarande
vid samma belopp, trots att
lärarelö-nerna sedan dess i vissa fall
fördubblats. Efter allt att döma äro utsikterna
för en ändring lika små nu som då
frågan år 1887 var före - helst de
medlemmar af lärarekåren, som saken
närmast gäller, icke gjort något för
att främja sakens lösning. Frågan kan
väntas komma före i riksdagen i
slutet af månaden.

Rent bifall

lämnade båda kamrarna till den af
hrr E. Hammarlund och Hans
Anders-j son väckta motionen om statsbidrag
till vikarier för sjuka
småskollärarinnor. Riksdagen har alltså beslutat att
genom skrifvelse till k. m:t anhålla,

att k. m:t täcktes taga i öfvervägande,
om och på hvilka villkor statsbidrag skulle
kunna lämnas till aflönande af vikarier för
j sådana lärare och lärarinnor vid småskolor
och mindre folkskolor samt biträdande och
extra ordinarie lärare och lärarinnor vid
folkskolor, som af sjukdom urståndsättas att
sin tjänst fullgöra, samt att k. m:t för
riksdagen framlägger det förslag, hvartill
utredningen kan föranleda.

Sannolikt kommer k. m:t under den
närmaste tiden att infordra
domkapitlens m. fl. myndigheters yttranden
öfver riksdagens skrifvelse. Då
riksdagen begärt en lösning af denna
angelägenhet i och för sig, är det helt visst
icke utan sin betydelse, att äfven inom
lärarekåren frågan f. n. hålles inom dessa
gränser och icke - på sätt från annat
håll just nu påyrkas - hopblandas
med lösningen af en annan
angelägenhet, hvarigenom lätt båda frågornas
fall äfventyras.

SKOLNYHETER

Kan man opåtaldt tillverka
folkskollärarebetyg? Såsom våra läsare
torde erinra sig, häktades och tilltalades i
fjor vid Aska häradsrätt en måleriarbetare
M. J. E. Johansson-Bolmér, för det han
med ledning af ett för annan person
utfärdadt afgångsbetyg från Växjö seminarium
utskrifvit sådant betyg åt sig samt till
skolrådet i Orlunda insändt en af två personer
bevittnad afskrift af detta sista betyg jämte
likaledes bevittnade afskrifter af två utaf
vederbörande präster för honom utfärdade
tjänstgöringsbetyg, å hvilka afskrifter han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free