- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
271

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (904.) 26 april 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 17

SVENSK LÄRARETIDNING.

271

hvaraf kultusministern efter underhandling
med vederbörande kommunalstyrelse för
hvarje särskild stad äger fastställa en att lända
till efterrättelse. Löneskalorna upptaga
följande belopp i kronor:

a) för. lärare:

lägsta mellan- högsta

skala: skala: skala:

de 2 första åren____ 900 1,000 1,000

» 3 följ. » ____ 1,000 1,100 1,100

» 5 » » _..... 1/200 1,350 1,500

> 5 » > ___ 1,600 1,700 1,800

» 5 > »...... 1,800 1,900 2,000

följande > ...... 2,000 2,200 2,400

b) för lärarinnor:

de. 2 första åren____ 700 800 800

» 3 följ. » ...... 800 900 900

» 5 » » ...... 900 1,000 1,000

» 5 > » ...... 1,100 1,200 1,250

» 5 > > ____ 1,200 1,300 1,350

> följande » ...... 1,300 1,400 1,500

Öfverlärarne få dock som begynnelselön
räkna högsta för lärare här ofvan angifna
lönegrad samt åtnjuta därefter ålderstillägg
hvart fjärde år, intill dess sammanlagda
lönebeloppet, beroende på den löneskala,
som uti ifrågavarande stadssamhället
tillämpas, uppgår till resp. 2,600 kr., 3,100 kr.
och 3,600 kr. Därest kommunalstyrelsen
sådant beslutar, kan emellertid
kultusmini-steriet fastställa högre lönegrader än hvad
här angifvits; men statens bidrag utgår i
sådant fall icke med högre belopp, än som
fastställts för den högsta af de normala
löneskalorna.

Innehar en lärare tillika någon kyrklig
tjänstebefattning och därför uppbär särskild
lön samt för sådant ändamål tillgodonjuter
minskning i sin undervisningsskyldighet, skall
skollärarelönen i nödig proportion nedsättas.

Lärarelönerna å landsbygden grunda sig
likaledes på principen om ålderstillägg.
Begynnelselönen, som efter förhandling med
kommunalstyrelsen för hvarje särskild
kommun fastställes af kultusministern, kan
variera mellan: för förste- och ensamlärare
700 och 900 kr., för andrelärare och
folkskollärarinnor 500 och 700 kr., för
småskollärarinnor 400 och 600 kr. Ålderstilläggen
utgå till lärare af förstnämda kategorien
med 200 kr. hvart femte år och äro till
antalet tre, till andre-lärare och
folkskollärarinnor med 100 kr. hvart tredje år och
äro fem samt till småskollärarinnor med 500
kr. hvart tredje år och äro till antalet fyra.
Efter 20 års tjänstgöring erhålla förste- eller
ensamlärare ytterligare ett ålderstillägg af
200 kr. och andre-lärare 100 kr.

De högsta löneförmåner, som efter dessa
bestämmelser kunna uppnås, äro således:

förste- eller ensamlärare ___ 1,700 kr.

andre-lärare __________..... 1,300 »

folkskollärarinnor _________ 1,200 »

småskollärarinnor ____...... 800 »

Efter förslag af kommunalstyrelsen och
under villkor, att statskassan icke påbördas
större utskylder än hvad under of v an an gif n a
regelmässiga förhållanden påkallas, kan
ministeriet för en enskild kommun fastställa
högre lönegrader än de här nämda.

Förutom kontant lön skall hvarje
ordinarie lärare och lärarinna å landsb}7gden
åtnjuta fri bostad, vedbrand och trädgård.

Där sistnämda löneförmån icke kan i
lärarebostadens omedelbara närhet beredas,
skall tjänsteinnehafvåren i stället åtnjuta en
årlig godtgörelse af minst 50 kr. Bostaden
skall enligt bestämmelserna i § 2 af lageri
af den 8 mars 1856 minst omfatta: för gift
förste- eller ensamlärare 3 rum, för ogift
d:o 2 rum och för andre-lärare l rum -
allt jämte kök och pigkammare. Till
bostadens och lärorummets uppvärmning är
skoldistriktet jämlikt föreskriften i § 55 af
1814 års skolstadga pliktigt att årligen
af-lämna minst 6 famnar ved, som dock kan
ersättas med torf* eller kol.

Klockare- och kyrkosångarebefattningarna
aflönas i städerna med niinst 100 och å
landsbygden med minst 50-100 kr. pr år.

Klockarnes skyldighet att ombesörja ring- j
ningen är genom den nya skollagen
afskaffad.

För uppflyttning i högre lönegrad äga
vederbörande lärare och lärarinnor
tillgodoräkna sig all föregående tjänstgöring vid de
offentliga folkundervisningsanstaltema, vare
sig denna ägt runa å en eller flera platser.

De hittills utgående löneförmånerna, som,
i synnerhet hvad landsbygdslärarne
beträffar, varit högst otidsenliga och
otillfredsställande, utgörande dels penninglön^ dels
skolafgifter af lärjungarne, dels s. k.
högtidsoffer å kyrkoårets trenne större
högtidsdagar och dels jordområde m. m., komma
nu att afskaffas eller efter värdering och
öfverenskommelse vederbörande lärare och
sockenmyndigheter emellan att ingå i den
nya löneberäkningen.

Vid sjukdomsfall erhålla lärare och
lärarinnor bidrag till vikaries aflöning intill
hälften af det lönebelopp vikarien uppbär.
Bidraget, som utgår från skolfonden, en
inom hvarje amt befintlig fond, hvilken står
under skoldirektionens öfverinseende, kan till
tiden inskränkas till ett halft år.

Pensionsförhållanden.

Lärare och lärarinnor, som under minst
5 års tid innehaft ordinarie anställning och
uppnått en ålder af 30 år, äro berättigade
till pension, om de af sjukdom eller annan
af dem oförvållad orsak måste afgå från
sin tjänst. Pensionen, som bestämmes
enligt den ännu gällande pensionslagen af den
5 januari 1851, beräknas i proportion efter
de löneinkomster, såväl kontanta som
naturaförmåner, tjänsteinnehafvaren vid
afgå-endet åtnjuter. Huru pensionen efter
antalet tjänsteår stiger, visar följande:

intill 2 tjänsteår: V30 a^ lönen i pension,

2-4 , «/,o » »

4-7 > ./," , >

7-10 » Vio »

10-20 , 6A» > »

20-21 , »Voo > >

21-22 » »/"" » »

o. s. v.

Änkepensionen utgår med 1/s af den
pen-sionsberättigadc mannens samtliga lönein- j
komster pr år under dennes 5 senaste tjänste-

år. Lärarinnor bibehålla sin pensionsrätt,
äfven om de inträda i äktenskap.
Samtliga pensioner utbetalas kvartalsvis.

Lärares medinflytande på skolväsendets
adminislrering och vård.

Den nya skollagens § 30 lyder i
öfversättning sålunda:

I* alla frågor angående undervisningen i
skolan, såsom skolorganisationen, ferier,
läse-och timplaner, anskaffandet af ny
undervisningsmateriel, uppflyttning i högre klass samt
alla ärenden, som angå uppförandet af nytt
skolhus, förändring af skolområden,
upprättande af nya läraretjänster, skall
skolkom-rnissionen, innan den för sin del fattar
något beslut, gifva vederbörande öfverlärare i
köpstäderna och förste- eller ensamlärare på
landet tillfälle att för kommissionen
munt-ligen eller skriftligen, om häri det önskar,
framställa sin åsikt om saken. Afgifves
förklaringen skriftligt, skall den vid sakens
eventuella framläggande för kommunalstyrelsen
eller öfverordnade skolmyndigheter bifogas.

Statens bidrag till skolväsendet.

Till lärarnes aflöning bidrager staten
sålunda, att af statsmedel utgå:

1) 3:e t. o. m. 5:e ålderstilläggen till
lärarepersonalen vid städernas folkskolor;

2) samtliga ålderstillägg till landsbygderis
lärare och lärarinnor;

3) de personliga lönetillägg m. m., som vid
öfvergången från det gamla till det nya
aflö-ningssättet kunna å särskilda orter
ifrågakomma för att hålla en lärare skadeslös gent
emot en eventuell sänkning af hans
löneförmåner.

Till skolväsendet i öfrigt bidrager staten
ined:

1) 200,000 kr. årligen till bestridande intill
hälften af kommunernas årliga, af nya lagen
påkallade omkostnader för skolhusbyggnader
samt till aflöning åt biträdande lärare vid
skolorna och upphjälpande af fattiga
kommuners skolväsende;

2) 35,000 kr. årligen till understöd till
sådana privata skolor, som af vederbörande
skolkommission vitsordas meddela en mot
folkskolekursen svarande undervisning samt
af sin kommun åtnjuta anslag;

3) 170,000 kr. årligen till skolväsendet i
Köpenhamn, hvilket icke sorterar under här
ifrågavarande skollag utan är en
hufvudstadens särskilda kommunala angelägenhet och
har sin egen författning genorn lagen af deri
29 dec. 1857;

4) hälften af lärare- och änkepensionen.

Hvad danska pressen säger.

Gifvetvis har den danska pressen icke
med tystnad förbigått en i nationens
kulturella lif så viktig epok som antagandet af
en ny folkskolelag. De flesta ledande
pressorganen hafva ägnat saken längre eller
kortare uttalanden. Ett par yttranden, såsom
prof på hvad i denna väg skrif vits, rnå här
inflyta:

^Danmarks Lcererforenings Medlemsblad: Det
faller strax i ögonen, att det, som är
uppnådt genom denna lag, icke står i proportion
till de 34 behandlingar, den har genomgått
sedan oktober 1895, och ännu mindre till allt
det, som är taladt och skrifvet i reformsaken,
sedan Hall framställde denna år 1872. Men
anlägger man den måttstock, som nu en gång må
begagnas vid bedömandet af den danska
lagstiftningsmaktens verksamhet för folkskolans
utveckling, må det erkännas, att det på flera
punkter är vunnet så mycket, att det är
orsak till att vara tacksam därför. Nedsatt-

* Såsom en kuriositet kan här nämnas,
att ett högviktigt ministeriellt cirkulär af den
6 dec. 1878 föreskrifver, att »T0rvene skulle
höide 10 Tömmer i Lsengden, 5 Tömmer i i
Breden og 3 Tömmer i Tykkelsen». .>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free