- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
306

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (906.) 10 maj 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Beträffande latinstudiets betydelse i våra
dagar har, såsom det synes riksdagen, icke
utan skäl framhållits, att detsamma numera
icke kan, förutom för några få
undantagsfall, afse latinets användande i tal och
skrift, utan endast att kunna tillgodogöra
sig innehållet hos latinske författare. Det
har då satts i fråga, om icke, för vinnande
af den del af detta mål, som kan och bör
tillkomma allmänna läroverken, en fyraårig
kurs kunde vara tillräcklig, särskildt om
hänsyn tages därtill, att genom den
föreslagna afgångsexamen vid konfirmationsåldern
med däraf följande kompetens ett stort
antal för gymnasialstudier mindre lämpliga
lärjungar utan tvifvel skulle dragas ifrån
sådana studier och alltså latinklasserna erhålla
ett bättre urval af lärjungar. En viktig
omständighet att beakta har ock ansetts vara,
att med den utveckling i språkligt
hänseende, lärjungen på gymnasialstadiet vunnit,
latinet där skulle kunna läsas på ett helt
annat och mera fruktbärande sätt än på ett
lägre stadium.

Emellertid hafva inom riksdagen dels
betänkligheter mot latinets uppflyttning till
sjette klassen uttalats och
modifikationsförslag satts i fråga, dels ock å andra sidan
en bestämd åsikt om denna uppflyttnings
lämplighet och nytta gjort sig gällande.
Vid sådant förhållande anser riksdagen,
att åt en blifvande utredning bör
öfverlämnas att föreslå bästa sättet för nämda
frågas lösning.

I^å grund af hvad ofvan blifvit anfördt
får riksdagen hos Eders k. m:t anhålla om
utarbetande och framläggande inför
riksdagen af förslag till inrättande vid rikets
fullständiga och femklassiga allmänna läroverk
af en under offentlig kontroll ställd och af
viss kompetens åtföljd afgångsexamen för
lärjungar, som vid 15-16 års-åldern Önska
sluta sin skolgång, samt till de ändringar
i läroverkens organisation, som därmed stå
i samband.»

*



Skrifvelsen framkallade i första
kammaren en anmärkning af professor Alin,
att frågan om latinstudiets
framflyttande varit under öfverläggningen i första
kammaren skjuten åt sidan; men på
grund af det näst sista stycket i
skrifvelsen skulle tal:n ej göra något
yrkande. Kanslideputerades ordförande
generaldirektör Anderson påpekade, att
allt hvad som finnes i skrifvelsen äfven
stode i första kammarutskottets
betänkande med undantag af näst sista
stycket, och detta vore frukten af ett efter
samvetsgrant öfvervägande företaget
järnknhigsförsök mellan de i
kamrarnas tillfälliga utskotts betänkanden
uttalade meningarna.

I andra kammaren framhöll hr Ernst
Carlson, att då i berörda afseende icke
själfva målet, latinets uppflyttning, för
hvilken viktiga skäl i skrifvelsen
blifvit anförda, satts i fråga, utan endast
bästa sättet för dess uppnående
öfver-lämnats åt en blifvande utredning att
närmare föreslå, borde från andra
kammarens sida hinder icke möta för
antagande af skrifvelsen, hvilken just

syftade till en sådan lösning af frågan,
som kammaren önskat.

Skrifvelsen antogs därefter i ofvan
angifna form i båda kamrarna utan
votering.

Slutresultatet har alltså, som läsaren
finner, blifvit det, att äfven i
latinfrågan ett uttalande från riksdagens sida
kommit till stånd, tack vare de
sammanjämkningar, som ägt rum.


Nordiskt skolmöte nästa
sommar,

Enligt beslut på nordiska skolmötet
i Stockholm år 1895 skall det åttonde
nordiska skolmötet hållas i Kristiania
sommaren 1900. Val af medlemmar i
den norska bestyreisen hafva i dagarna
ägt rum, hvarvid blifvit utsedda:

af centralstyrelsen för Norges
hvrerfore-ning: overlserer H. Eaabe, skoleinspektör
A. Larssen i Drammen samt fröknarna Anne
Holsen och Anna Rogstad;

af Filologernes og realistemes lands
förening: overlserer A. Gjessing i Kristiansand
och skoleinspektör Victor Holst;

från Kristiania folkskolor: skoleinspektör
d:r A. Rseder, overlserer J. Nicolaisen och
O. Koppang, Iserer Th. Brataas, fi.
Eing-dal, O. Böe och J. Strandenses samt
frök-narne Gröthilde Nsess, Mathilde Bjerke, Elise
Heyerdahl, Ragna Rasmussen, Helga
Jens-sen, Julie Otterbech, Asgerd Petersen och
J ohanne Gleditsch;

från de högre gosskolorna: skolebestyrer
Otto Andersson och O. Skattum, cand. inag.
Fr. Gjertsen j:r och fröken Petrea Larsen;

från de högre flickskolorna: skolebestyrer
Olaf Berg och A. M. Corneliussen samt
fröken Thora Schjöth;

från samskolorna: fru Ragna Nielsen.

Expeditionschefen för skolväsendet
J. Johanssen har förklarat sig villig
att inträda i bestyreisen.


Fem illustrationsprof

ur den nya upplagan af folkskolans
läsebok meddelas i dagens nummer.
Som synes skilja de sig väsentligt från
illustrationerna i de äldre upplagorna.


Obligatorisk

är från och med detta år de blinda
barnens undervisning. Enligt lagen
af den 29 maj 1896 tillkommer det
vederbörande skolråd att tillse, att blindt
barn varder i läroanstalt intaget.


Kofodersfrågan

förblef olöst äfven i år. Andra
kammaren står som bekant enig därom,
att nämda naturaprestation bör uppgå
i den egentliga lönen och staten bidraga
därtill liksom till den kontanta lönen.
Denna mening har år efter år vunnit
allt flera anhängare äfven i första
kammaren. Det är otvifvelaktigt, att

om regeringen toge frågan om hand,
den skulle varda löst mycket fort.


75O kronor

blir fortfarande den högsta pension,
som kan erhållas från folkskollärarnes
pensionsinrättning. Att i denna för
.tädernas lärarepersonal viktiga fråga
åstadkomma ändring synes icke blifva
så lätt. Sedan båda kamrarna år 1887
afslagit en k. proposition i ämnet och
år en enskild motion, är måhända
enda möjligheten att söka förmå
städerna att besluta tilläggspensioner på
sätt redan ägt rum i tre städer -
därest nämligen icke ett ytterligare
försök skulle göras af städernas skolråd
och lärarepersonal samfäldt att
petitionsvis söka vinna en förbättring i cle
nuvarande pensionsvillkoren.


SKOLNYHETER

Upplysningar infordras
angående resestipendier. Med anledning

af riksdagens beslut om ett anslag af 4,000
kronor till resestipendier åt folkskollärare
och folkskollärarinnor har chefen för
ecklesiastikdepartementet redan gått i författning
om infordrandet af upplysningar i ärendet.
Han har sålunda hos utrikesdepartementet
hemställt, att ecklesiastikdepartementet måtte
bekomma upplysning, huruvida anslag af
allmänna medel till stipendier i samma eller
liknande syfte finnas uti Norge, Danmark
och Finland, samt, om så är förhållandet,
erhålla närmare redogörelse för
stipendiernas storlek och villkoren för deras
åtnjutande.

Parallellklasser vid
seminarierna. Hörande riksdagens beslut om
inrättande af två parallellklasser vid
folkskollärareseminarierna har nu Växjö domkapitel
afgifvit utlåtande och däri hemställt, att
båda de nya klasserna måtte inrättas vid
manliga seminarier.

Folkskollärareseminarierna. För

de skriftliga profven i modersmålet hafva
vid nedannämda seminarier gifvits följande
ämnen:

Lunds folkskollärareseminarium: 1) De första
förföljelserna mot de kristna. 2) Gudsbelätets
återställande hos en syndare. 3)
Participial-konstruktionerna. 4) Striden om Skåne. 5)
Telegrafen. 6) »Haf tålamod med mig!» -
ett bVrns bön till sin lärare. 7) Hvarför bör
all undervisning utgå från åskådningen?

Uppsala folkskollärareseminarium: 1)
Hedningarnas förföljelser mot de första kristna.
2) Det som är födt af kött det är kött, och
det som är födt af ande det är ande. (Joh.
3: ö.) 3) De svenska verbens konjugationer.
4) Industriens utveckling i Sverige under
Frihetstiden. 5) Värmlands natur och näringar.
6) Palmerna. 7) Elektriska strömmens
inverkan på magnetnålen. 8) Skolbokföringen.

Privat småskoleseminarium. På

gjord ansökan af seminarieföreståndarinnan
Alma Fredrika Matilda Detthow har k. m:t
medgifvit, att vid det af henne i Stock-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free