Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (905.) 3 maj 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 18
SVENSK LÄRARETIDNING.
295
Den sachsiska skollagen känner icke till
några minimikurser. Dock härmän i
Leipzig anordnat undervisning i särskilda
klasser för svagt begåfvade och efterblifna barn,
hvarjämte äfven särskilda kurser-äro
anordnade för botande af stamning och andra
fel i talorganet. En inrättning, som
särskildt förtjänar uppmärksammas, äro de s. k.
Kinderhorte, ett slags skyddsanstalter, i
hvilka barn, som under sin fritid skulle vara
hänvisade till gatan, enär föräldrarna sakna
vilja och förmåga att taga tillräcklig vård
om dem, äfven under den lediga tiden få
åtnjuta skolans huld och skydd. De
underhällas af ett välgörande sällskap och
förestås af folkskollärare. Sedan gossarne i
en Knabenhort under lärarens tillsyn
förbe-redt sig på sina hemuppgifter för skolan,
sysselsättas de med olika slag af enkel
handaslöjd eller ock med trädgårdsskötsel å inne
i staden belägna, för ändamålet upplåtna
obebyggda tomter, där hvarje gosse har sin
egen lilla ruta, som han själf brukar och
får taga afkastningen af. Emellanåt följas
gossarne till badet eller lekplatsen och få
mot aftonen gå hem till sina föräldrar, som
nu kommit från sitt arbete. Man torde
svårligen kunna of verskatta välsignelsen af
dessa skyddsanstalters verksamhet.
De flesta skolor i Leipzig äro försedda
med bibliotek, afsedda hufvudsakligen för
lärjungarne men äfven för lärarne. De
sanitära förhållandena i skolorna öfvervakas
noga. Särskilda skolläkare äro anställda,
hvilka bl. a. hafva att på begäran af
direktor undersöka och lämna intyg öfver
barns hälsotillstånd, då sjukdom uppgifves
som orsak till skolförsummelse. De
bestämmelser i reglementet, som afse hindrande
af smittosamma sjukdomars spridning,
tryckas och lämnas till föräldrarna vid barnens
inskrifning i skolan. (Forts.)
Maria Lilliander f. Lördagen den
22 april vid 2-tiden, då klockorna i Västerås
folkskolor ringde in hvila och frihet från
veckans skolarbete, ringde de med detsamma
in evig hvila och rö för en bland dessa
skolors mest plikttrogna och afhållna
arbetare. Folkskollärarinnan fröken Maria
Lilliander afled samma stund i en ålder af
61 år.
Efter flerårig tjenstgöring som e. o.
lärarinna vid Stockholms folkskolor erhöll hon
1873 ordinarie anställning vid Västerås
folkskola, från hvilken tjänst hon på egen
begäran afgick vid sistlidna hösttermins slut.
Visserligen hade åren och arbetet strött
silfver i håret, men den omständigheten
kunde dock ej tillväckligt motivera
afskeds-tagandet. Man ansåg, att hennes mått af
arbetskraft och hänförelse för sitt kall ännu
länge kunnat medgifva skolan förmånen af
hennes värderade verksamhet. Att hon i
kamratkretsen var ett mönster i plikttrohet,
ordning och punktlighet, det visste man;
att hon med outtröttlig kärlek och
konsekvens i hela sin skolhålking ryckte
lärjungarna med sig och med aldrig sviktande
öm, iB?Nf«*lig vård och tillsyn ägnade dem
sin uppmärksamhet äfven på de fristunder,
hon annars hirft rätt att ägna sig själf, det
såg man; att hon kände sin fulla lycka i
utöfningen af sin plikt, det kunde alla,
som kände henne, vitsorda, men att denna
lycka så helt hade förtärt hennes lifskraft,
det visste ingen. Månne hon anade det vid
sitt afskedstagande? Utan tvifvel, och
därför trädde hon tillbaka, innan någon skulle
få anledning att för henne antyda
reträttvägen. Minnet af en så plikttrogen och
kärleksvarm verksamhet kommer förvisso
att länge lefva i vördnadens och kärlekens
tacksamma hågkomst.
Hennes begrafning den 26 april bar ock
prägeln af en lika ovanlig högtidlighet som
allmänt deltagande. I stadens folk- och
småskolor var all undervisning för dagen
inställd. Från skolhusen förkunnade
flaggorna på half stång, att det var särskildt
de unga som gjort en förlust. Då den
talrika processionen med skolans florbehängda
fana i spetsen vid middagstiden satte sig i
rörelse till domkyrkan, där jordfästningen
skedde, voro de gator, där tåget skred fram,
å ömse sidor tätt upptagna med skaror af
unga och gamla, hvilka med stilla vördnad
sände saknadens och tacksamhetens blickar
mot den med kransar och blommor rikt
prydda kistan, som inneslöt stoftet. Under
orgelns döfva toner bars kistan af kamrater
fram till domkyrkans vackert prydda kor,
där jordfästningen förrättades af skolrådets
ordförande, domprosten Björnström, som i
ett sympatiskt tal erinrade om den aflidnas
lifsgärning och tolkade skolrådets,
kamraternas och hela samhällets tack för trägen,
trogen och kärleksvarm verksamhet i
samhällets tjänst. Efter jordfästningen åtföljde
processionen kistan till järnvägsstationen,
hvarifrån liket fördes till Stockholm för att
nedsättas i Katarina kyrkogärd.
V-n.
L. N. Larsson f. Efter endast några
dagars illamående afled den 26 april
folkskolläraren Lars Niklas Larsson i Hof i
Östergötland. Aftonen före sin död var
han uppe och samtalade gladt med en
kamrat i telefon och trodde sig då såsom på
torsdagen kunna återupptaga den några dagar
afbrutna undervisningen. På natten angreps
han af en häftig h järnfeber, och efter några
plågsamma Rimmar inträdde ett
medvetslöshetstillstånd, som på e. m. öfvergick till
dödens slummer.
Larsson var född 1857 i När på Gotland, tog
folkskollärareexamen i Linköping 1878 och
tillträdde ordinarie lärarebefattningen i Hof
1880. Klockarebefattningen, som
»framdeles» skulle förenas med lärarebefattningen,
fick L. icke tillträda. Grift sedan ett par
år sörjes L. närmast af maka, men i sorgen
deltaga många, som i den så hastigt
bortgångne lärt känna en samvetsgrann och
plikttrogen lärare, en god kamrat, en ädel
och vänsäll man.
Synnerligen begåfvad i musikaliskt
afseende har L. varit en mycket värderad och
och nitisk medlem i Vadstena musiksällskap
och »Fyrväpplingarnas kapell». En gärd
af tacksamhet för hvad han varit visades i
den rika blomsterskörd, som höljde hans
kista. Lärjungar, föräldrar, kamrater och
öfriga vänner hade här stämt möte i
blomsterhyllning. Västra Östergötlands
lärareförening och ofvannämda sällskap nedlade
kransar med band i de svenska färgerna
med text uttryckande sympati och saknad.
Sång utfördes vid grafven såväl af den
aflidnes skolbarn som af Vadstena
musiksällskap, hvars medlemmar tämligen
mangrant infunnit sig. J. B.
C. A. Andersohn f%. I Hogstad
afled den 25 april organisten och f. d.
folkskolläraren Carl August Andersohn. Född
1826 i Törnevalla, tog han 1845
folkskollärareexamen i Linköping, 1847
kyrkosångareexamen därstädes och 1848 organistexamen
i Stockholm samt blef 1857 folkskollärare,
klockare och organist i Hogstad. Från
folkskolläraretjänsten tog han afsked 1891.
Han ägde stor musikalisk begåfning samt
en präktig basröst.
Brevveksl ingen
mellem svenske og danske Laerere
og Lsererinder.
Paa Grund af staerk Tilgang af
Korrespondenter lige til de seneste Dage har
Sägen först kunnet sluttes nu. Resultatet er
blevet, ät der har meldt sig 47 Lcererinder
og 258 Lcerere, i alt 305, deraf 164 danske
og 141 svenske. For ät alle kunne faa
Medkorrespondenter, har de overskydende
danske Laerere faa et opgivet Adressen paa
en svensk Kollega for ät anmode ham om
ät tage mod to danske eller skaffe en Mage
til den senest tilkomne. De svenske
Lae-rere og Lsererinder, der have faaet en slig
Anmodning, bedes venligst ikke afslaa den.
Et Par Laerere have skrevet til mig, ät
de have udvidet Brevvekslingen til ogsaa
ät omfatte de aeldste Böra i deres Skoler
(hos den ene korresponderer 19 danske Börn
med 19 svenske; de sniaa Breve sendes i
Laererens); hvis dette Eksempel blev
almin-delig fulgt, vil Sägen jo uden Tvivl kunne
faa endnu långt mere vidtraekkende
Betyd-ning.
Det er mit Haab, atk jeg vil faa
Löjlighed til ät genoptage Sägen ad Aare, og
slutter jeg den for denne Gäng med et
hjaerteligt Önske til alle Deltagerne om
Glaede og Udbytte af Brevvekslingen.
Köbenhavn den 27 April 1899.
Ludvig Hammer.
BARNBIBLIOTEKET
SAGA
utsänder i dag sitt nionde häfte. Detsamma
innehåller på omslaget tankeöfningar samt
en beskrifning på: En »skyskrapa» (med
teckning). »
Hufvudinnehållet utgöres af sid. 161-200
i samlingen »Svenska folksagor». Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
