Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (911.) 14 juni 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
SVENSK
N:r 24
lutionsförslag skulle i början af januari
tillställas kretsarna; att hvarje krets borde
i god tid till generalsekreteraren insända
de sex förslag, kretsen ansåg viktigast, samt
att centralstyrelsen sedan skulle upprätta
program för det till påsken förestående
ombudsmötet på grund af den sålunda
företagna omröstningen.
Enligt centralstyrelsens årsberättelse
tillväxer föreningen fortfarande i
medlemsantal och penningetillgångar, i anseende och
inflytande. Ett mycket godt förhållande
hade bibehållits till
undervisningsdepartemen-tet, parlamentet, pressen och allmänheten.
Lagen om lärares pensionering betecknas som
den största framgång föreningen under året
haft. Den allmänna tidningspressens ökade
intresse för skolfrågor framhålles såsom
särskildt glädjande.
Ett par i nämda press intagna, synnerligen
värdefulla artikelserier om barnarbete och
om folkskolans ställning på landsbygden hade
utgifvits som flygskrifter. Press-utskottet
inom centralstyrelsen hade utvecklat en
omfattande verksamhet.
Rättshjälp hade af föreningsmedlemmar
påkallats i omkring 600 fall - nära 500
mindre än under föregående år. Ät f rågan
om fastare anställning för lärare hade
ägnats synnerlig uppmärksamhet, och detta
ärende vore nu; sedan pensionsfrågan
blifvit löst, att betrakta såsom föreningens
främsta fackangelägenhet. I ett
afsätt-ningsfall hade centralstyrelsen funnit nödigt
vidtaga den extra kraftåtgärden att på
föreningens bekosinad upprätta en ny skola, i
hvilken den entledigade läraren, följd af
nästan alla sina förutvarande lärjungar,
kunnat fortsätta sin verksamhet. Denna skola
hade af vederbörande statsmyndighet
blifvit erkänd som folkskola och kommit i
åtnjutande af statsbidrag såsom sådan.
En af centralstyrelsen upprättad och ledd
examineringsanstalt för »lärare-elever» hade
vunnit ökadt förtroende. Icke mindre än
2,500 lärare-elever hade genom densamma
blifvit profvade. Förslag om upphörande
af denna anstalt var visserligen väckt, men
det blef med stor majoritet af slaget.
Ombudsmötet beslöt i stället anstaltens
ytterligare utvidgning och utsåg en särskild
person, hvilken såsom anstaltens sekreterare
och för en lön af 4,500 kr. skulle ägna hela
sin tid åt densamma. Genom detta beslut
l
j ansåg man sig hafva tagit ett betydelsefullt
1 steg mot det målet, att lärarne själfva, lika
väl som präster, jurister och läkare, skulle
hafva en afgörande röst i fråga om
villkoren för inträde på deras lefnadsbana.
Centralstyrelsens pedagogiska utskott hade
stått i liflig förbindelse med
undervisningsdepartementet. Åtskilliga förändringar af
stor betydelse för hela lärarekålen såväl i
skolförfattningarna som i instruktionen för
folkskoleinspektörerna hade genom denna
förbindelse kommit till stånd.
Föreningen har, yttras till sist i
berättelsen, fiender, ovänliga granskare och
baktalare. Men långt fler i antal och inflytande
äro dess vänner, beundrare och beskyddare.
I den mån den blir mera känd, blir den
ock mera värderad och mera i stånd att
förverkliga sina önskningar om åstadkom-
mande af de bästa möjliga villkor för
lärjungar, skola och lärare.
Till årsmötets egendomligaste och
effektfullaste uppträden hörde den akt,
hvarigenom föreningens nya president, mr Clancy,
och dess mångårige generalsekreterare, mr
Yoxall, promoverades till hedersdoktorer.
Flera universitetslärare och ett stort
antal andra framstående personligheter hade
jämte föreningsombuden och andra
föreningsmedlemmar infunnit sig till denna
högtidlighet. Promotor var professor Jebb, och
promotionstalet hölls naturligtvis på latin.
Den motivering, som däri lämnades för
utdelandet af doktorsvärdigheten till dessa båda
föreningens förtroendemän, var märklig nog.
Med glädje hälsar Cambridge i dag -
yttrade promotor rörande mr Clancy - sitt
välkommen till ombuden för den stora förening,
hvilken, stiftad för 29 år sedan, så
framgångsrikt utbredt sig till hvarje del af England
och Wales, att den nu omfattar 330 kretsar
med omkring 40,000 manliga och kvinnliga
medlemmar - alla förenade genom banden
af gemensamnia mål, gemensamma intressen
och en gemensam önskan att på uppfostrans
fält främja vårt lands bästa. Vi
universitetsmän sysselsätta oss visserligen med ett
arbete, som är något olikt våra ärade gästers,
men vi förbise därför icke de band, som
sammanhålla alla arbetare inom det stora
lärarekallet. Och hvilka förtjäna väl en större
tacksamhet än de personer, som genom
meddelande af grundläggande undervisning
förbereda den skörd, som i de mognare åren
skall inbärgas? I själens odling liksom i
jordens förefinnes en oafbruten kedja af
ömsesidig handräckning: liksom skördemannen
beror af såningsmannen, så beror ock
såningsmannen af plöjaren.
Det är följaktligen alldeles i sin ordning,
att en man, som står i spetsen för en
förening sådan som denna och själf utfört ett
maktpåliggande arbete i uppfostrans tjänst,
inregistreras bland universitetets medlemmar.
Han är öfverlärare vid en -större skola i
Portsmouth. Han har under många år med
framstående förmåga verksamt och nitiskt
tjänat den allmänna lärareföreningen. Sedan
han förtjänstfullt skött flera andra
förtroendeposter, har han slutligen blifvit af sina
kamrater upphöjd på föreningens främsta
hedersplats. En oförskräckt och outtröttlig
kämpe för föreningens mål, en lycklig talare
och grundlig kännare af de angelägenheter,
han har att behandla, har han städse satt
som sitt mål: att tillfällena till utbildning
skola ökas, att undervisningsverksamheten
skall bedrifvas under de mest gynnsamma
villkor och att alla individer skola sättas i stånd
att med sina krafter medverka till hela
samhällets bästa.
Körande den andre promovenden, mr
Yoxall) yttrade professor Jebb:
Därefter hälsa vi en man, hvilken kan
sägas vara föreningens högra hand, liksom
ordföranden kan liknas vid dess hufvud. Den
verksamhet, som en så storartad organisation
utvecklar, innebär ofantligt mycket arbete
och ansvar. Och det är på denne man,, som
största bördan häraf under de senaste åtta
åren hvilat. Han har äfven varit medlem af
senaste k. kommitté för
mellanskoleundervis-ningens ordnande. Midt uti alla dessa
allvarliga värf, hvilka lagt stora kraf på hans
tid, har han därjämte funnit tillfälle att ägna
sig åt litterärt arbete. Han är författare till
en geografi, afsedd för lärare-elever, och för
att gifva sund näring åt ungdomens läslust
har han för barnens behof bearbetat vissa af
våra klassiska litteraturverk. År 1895 valdes
han till parlamentsledamot, och såsom sådan
har han ofta lämnat värdefulla uppslag i så-
dana frågor, med hvilka han i egenskap af
fackman är förtrogen. Hans ihärdighet, energi
och bepröfvade förmåga, hvilka på mer än
ett område tillvunnit sig erkännande, göra
att vi med glädje begagna detta tillfälle att
få räkna honom bland vårt universitets
medlemmar.
Som man ser, är det icke genom några
»lärda» bragder, icke genom några
vetenskapliga förtjänster i detta ords speciella
mening, som dei’, båda pronio venderna
funnits värdiga sin lager. Hvad såsom skäl
för deras utmärkelse åberopades är helt
enkelt deras verksamhet såsom folkskollärare,
dels i sin skola, dels i sin förening. Det
är för denna verksamhet de icke allenast
mottagas såsom universitetets tillfälliga
gäster utan rent af upptagas såsom dess egna,
som »barn i huset».
Något dylikt kan ännu ej tänkas annat
än i »universitets-utvidgningens» hem, det
gamla egendomliga Eogland, dar man alltid
bättre än annorstädes förstått konsten att
med seg ihärdighet fasthålla vid det
fäderneärfda och samtidigt med skarpsynt
vakenhet akta på den nya tidens kraf samt utan
fördom erkänna dess rätt.
Stockholms folkskolor.
Den sedvanliga årsberättelsen för
Stockholms stads folkskolor har nu utkommit för
år 1898. Vi återgifva därur nedanstående
uppgifter:
Lärarepersonalen. Följande lärarekrafter
voro anställda uti läsämnena:
Lärare: rhTnor: Summa:
Ordinarie ...".....-....... 116 439 555
Examinerade, icke
ordinarie..................... 9 138 147
Oexaminerade............ -_____ 3__ 3
125 580 705
Den ordinarie personalen har under året
ökats med 5 lärare och 20 lärarinnor, den
extra ordinarie med 3 lärare och 13
lärarinnor.
Till ofvanstående ämneslärare komma 11
lärare och 27 lärarinnor i slöjd, ritning,
sång, bokföring samt gymnastik och
vapen-öfningar.
Hela lärarepersonalen utgjorde alltså 136
lärare och 607 lärarinnor eller inalles 743
(mot 703 året förut).
I söndags- och aftonskolorna undervisade
29 lärare och 24 lärarinnor. Föregående
året voro siffrorna 32 och 24.
Skolbarnen. Vid årets slut utgjorde
barn-antalet 24,960, hvilket visar en ökning
under året af 1,075. Afdelningarna voro 702
med i medeltal 35,6 barn. Samma siffror
för 1897 voro 676 och 35,3. I söndags- och
aftonskolorna funnos 53 afdelningar med
sammanlagdt 1,395 lärjungar. Hela
barnantalet alltså 26,355 mot 25,512 året förut.
Barnens medelålder var 10,4 år mot 10,3
under de närmast föregående sju åren,
hvilket innebär, att skoltiden i någon liten mån
blifvit förlängd.
Skolförsummelserna utan giltig orsak äro
i nedgående. År J 896 utgjorde de af hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
