- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
311

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (906.) 10 maj 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 19

SVENSK LÅRARETIDHING.

311

skåp med äldre anhöriga besöka
utskänk-ningsställen, offentliga danstillställningar o. d.,
och den felande straffas ined ända intill 60
marks böter eller - 14 dagars fängelse.
Så söker man i Sachsen förekomma
ungdomens förvildning.

Fortsättningsskolan för flickor är icke
obligatorisk. Där gifvas kurser i franska
och engelska, linne- och klädningssömnad,
konstslöjd och bokföring samt för
utbildande af handarbets- och Kindergartenlärarinnor
o. s. v. Skolafgiften är 30 mark årligen.

I Leipzig finnas tvänne skolkommuner, den
ena bildad af stadens .romersk-katolska, den
andra af dess öfriga invånare. Den senare
- den evangeliska - skolkommunens
plikter och rättigheter utöfvas af stadens råd,
stadsfullmäktige och skolutskottet, i hvilket
bl. a. äfven 2 direktorer och 2 lärare hafva
säte och stämma. Ordföranden bär titeln
Stadtrat och uppträder som andra
ämbetsmän i uniform.

..f:

Skolhusen i Leipzig öfverträffa i fråga
om inredning och utstyrsel ej våra nyare.
Något så ståtligt skolhus som Oskar
Fredriks skolhus i G-öteborg såg tal. -aldrig.
De äro tillräckligt många och stora, för att
icke trängsel behöfver råda. Skolgårdarna
äro dock små, men friluftslekar öfvas flitigt
under lärarens ledning å särskilda platser.

Det är lika lockande som vanskligt att
inlåta sig på jämförelser mellan
Skolförhållandena i Sachsen och i vårt land. Då
Sachsens skolorganisation med rätta är
mycket högt ansedd, kunde man tänka sig, att
vårt land därvid skulle komma alldeles i
skuggan. Men vid en närmare
granskning-finner man, att de stora fördelarna i
Sachsens skolväsen äro förenade med många
betänkliga brister.

Läraren får i Sachsen visserligen
grundligare utbildning och bättre lön än hos oss,
men han får också underkasta sig stora
inskränkningar i sin personliga
själfbestärn-melserätt. Så måste han vid inträdet på
seminariet med revers förbinda sig att
under åtminstone två år efter den första
examen tjänstgöra som hjälplärare hvar han än
får plats, eller i fall af vägran betala 120
rnk för hvarje vid seminariet tillbragt
läroår. Han får ej fritt disponera sin lediga
tid utan måste begära skolstyrelsens
tillåtelse, innan han åtager sig den minsta bisyssla,
t. o. m. privatundcrvisning. Ja, han får
icke ens tillåta sin hustru att idka
borgerlig näring. Lärarinnor, som ingå äktenskap,
måste lämna sin anställning vid skolan.

Läraren har visserligen som
skolstyrelseledamot ett visst inflytande på skolans
ledning, men skolstyrelsens myndighet
inskränkes i hög grad af regeringen, som lämnar
föreskrifter i de minsta detaljer.

Läraren är visserligen skyddad mot
föräldrarnas »egenmäktiga inskridande», men
dessa äro också utestängda från allt
inflytande på skolan.

Skolgången öfvervakas noga och är
synnerligen jämn, rnen denna fördel motväges
af de brister, som vållas af klassernas
storlek särskildt på begynnarestadiet samt sak-

naden af en förberedande afdelning för
inhämtande af vetandets första elementer.

Kvinnans anlag för uppfostrarekallet
tages i mycket ringa grad i anspråk, och
sarnskoleidén har ej vunnit anslutning.

Skolans anseende står högt på grund
däraf att den däri meddelade undervisningen
är så god, att äfven välbärgade föräldrar
sända sina barn till densamma, men
rangskillnaden mellan högre borgarskola,
borgarskola och distriktsskola synas vara ägnad att
skärpa de sociala motsatserna.

Vissa för det praktiska lifvet viktiga
ämnen, t. ex. modersmålets skriftliga
användning, räkning och ’ naturlära, få en
grundligare behandling än hos oss, men andra
dylika bli tillbakasatta, såsom teckning och
handarbete, i hvilka undervisningen för
öfrigt bedrifves högst opraktiskt. G-osslöjd
förekommer icke alls.

Det är högst förvånande, att just i
Tyskland slöjdundervisningen rönt så kraftigt
motstånd, då ju likväl detta lands främsta
pedagoger så kraftigt framhållit
kroppsarbetets uppfostrande betydelse. Motståndet har
till stor del kommit från - folkskollärarne,
af hvilka många rent af stämpla kamrater,
som intressera sig för slöjd, som
baksträf-vare och kulturfiender, som vilja trycka ner
bildningsnivån. Betecknande är hvad en
förf. i preussiska lärareföreningens organ
skref så sent som i dec. 1898. »Om däri
(i slöjdundervisningen) icke ligger ett
grundligt undergräfvande af all själs- och
skolbildning, så vet jag icke längre., hvad
skolbildning är.» Äran af att den allmänna
meningen likväl så småningom tyckes börja
luta till förmån för slöjden, tillkommer den
tyska föreningen för gosslöjd, hvilken
underhåller slöjdinstitutet i Leipzig, ooh
hvilken städse kraftigt drifvit propaganda för
slöjden. Och nog skulle slöjden behöfva
införas i de tyska skolorna. Man sluppe
dä helt visst att t. o. m. bland folkskolans
aluniner påträffa ungdomar, hvilkas bleka
ansikte, något lutande gång och – glasögon
på näsan tyda på »förlästhet».

Den religiösa splittringen verkar
hämmande på skolan. Vid hvarje steg måste
hänsyn tagas till katolikerna. Ej blott under
religions- utan äfven under vissa
historietimmar måste en del barn pcrmittéras, för
att ej deras känslor må såras. Vid
läraremöte ri måste alla religiösa former undvikas.
Man kan ej ens börja med en psalm.

Ett tyskt skolmöte är. för öfrigt icke så
allvarligt och högtidligt som ett svenskt.
Deltagarne sitta med sina ölsejdlar framför
sig och inånga bolma, på sina cigarrer.
Några lärarinnor synas ej till vid mötena. I
allmänhet synas tyska lärare ej vara lika
ifriga att diskutera pedagogiska spörsmål som
de svenska. Dock gifves det en liflig
föreningsverksamhet. Allmänna tyska
lärareföreningen räknar efter en 50-årig tillvaro
omkring 75,000 medlemmar.

I ett afseende står den sachsiska
folkskolan ojämförligt framför den svenska: den
lämnar icke sina alumner just i den åldern, då
dessa kunna draga den största nyttan af
undervisningen, och då de som mest äro i
behof af stöd för sin karaktärsdaning. En
god fortsättningsskola, omfattad med allmän

sympati, torde vara det bästa medlet att
motverka ungdomens förvildning.

Då man skall bedöma ett lands skolväsen,
är ju viktigast att undersöka, hur skolan
verkat på folkets sedliga bildning och
riatio-nalanda, m. e. o på folkets uppfostran. I
det fallet måste man intyga, att den
utmärkta ordning, som öfverallt i Tyskland
är rådande, den höflighet, försynthet och
frimodighet, hvarmed ungdomen uppträder,
den välvilja och tjänstaktighet, hvarmed
främlingen mötes, vittna godt om folkskolan
såväl som om folkkaraktären.

Tyskarne ha i mycket varit våra
läromästare. Så är vårt skolväsen till god del
bildadt efter tyskt mönster. Kanske skola
vi en gäng komma därhän, att våra alltid
lärgiriga stamförvanter i sin ordning kunna
draga nytta af våra erfarenheter, något som
de för öfrigt redan gjort i fråga om
åtminstone en viktig sida af
uppfostringsar-betet, slöjden. Tal. ville afsluta sitt
föredrag med att instämma i andemeningen af
de ord, som en tysk vän till honom, med
hvilken han haft tillfälle att i Tyskland
tala svenska, en gång skref i ett bref: »Jag
tror, att vi Sverige ock Tyskland könne
mycket lära sig hvarandra.»

Pensionsbref,

utfärdade den 17 april 1899.

Folkskollärarnes pensionsinrättning.

2.014. C. F. Rulländer, Borgvik, Vrml.

600 kr., fr. l juli 1899.

2.015. J. J. Bandelin, Vänge, Gotl.

600 kr., fr. l mars 1899..

2.016. F. A. Forssman, S:t Anna, Östg.

600 kr, fr. l juli 1899.
2?017. 8. P. Vallin, Helsingborgs stad.
750 kr., fr. l juli 1899.

Folkskollärarnes änke- oeh pupillkassa.

787’ C. J. Lindlis ä. o. l b., Motala landsförs.
240 kr., fr. l april 1899.

788. J. Karlsson Hulténs änka och l barn,

Steninge, Hall.
240 kr., fr. l april 1899.

789. Chr. Perssons änka, Hastad, Mim.

140 kr., fr. l april 1899.

Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.

322. Anna Persson., Billinge, Mim.

70 kr., fr. l sept. 1898.

323. Nelly von der Luft, Brunnby, Mim.

70 kr, fr. l mars 1899.

324. Lena K. Andersdotter, Hvittarycl, Kron.

150 kr, fr. l jan. 1899.

(Meddelanden och förfrågningar i bref och ä brefkort,

som icke äro undertecknade med af sändaren s namn och

adress, lämnas utan afseende.)

250. Lenn. 1) Kan nog ej nekas. 2) Skall
åtfölja handlingarna till domkapitlet. 3) Man
kan höra efter i domkapitlet.

251. Non nullus. 1) Han uppbär lön, till
dess beslutet vunnit laga kraft. 2)
Statsbidrag i förhållande till den lön, som utgår.
3) Behöfver ej nödvändigt vara de senaste
åren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free