- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
288

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (905.) 3 maj 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 18

Lund och äro ifrågasatta i. Stockholm.
Förut hafva tilläggspensioner tilldelats
lärarepersonaleii i Göteborg (dock
endast de manliga) samt i Halmstad. Då
det synes vara omöjligt att få till stånd
en höjning af högsta
delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen, bör i
stället denna utväg anlitas. Enligt
folk-skoleöfverstyrelsens formulering skulle
tilläggspensionen tillkomma lärare och
lärarinnor utöfver den pension, som fås
från folkskollärarnes pensionsinrättning,
hvadan alltså om pensionen där höjes
ingen minskning äger rum i
tilläggspensionernas storlek.

Endast en tidsfråga

är det, när det segslitna kofodret skall
vara ur världen. Ar efter år har andra
kammaren uttalat sig för att staten
skulle till kostnaderna för kofodret
bidraga med två tredjedelar liksom till
den kontanta lönen. I år fattades
endast 5 röster för att äfven första
kammaren skulle sluta sig till denna
mening. Om de försök, som komma att
göras för att få frågan under
gemensam omröstning, skulle stranda äfven
i år, är ganska troligt, att frågan löses
nästa år enligt andra kommarens
önskan. Därmed följer sedan gifvetvis
om ett eller annat år, att kofodret
försvinner och den kontanta minimilönen
i stället höjes med 100 kronor.

SKOLNYHETER

Folkskollärareseminarierna.
Följande ämnen för de skriftliga uppsatserna
i modersmålet hafva gifvits vid
nedanstående seminarier :

Göteborgs folkskollärareseminarium: 1) De
väsentligaste hindren för trons upptändande
i människans hjärta. 2) Genitiven i svenska
språket. 3) Förhållandet mellan Sverige och
Polen under vår storhetstid. 4) Blocket 5)
Klostrens betydelse i den mänskliga
odlingens historia. 6) Hvarigenom vinner och
behåller läraren säkrast sina lärjungars
förtroende?

Hernösands folkskollärareseminarium: 1) En
rätt bön. 2) Fänrik Ståls sägner. 3)
Statshvälfningen 1772. 4). Grunddragen af
Nord-Amerikas ytbildning. 5) Ljusets brytning.
6) Medeltidens stadsskolor. 7) »Jag tillstår,
att jag icke har något begrepp om
uppfostran utan undervisning, liksom ja§ omvändt
icke godkänner en undervisning, som ej
uppfostrar» (Herbart).

Kalmar folkskollärarinneseminarium : 1)
Utläggning af 4:e budet. 2) Riksdagen i Worms.
3) Genitiven i svenskan. 4) Den svenska
riksdagen under frihetstiden. 5) Kongressen i
Wien och dess närmaste följder. 6) Våra
viktigaste ljus- och värmekällor. 7) Hvilken
af pedagogikens stormän har tilltalat dig
mest?

Stipendier vid
folkskollärare-seminarier. Till stipendier åt elever vid
nedannämda seminairier har k. m:t för
innevarande termin sinvisat följande belopp,
nämligen:

vid seminariet i Stockholm 2,860 kr., Upp-

sala 3,034, Linköping 3,626, Skara 3,626,
Falun. 1,884, Växjö 3,174, Lund 3,801, Göteborg
4,033, Kalmar 3,208, Karlstad 3,174,
Hernösand 2,059 och Umeå 3,021 kr. Tillika har
k. m:t anvisat till stipendier dels åt
lapskt-talande elever vid seminariet i Hernösand
750 kr. och vid småskollärare- och
lärarinneseminariet i Mattisudden inom Jockmocks
församling 2,435, dels ock åt finsk-talande
elever vid seminariet i Hernösand 1,650 kr, i
Umeå 1,050 samt småskollärare- och
lärarinneseminariet i Haparanda 3,090 kr.

Resestipendium. K. m:t har
tilldelat adjunkten vid folkskollärareseminariet
i Hernösand fil. d:r Malte Hamnström ett
understöd af 250 kronor för att sätta
honom i tillfälle att under loppet af nästa
hösttermin besöka några seminarier inom
riket och därvid studera undervisningen i
allmänhet och särskildt undervisningen i
historia och geografi.

Folkhögskolorna. Ytterligare
af-slutningar hafva i dagarna hållits vid
nedannämda folkhögskolor.

Vid Ebbetorps folkhögskola och
landtmannaskola afslöts kursen den 25 april i närvaro
af en hel mängd åliörare, som med intresse
togo del af de framlagda elevarbetena.
Fosterländska sånger klingade, och en vacker
uppvisning ägde rum i gymnastik.
Seminarierektor Vickbom höll afslutningstalet.

I Blekinge läns folkhögskola afslöts
manliga kursen den 22 april med föredrag af
föreståndaren N. Helmstein om
»nationalekonomi i folkhögskolorna».

Samma dag slöt årskursen vid Jönköpings
läns folkhögskola i Nässjö. Föreståndaren
d:r V. Öberg undervisade i svensk
språkbehandling och hälsovårdslära.

Den 24 april slöt vinterkursen i Värnamo
folkhögskola med diskussion och
gymnastikuppvisning.

Dagen efter afslöts Värmlands läns
folkhögskola och landtmannaskola. Andre läraren
fil. kand. Hj. Nilsson tecknade en kulturbild
från slutet af medeltiden och
kontraktsprosten Bergh höll föredrag om folkhögskolans
uppkomst och historia.

I Lunnevads folkhögskola afslöts den 28
april kursen med föredrag af d:r H. Odhner
om människovännen K. B. Vadström, som
så ifrigt verkade för negerslafveriets
upphäfvande.

Vid afslutningen i önnestads folkhögskola
den 29 april talade kand. Gardell öfver
ämnet: »Huru vi förlorade Finland>, och
föreståndaren Bolinder höll ett tankedigert
afskedstal till eleverna.

I Örebro läns manliga folkhögskola afslöts
kursen samma dag. Lektor Lyth från
Örebro höll föredrag om nya synpunkter vid
undervisningen.

Vid Kronobergs läns folkhögskola
hemför-lofvades de manliga eleverna den 28 april af
landshöfding von Oelreich.

Döfstumlärarnes pensionsfråga*

Såsom vi i n:r 14 omnämde har utlåtande
afgifvits af den för utredning af detta
ärende tillsatta kommittén.

Delegerade för de olika
döfstumdistrik-tens skolstyrelser hede under förra veckan
sammanträde härstädes under ordförandeskap
af landshöfding F. A. Boström. Utlåtandet
ge-nomgicks därvid och godkändes i sin helhet.
Ärendet går nu till landstingen och k. m:t.

Folkskolebyggnadsskyldigheten

i Stockholm. Som vi i förra numret
i korthet meddelade, beslöto
stadsfullmäktige med 80 röster mot 8 i enlighet med

beredningsutskottets hemställan, att
kommunen skulle under vissa bestämmelser
öfvertaga folkskolebyggnadsskyldigheten för
samtliga de territoriella församlingarna härstädes.
Beslutet fattades först efter en två
timmar lång debatt. Under denna yttrade sig
först

lektor H. E. Törnebladh, som framhöll de
många svårigheter en sådan ändring skulle
medföra. Folkskolebyggnadsskyldigheten bör
tillhöra den kyrkliga, ej den borgerliga
kommunen ; de redan förut hårdt betungade
stadsfullmäktige skulle få ytterligare en
arbetsbörda och detta skulle menligt och försenande
inverka på de nya frågornas behandling.
Byggnadskontoret vore redan ofverhopadt ined
arbete; byggnadsföretagen skulle bli dyrare,
om de utfördes af en central myndighet än
af lokala, som hade lättare för att granska
detaljerna. Han yrkade därför återremiss.

Lektor Sixten von Friesen fann frågan vida
enklare. De fattigare församlingarna hafva
visserligen flera och större
folkskolebyggnader än de rika. Men det är blott en
skenbar orättvisa att de rika betala de fattigas
skolhus, ty de fattiga församlingarnas
invånare utföra sitt arbete i de förmögnare, och
dessa komma sålunda i åtnjutande af de förras
arbetsproduktion. Enhet behöfves i
beskattningen för folkskolebyggnadsskyldigheten och
ernås lättast, om beskattningen öfverlåtes åt
den borgerliga kommunen. Stadsfullmäktige
hafva organer för att fullgöra de funktioner
skolhusbyggandet ålägger dem,
kyrkofullmäktige icke. I Göteborg har hela
folkskoleväsendet blifvit det borgerliga samfundets sak.
Stadsfullmäktiges arbete skulle ej ökas så
ofantligt - hvart annat eller hvart tredje år
kan en folkskola behöfva byggas eller ändras.
Ej heller behöfver det bli för dyrt, om det
sunda förståndet får råda. Man fruktade, att
det skulle gå för sakta, mon tal:n trodde ej
att det just hittills gått så fort, t. ex. i
Östermalms församling. Viktigast är att få enhet
i beskattningen.

Anförandet hälsades med bravorop.

D:r C. Nyström förenade sig med hr
Törnebladh och yrkade återremiss. Stockholms
stad stode ej i annat förhållande till
församlingarna än enskild köpare till enskilda
säljare.

Kyrkoherden Evald Bergman förordade
förslaget äfven ur pedagogisk synpunkt. De
stora församlingarnas uppdelande skulle
underlättas, och om åtgärden skulle medföra
uppoffringar för Nikolai och Klara
församlingar, hvilkas folkskolebyggnader ha små
skulder, så hade dessa församlingar ej heller
på mycket länge behöft uppföra nya
folkskolor.

Expeditionschefen C. J. A. Vall önskade,
att gemensamheten i beskattningen ej skulle
genomföras, förrän staden med de olika
församlingarna öfverenskommit om villkoren för
byggnadsskyldighetens öfverlåtelse.

Folkskoleinspektören C. G. Bergman
framhöll gemensamheten i andra hänseenden och
fann det naturligt att äfven i detta fall
enheten genomfördes. Från folkskolans
synpunkt ville han förorda förslaget.

Hrr A. G. Lagergren och O. Carlsson talade
äfven för utskottets förslag.

Presidenten H. Forssell fann, att förslaget
helt enkelt var ett naturligt botemedel mot
det fel, som insmugit sig i förordningen om
Stockholms folkskolor. Det vore en bjudande
plikt att äfven denna utgift öfvertoges af en
kommun, där öfriga sociala förpliktelser och
bördor äro gemensamma. Han ville ha bort
talet om vederlag ur utskottets beslut.

Efter åtskillig replikväxling företogs
votering med redan angifvet resultat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free