Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (903.) 19 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NrrlB
SVENSK LÄEAEETIDMNG.
253
- Vid fyllda åttio år ’ägnades den .1.2
dennes en vacker hyllning åt kantor P, J.
Ger-ner i Hyby, Mim., hvilken i 55 år varit
klockare å nämda plats. Vida känd genom sitt
varma nit för biskötseln och ofta kallad
»bi-kungen», hvilket af honom uppfattas som
ett hedersnamn, är hr G. mycket uppburen
inom sin verkningskrets. En kaffeservis af
silfver och 150 kronor i guldmynt
öfverlämnades sagda dag af prosten A. Araskog å
församlingsbornas vägnar som ett bevis på
deras aktning och vänskap.
- En öfverraskning af angenämaste slag
bereddes folkskolläraren i Kenneslöf G. A.
Holmdahl på hans födelsedag, i det att han
då uppvaktades af kyrkoherde Settergren, som
till honom öfverlämnade en dyrbar
hedersgåfva, bestående af ett bokskåp, en bättre
taklampa samt 50 kronor i guld. Gaf van,
Som inköpts för medel, hvilka sammanskjutits
af skolbarnens föräldrar och f. d. lärjungar
inom skoldistriktet, var afsedd att utgöra en
tacksamhetsgärd åt hr Holmdahl för hans
framgångsrika tjugoåriga verksamhet inom
distriktet.
- Folkskollärareseminariet i Karlstad har
för uppehållande af undervisning i
trädgårdsskötsel läsåret 1899-1900 af k. m:t fått sig
anslaget ett belopp af 1,100 kr., hvaraf 500
kr. till arvode åt den lärare, som meddelar
den teoretiska undervisningen i
trädgårdsskötsel, leder de praktiska öfningarna i ämnet
samt ordnar och öfvervakar
seminarieelevernas arbeten i trädgården, och 600 kr. till
bestridande af kostnader för trädgårdens
skötsel och vård. För uppehållande af
undervisningen i slöjd samma läsår har anvisats ett
belopp af 1,500 kr. Vid seminariets
öfningsskola må från och med nämda läsår tills
vidare anställas två lärare mot åtnjutande af
därför stadgade arvoden.
- Ett präktigt skolkök finnes inrymdt i
Djursholms nya folkskola, belägen vid slutet
af Sveavägen. Spisarna äro dels fristående,
dels väggfasta. Inga svarta rör, som förstöra
rummets utseende, utvisa rökens vägar, utan
denna ledes genom rökgångar under golfvet.
Vid ena kortväggen står katedern och »svarta
taflan». Längs väggarna finnas skåp, hyllor
och vattenledningskranar med tillhörande
af-loppsrör, allt af prydlig beskaffenhet. I ett
närgränsande rum finnas badkar och
duschapparater, till vederkvickelse för de små
kokerskorna efter slutadt arbete. Skolköket har
tillkommit genom en gåfva af generalkonsul
Otto Heilborn, och undervisningen skall taga
sin början, så snart lämplig lärarinna hunnit
anskaffas.
- Nordisk fest firades den 11 dennes vid
Bodens folkhögskola. Allmänheten hade
samlats dit i stora skaror. Bland namnen på den
bautasten, som var rest å gården bland
granar, märktes Hammarskjöld, Topelius,
Abrahamson. Till skolans gymnastiksalsfond hade
genom elever insamlats 103 kr., som
öfverlämnades. Kontraktsprosten Wester uppläste
en af d:r Englund författad minnesruna
öfver de hädangångne märkesmännen, och kon-
j servator G. Sandberg skildrade några minnen
från sitt deltagande i professor Nathorsts
spetsbergsexpedition förra året. Prosten
Wester lämnade några bilder från sydafrikanska
skolor, jägmästaren Veländer höll föredrag
om flyttfåglarne, och komminister Viklund
gaf i ett högstämdt tal uttryck åt Sveriges
sympatier för Finland.
- Inför domstol är lärarinnefrågan i
Gunnarskog nu dragen. Till Jösse häradsrätt har
nämligen folkskollärarinnan Märta Svenzon i
Bergstorp instämt åtskilliga personer med
yrkande, att dessa skulle åläggas med vittnen
styrka sanningsenligheten af de anklagelser
för förment tjänstefel, hvilka de till skolrådet
ingifvit och som för Märta Svenzon haft till
följd två varningar för försummelse i
tjänsten, hvarjämte käranden yrkade laga ansvar
för dessa ärekränkande beskyllningar, som
j kunde skada hennes framtid. Nyligen har
l Svensson gått till kungs och bestridt alla
dessa beskyllningar samt yrkat upphäfvande
af skolrådets beslut och" domkapitlets utslag.
Vid rätten yrkade en af de stämda ansvar,
200 kronors böter och
rättegångskostnadsersättning, då ej han själf;, utan hans hustru,
skrifvit hans namn å handlingen. Genom
intyg från folkskoleinspektören Bergendal styrkte
S., att hon med nit och skicklighet skött sin
befattning. Uppskof till den 6 juni.
Resestipendier för folkskollärare.
Såsom I förra nnmret omnämdes, hade
statsutskottet afstyrkt den af hrr E.
Hammarlund och Fr Berg väckta motionen om
ett anslag af 6,000 kr. till resestipendier åt
folkskollärare.
Då frågan i lördags förekom till
behandling i första kammaren, framhöll
f. statsrådet P. von Ehrenheim, att frågan
vore värd ett annat öde än afslag. En stor
statsman hade sagt, att han gärna vore med
örn dylika anslag, ty de hade verkat mycket
godt. Visserligen hade man invändt, att
förslaget, som tillkommit på två enskilda
motionärers initiativ, ej fått nödig utredning, men
talaren fann den utredning, som motionärerna
förebragt, vara ganska god. Eesor verka
uppfriskande på kropp och själ, och en kår, som
har ett strängt och ansvarsfullt arbete men
icke så väl tilltagen lön, att de själfva annat
än i sällsynta undantagsfall kunde bekosta
sina resor, vore väl förtjänt af denna
uppmuntran. Tal. yrkade därför bifall till
reservationen, helst beloppet vore så obetydligt.
Rektor C. von Friesen fann det visserligen föga
angenämt att opponera sig mot utskottet, och
han gjorde det ingalunda af benägenhet att
klandra. Men han ville inlösa en förbindelse,
som afgafs vid föregående riksdag, då han
suttit i ett tillfälligt utskott, som hade att
behandla hr Söderbergs motion om fria
järnvägsresor för folkskollärare och lärarinnor.
Utskottet af styrkte då denna motion och
yttrade i sin motivering, att det vore bättre att
gifva dem uppmuntran i form af
resestipendier.
Endast vissheten om, att dylika stipendier
finnas till, utgör för läraren en eggelse och
en sporre att göra sitt allra bästa, ty endast
de bästa och dugligaste inom kåren hafva
utsikt att däraf komma i åtnjutande, såsom
man nogsamt vet, om man tillhör en kår,
som har tillgång till resestipendier. Den
föregående talin hade redan framhållit nyttan och
behofvet af resor, och i likhet med honom
ansåg tal:n, att de penningar, som användas
därpå, äro väl använda penningar. Den
summa, som reservanterna begärt, är synnerligen
anspråkslös och bör ej för sin storleks skull
kunna vålla några betänkligheter.
Man har invändt mot förslaget, att det
framkommit på enskildt initativ, men det
har knappt kunnat framkomma på annat sätt.
Dylika framställningar pläga ju eljest gå
genom regeringen, men initiativet utgår då
vanligen från underdordnade myndigheter. Nu
sakna vi ju en öfverstyrelse för våra
folkskolor, eller ecklesiastikdepartementet utgör
så att säga själft en dylik öfverstyrelse. Om
nu riksdagen på två enskilda motionärers
initiativ beviljar denna lilla summa, kunde
tal:n ej annat tänka sig än att regeringen med
glädje skulle mottaga densamma till
fördelning. Han yrkade därför bifall till
reservanternas förslag.
Biskop G. Billing ville till den motivering,
som utskottet förebragt, endast lägga två
punkter. För det första vore i alla fall
möjligheten för en folkskollärare att erhålla ett
resestipendium ej alldeles utesluten, ty sådant
hade verkligen händt. För det andra vore
det väl ändå rätt märkligt, om man på
enskild framställning och utan den allsidiga
utredning, som endast regeringen kunde
förebringa, skulle bevilja ett anslag till ett
alldeles nytt ändamål. Tal:n yrkade därför
bifall till utskottets af slagsyrkande.
Generaldirektör S. Wieselgren bemötte detta
argument. Det vore oklokt att tillbakavisa
framställningen. Lärarne känna behof af högre
utveckling: staten bör gifva dem tillfälle att
tillfredsställa detta behof. Skall riksdagen
vara en folkrepresentation, bör folket också
hafva tillfälle att bära fram, hvad det
känner såsom gagneligt för sig. Det har ju visat
sig i vår historia, hurusom man, för att främja
utvecklingen, sökt att i möjligaste mån
anordna utländska resor. Under en lång följd
af år hafva söner af bildade klasser fått göra
sådana resor. Betydelsen häraf för t. ex.
läkare är allmänt erkänd. Nu framträder ett
nytt element och anhåller om liknande
förmån. Denna anhållan bör ej tillbakavisas.
Denna nya klass är inflytelserik. En klok politik
måste söka att bereda densamma den ökade
utveckling, som den behöfver för att kunna
utbilda de skaror af folkets söner och
döttrar, som komma under dess undervisning.
Lektor H. R. Törnebladh framhöll, att
utskottet ej ställt sig afvisande mot själfva
saken utan menat, att framställning i ärendet
borde komma från regeringen. Dithän
pekade i själfva verket utskottets motivering.
Utan votering bifölls därpå utskottets af-
slagsyrkande.
#
I andra kammaren rönte frågan ett
motsatt öde.
Ingeniör S. O. Nyländer hade tillsammans
med sju andra ledamöter från denna
kammare reserverat sig. Under framhållande af
vikten och betydelsen af dylika resestipendier,
hurusom de skulle gifva nya impulser åt
lärarekåren och skänka den vidgade vyer,
yrkade han bifall till reservationen.
Hr E. Hammarlund uttalade ett tack till
reservanterna i denna kammare för den
välvilja, hvarmed de omfattat det föreliggande
förslaget. Visserligen hade det varit
önskligt, att riksdagen beviljat hvad motionärerna
begärt, eller 6,000 kronor, men då
reservanterna ansett 4,000 kronor vara ett lämpligare
belopp, accepterade naturligtvis motionärerna
detta förslag. Hufvudsaken vore, att ett
dylikt anslag af statsmedel funnes
förfolkskol-lärarne liksom för nästan alla andra kårer.
Erfarenheten hade visat, att man på detta
område kunde uträtta mycket med ganska
små medel. Talaren vore öfvertygad, att ett
dylikt litet anslag skulle verka i hög grad
välgörande ej blott för lärarekåren utan för
folkbildningen i dess helhet. I liflig
förhoppning att kammaren skulle sluta sig kring
reservanterna, yrkade talaren bifall till
reservationen. (Hrr Fridtjuv Berg, Ernst Carlson,
Hazén, Wallis, Thylander, Zotterman m. fl.
instämde.)
Diskussionen var därmed slut, och
kammaren antog reservationen utan votering.
Lärarebristens afhjälpande.
Med anledning af k. m:ts
proposition om parallellklasser vid två
folkskollärareseminarier (se n:r 4!) samt
hr Ivar Månssons m. fl. motion om
inrättande af ett
folkskollärarinneseminarium i Skåne (se n:r 8!) yttrar
statsutskottet följande:
Då af den i statsrådsprotokollet intagna
utredningen angående tillgången på
lärarekrafter vid folkskolorna inom riket icke synes
framgå, att någon sådan brist på kvinnliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
