Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (904.) 26 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 17
och lärarinnor vid folk- och småskolor
ca-ligt lag utgående ålderstilläggen måtte helt
och hållet bestridas af statsmedel, hafva af
sammansatta stats- och lagutskottet blifvit
enhälligt afstyrkta under anförande af
följande skäl:
Den fråga, hvilken uti förevarande två
motioner blifvit till det sammansatta utskottet
ofverlämnad för förberedande behandling, har
vid flera föregående tillfällen varit föremål
för riksdagens pröfning. Kedan vid 1885 års
riksdag förelåg en framställning i enahanda
syfte, och statsutskottet anförde då, att
utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka
riksdagen att besluta en grund för utgörande af
någon viss del af folkskollärarnes aflöning
och en annan grund för en annan del af
samma aflöning, såsom förhållandet blefve,
om ålderstilläggen helt och hållet, men den
kontanta lönen i öfrigt endast till 2/s
bestre-des af statsmedel.
Till detta skäl, som i. ett liknande ärende
åberopades af sammansatta stats- och
lagutskottet vid 1896 års riksdag, ansåg nämda
utskott böra läggas äfven det, att det syntes
vara angeläget, att bidrag till ålderstillägg
lämnades af vederbörande kommun, då
därigenom säkerhet vunnes, att denna
löneförhöjning komme endast de lärare till godo, som
vore verkligen förtjänte däraf.
Hvad sålunda vid föregående riksdagar i
anledning af dylika framställningar anförts
och vunnit gillande, anser utskottet äfven
nu innebära fullt skäl att afstyrka de
ifrågavarande motionerna.
Statsbidraget till kofodret.
Två motioner i kofodersfrågan föreligga
vid årets riksdag, nämligen:
af hr N. Nilsson i*Skärhus, som föreslår:
att till värdet af det till lärare eller
lärarinna vid folkskolan utgående kofoder, vare
sig detta utginge in natura eller ersattes
kontant, statsverket måtte bidraga med två
tredjedelar, dock högst med 66 kronor 67 öre för
hvarje ordinarie folkskollärare- eller
lärarinnebefattning, samt att för detta ändamål
riksdagen måtte anvisa ett förslagsanslag af
360,000 kronor;
af hr J. Andersson i Tenhult, sorn
hemställer: att riksdagen, utan ändring af äldre
bestämmelser i fråga om tillhandahållande af
kofoder, måtte besluta, att vid folkskolor
eller annan därmed jämförlig anstalt med
examinerad lärare eller lärarinna kofodret
måtte få ersättas med minst 100 kronor, däraf
staten skulle tillsläppa 2/3 och vederbörande
skoldistrikt VB» oen att> där kofoder utginge
in natura, staten måtte godtgöra sådant
skoldistrikt efter lika beräkning, nämligen med
66 kronor 67 öre, och i sammanhang därmed
öka förslagsanslaget till »lönetillskott åt lärare
vid folkskolor och småskolor» med 360,000
kronor.
Sammansatta stats- och lagutskottet har
nu förehaft dessa motioner och yttrar om
dem följande:
Ifrågavarande två motioner skilja sig från
hvarandra därutinnan, att i den förstnämda
yrkats allenast, att staten måtte bidraga till
ersättande af det till lärare vid folkskolan
utgående kofodret, under det att den senare
innefattar förslag jämväl därom att, då dylik
förmån utgår i kontant, värdet däraf måtte
beräknas till minst 100 kronor.
Ehuru sistnämda förslag synes utskottet
vara synnerligen beaktansvärd!,, har utskottet
likväl icke funnit sig öfvertygad! om
nödvändigheten af att en dylik bestämmelse nu
meddelades. Frågan härom har vid flera särskilda
tillfällen varit föremål för riksdagens
pröfning, men ej vunnit den anslutning, som för
dess genomförande krafts. Att förhållandena
numera så ändrats, att frågan kan anses hafva
kommit i annat läge, än då framställningar
i samma syfte af riksdagen afslagits, har
utskottet icke kunnat finna.
livad däremot angår det i först omförmälda
motion framställda förslaget, att staten måtte
i samnia proportion som beträffande
folkskollärarnes aflöning i öfrigt bidraga till gäldande
af ifrågavarande förmån, har utskottet ansett
sig böra förorda detsamma.
Den folkskollärarne tillerkända rätt till
kofoder har allt mer och mer öfvergått från en
naturaförmån till en kontant aflöningsform,
och det synes utskottet billigt, att under
sådana förhållanden staten liksom i fråga om
folkskollärarnes kontanta aflöning i öfrigt
bidrager med 2/3- Visserligen kommer därigenom
en rätt väsentlig ökning af åttonde
hufvud-titelns utgifter för folkundervisningen att
blifva en följd, men då härmed vinnes en
jämnare fördelning af de ganska tryckande
bördorna för de enskilda kommunerna af
folkskolornas upprätthållande, synes det
utskottet, som om en motsvarande fördel för
det allmänna vunnes genom den föreslagna
åtgärden. Utskottet hemställer alltså:
| a) att riksdagen, med bifall till hr N.
Nils-j sons ofvanberörda motion, må besluta, att
till ersättande af det till lärare och lärarinnor
vid folkskolan utgående kofoder, vare sig
detta utgår in natura eller kontant,
statsverket skall bidraga med två tredjedelar af
värdet, dock högst med 66 kronor 67 öre för
hvarje ordinarie folkskollärare- eller
lärarhme-| befattning ;
b) att riksdagen vid bifall till hvad
utskottet sålunda under a) hemställt, må höja
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor, nu 4,570,000 kronor,
med 360,000 kronor, till 4,930,000 kr.; samt
c) att hr J. Anderssons ofvanberörda
motion icke må af riksdagen bifallas.
Om förestående uttalande hafva utskottets
ledamöter från andra kammaren (hrr Ivar
Månsson, O. Larsson, Daniel Persson, O.
V. Redelius-, Joh. Andersson och N.
Nilsson i Skärhus) enat sig, hvaremot
ledamöterna från första kammaren (hrr Gr. Billing,
grefve Ph. Klingspor, N. Fosser, C. H.
Lundström, C. F. Pettersson och K, I. von
Stapelmohr) ansett, att utskottet bort
afstyrka ej blott hr Anderssons utan äfven
hr N. Nilssons motion i ämnet.
Frågan befinner sig alltså väsentligen i
samma läge i år som i fjor.
Formuleringen af utskottets förslag är dock något olika
för att örn möjligt få till stånd gemensam
omröstning, som första kammaren hittills
alltid nekat.
LiTTERÄraR
Valda dikter af Daniel Fallström. Sthm, C.
& E. Gernandts förlag. Första och andra
häftena ä 50 öre.
Härmed börjas utgifvandet af skaldens
olika dikter, af hvilka de flesta förut
framträdt i bokform. Det är alltså till stor
del gamla bekanta som det dock här är
kärt att återse. .
Sångerna äro af skiftande innehåll,
hvarför skalden för bättre orientering
sammanfört alla af liknande slag i en grupp.
I ett hälsningspoem biktar skalden, hvad
som strängat hans lyra. Det första häftets
sånger utgöra en hyllning till Stockholm, i
synnerhet till skaldens favoritplatser, hans
kära Djurgården, Haga och Mälarstrand.
En af de finaste sångerna i denna samling
är kanske »Ung på nytt» med motiv från
Humlegården. Med lika varm glöd
besjunger skalden i andra häftet Stockholms
skärgård. Han lär oss att som han älska
Öster-sjövåg i storm och lugn, i sol och regn.
Fallströms sånger äro alltid melodiska,
stämningsfulla och eleganta. Han sjunger
heller aldrig utan att vara inspirerad;
därför äro hans sånger alltid omedelbara och
innerliga.
Utstyrseln är i det stora hela vacker.
Vignetten är af den talangfulle artisten V.
Andrén.
För våra läsare är Daniel Fallström förut
väl känd genom sina vackra bidrag i
»Jultomten». Och önska de nog i likhet med
anmälaren god framgång åt det nu
utkommande arbetet. A.
Skrifter, utgifna af Svenska
nykterhetssällskapet. 1898 års serie. Sthm 1899,
Hälsovännens expedition.
III. Vill du blifva en man? Ett ord
till ungdomen af lektor N. P. Ödman.
Pris 25 öre.
IV. Om matlagning i enklare hem af
Sofi Nilsson. Pris 10 öre.
I den förra af dessa skrifter tager den
välkände, gemytlige barnavännen bladet från
munnen och varnar ungdomen för de falska
manlighetsidealen, denna efterapningssport,
som gör ynglingarne till rökare, svär j are
och snobbar. Han råder ungdomen till
vaksamhet i umgänge med kamrater, ber
dem lära sig säga nej i rätt tid, att älska
hemmet och framför allt arbeta med lif
och lust, välja sina nöjen och sin lektyr
med urskillning, stärka sig genom idrott
och gymnastik - utan att bli sportfånar
- och älska fosterlandet.
Den senare påvisar betydelsen af
sparsamhet - huru denna är ett af
hufvud-villkoren för ett lyckligt hemlif. Boken
gifver enkla och lättfattliga anvisningar för
uppköp och tillredning af kött, fisk och
växtämnen samt meddelar icke mindre än
124 recept för maträtter af olika slag,
såser och deserter, hvarjämte hon ger
åtskilliga vinkar om kokning af kaffe och té,
bakning och syltning m. m. Det är en
Hel skatt af husmoderliga erfarenhetsrön,
som här bjudes de enklare hemmens
husfruar för det otroligt billiga priset af 10 Öre.
H. W-r.
Nytt i bokhandeln.
Lärokurs i modersmålet för folkskolan af
V. Sjögren. Sthm, P. A. Norstedt & söner.
3:e haft. Uppsatsskrifning. 13 öre.
Verdandi. 2:a haft. - Tidskrift för
folkundervisningen. Haft. 1. - Vor Ungdom. 2:a
haft. - Dagny. Haft. 7. - Hälsovännen.
N:r 8.
Ny folkskolelag
för Danmark.
Vi afsluta här nedan den i n:r 14
påbörjade redogörelsen för den nya danska
folkskolelagens innehåll.
Lärarnes lönevillkor.
$ör lärarelönerna i städerna uppställer
den nya skollagen tre normerande skalor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
