Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (910.) 7 juni 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
hela dess sammanhang med deras nationella
historia och tillvaro. Sålunda anser han,
att man bör från pedagogikens historia
utesluta till och med det, som Plato och
Aristoteles lärt om uppfostran för staten och
i den bästa bland stater.
Hvad åter beträffar medeltidens
undervisningsväsende, är detta visserligen i allt
väsentligt öfvervunnet och afskaffade Men
författaren anser, att humanismens
pedagogik icke kan begripas utan kunskap i
nämnda undervisningsväsende. I stället för att
helt och hållet utesluta dess behandling går
han därföre den medelvägen att förutskicka
en kort öfversikt öfver medeltidens
skolväsende samt i densamma också med några
ord beröra dettas uppkomst ur den
romerska forntiden.
Anmälaren har ansett sig böra lämna
en fullständigare redogörelse för detta
arbetes planläggning, emedan det är det
första i sitt slag i vår pedagogiska litteratur.
Den bearbetning, som företagits, har
väsentligen bestått i att afskilja sådana delar
af arbetet, som icke ansetts erbjuda ett
större intresse för svenska läsare, samt att
tillägga en öfversikt öfver skolväsendets
utveckling i vårt århundrade i Europas
kulturländer och Amerika.
Framställningen är klar och redig,
delvis fängslande genom väl valda citat och
anförandet af åskådliga drag. Detta arbete
kan därföre läsas med stort intresse af hvar
och en, som vill taga närmare kännedom
om undervisningsväsendets utveckling hos de
stora kulturfolken. A. B.
Nytt i bokhandeln.
Kommer Sveriges själfständighet i f ar a f
Allvarsord till vårt folk af Gunnar Thulesson.
Sthm, Gustaf Carlsons bokhandel. 50 öre.
Beckers världshistoria. Ny uppl. Sthm,
Albert Bonnier. 58:e haft. 50 öre.
Torpar-Hanna. Folklifsbild från
Fjärdhundra af Alfred Thorson. Sthm, Albert
Bonnier. 40 öre.
Predikningar öfver kyrkoårets nya
högmässotexter, utgifna af Evangeliska
fosterlandsstiftelsen. Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlags-exp. l:a årg. 5:e haft, 50 öre.
Svenska industriella verk och anläggningar.
Teknisk tidskrift, utgifven af G.’ Ekerot.
10:e haft.
£re/ /råa panmarl^.
2.
Danmarks lärarekår äger i »Dansk
Skolemuseum» en värdefull institution. Af
intresse var det därför att göra det ett
besök, och detta besök lämnade så mycket
mera behållning som jag hade förmånen
att hafva kanslirådet Thomasson till ciceron.
Lifligt intresserad för museet och dess
uppgift beklagade han dock, att det ej var så
besökt af lärarne i Danmark som önskligt
vore.
Då vi i Sverige äfven söka få ett
skolmuseum till stånd, så. vill jag nämna, att
skillnaden mellan det blifvande svenska och
det nuvarande danska är den, att det svenska
skolmuseet till hufvuduppgift tyckes skola få
att söka insamla och bevara antikvarisk
skolmateriel m. m., som kan blifva
belysande för skolans historia. Det danska
däremot innehåller hufvudsakligast samlingar
af modern undervisningsmateriel, ehuru där
dock ej saknas åtskilligt från äldre tider,
som är af stort intresse.
Jag förmodar, att den permanenta
utställning af skolmateriel, som finnes vid
folk-skollärarinneseminariet i Stockholm och som
årligen erhåller ett mindre anslag af staten, är
något i samma syfte som det danska
skolmuseet. Skillnaden är dock den, att det
danska är en offentlig institution, som
hålles tillgänglig vissa dagar på bestämda
tider - en institution, som i alla skolblad
och huvudstadstidningar kungör sin
tillvaro och när den är tillgänglig. Detta
synes äfven böra vara förhållandet med
den i Stockholm befintliga permanenta
utställningen. Hvartill skall den annars tjäna?
Dessutom äger »Dansk Skolemuseum» ett
vida större anslag än utställningen å södra
seminariet i Stockholm. 6,000 kr. årligen
är en summa, för hvilken något kan
uträttas. Också skyndar dess föreståndare
att med detsamma införlifva allt nytt och
värdefullt, som i åskådningsmateriel bjudes
skolorna.
Museet inrymmes i tvänne våningar i
samma hus som staten har sina
undervisningskurser för lärare (Stormgade 17) och
disponerar sammanlagdt 9 rum. Här är
.ock uppställdt det pedagogiska biblioteket,
som dock är en institution för sig och
som ej på långt när kan mäta sig med
det pedagogiska biblioteket i Stockholm.
Äran af detta museums tillvaro
tillkommer Danmarks Lsererforening, som stiftades
J 874. Kedan från sin första tid riktade
föreningen sin uppmärksamhet på det
otillfredsställande skick, hvari skolornas
undervisningsmateriel befann sig, och tillsatte
ett särskildt utskott, som skulle hafva till
uppgift att verka för tillkomsten af
rikhaltigare samlingar åskådningsmateriel. Ar 1876
lyckades föreningen erhålla en särskild
utställning af skolmateriel vid
industriutställningen i Aarhus, och denna första
skolut-ställning i landet väckte stor
uppmärksamhet. År 1878 erhöll föreningens ordförande
statsunderstöd för en resa till
världsutställningen i Paris för att studera utställd
skolmateriel, och året därpå öppnades i
samband med Danmarks Lsererforenings
skolmöte i Köpenhamn en särdeles rikhaltig
utställning af skolmateriel. Bokhandlarne
riktigt täflade om att här utställa utländska,
hittills okända undervisningsapparater, och
läkare och fabrikanter kämpade om att
utställa hygieniska skolmöbler,
ventilationsapparater o. s. v.
Danmarks Lsererf oren ing hade sålunda
genom sitt ihärdiga arbete lyckats väcka
en opinion för saken, och denna opinion
spreds i än vidare kretsar öfver landet
genom i dess olika delar hållna föredrag
om saken samt genom smärre utställningar. \
1882 lyckades föreningen få ett årligt un- j
derstöd af statsmedel för ändamålet, och
man blef nu betänkt på att söka få till
stånd ett skolmuseum. Sedan ett par af
föreningens medlemmar med statsunderstöd
studerat liknande institutioner i utlandet,
öppnades den l mars 1887 Dansk
Skolemuseum i Gladsakse skola, l mil från
Köpenhamn. Man fann dock snart, att
museet, för att kunna fylla sin uppgift, måste
vara centralt beläget och disponera
tillräckligt stora lokaler. Med anledning häraf
flyttades museet redan i juni 1887 till
hufvudstaden. Museets föreståndare är Emil
Sauter, f. d. lärare i Gladsakse skola och
f. d. ordförande i Danmarks Laererforening.
Att här uppräkna den mängd af
skolmateriel, som finnes samlad i skolmuseet,
låter sig ej göra, men i korthet sagdt
omfattar samlingen följande: bilder och
modeller för den första
åskådningsundervisningen, bibliska planscher och
bibelhistoriska kartor, rikhaltiga samlingar af materiel
för den geografiska och historiska
undervisningen, såsom modeller i gips och lera
för inlärande af de första geografiska
begreppen, kartor, tellurier, glober,
handatlas, modeller af runstenar och grafhögar,
väggplanscher för undervisningen i
fosterlandets historia o. s. v.
För undervisningen i naturkunnighet
finnas planmässigt ordnade samlingar dels för
den lärda skolan, dels för folkskolan;
samlingar för undervisningen i fysik, zoologi,
botanik o. s. v. Så finnas t. ex.
anatomiska modeller i papier-maché, kranier och
skelett samt preparater i sprit, uppstoppade
fåglar, herbarier, mineralsamlingar o. s. v.
I nedre våningen finnes materiel för
undervisning i slöjd och teckning samt en
synnerligt väl utförd modell af en
gymnastiksal med attiralj. Här finnes ock
uppställd en samling skolmöbler af olika
konstruktion, såväl äldre som de numera
allmänt begagnade.
Museet är således i alla hänseenden rikt
utrustadt och förkofras allt fort. För en
lärare, som besöker Köpenhamn, bör det
därför vara en plikt att taga kännedom om
detsamma. G. A. V.
Valen i S. A. F.
Enär i denna tidnings spalter förnummits
röster, som vid nu pågående val af tre
medlemmar i S. A. F:s centralstyrelse vilja göra
gällande den meningen, att lärarinnorna böra
hafva minst två representanter uti styrelsen,
framställer sig osökt den frågan: kan detta
skäl vara så tungt vägande, att det ger
berättigande åt, att någon af de afgående
»petas»?
Då föreningens verksamhet omfattar för
hela kåren gemensamma intressen, torde det
vara fullkomligt betydelselöst, om i styrelsen
sitta lärare eller lärarinnor, endast
duglighet och intresse förefinnas. Att
lärarinnorna vid valet i fjor gåfvo sina röster
åt en för sekreterarebefattningen
kvalificerad person, synes obestridligen vara mera
en yttring af sundt förnuft än af högsinthet,
då detta val var till fromma för hela
föreningen och följaktligen äfven för den
kvinnliga kontingenten däraf. Men att - utan
att föreningens bästa det påkallar -
undantränga någon af de tre afgående, hvilka alla
visat sig vuxna sitt uppdrag och som ännu
äro villiga att ägna S. A. F. sin bepröfvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
