- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
451

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (915.) 12 juli 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 28

SVENSK LÄRARETIDNING.

451

Adell sista veckan af juni månad. Den
varade tre dagar och gick öfver Sofiero, Kulla
Gunnarstorp, Viken och Höganäs.
Kostnaden uppgick för 9 personer till 25 kr. 44
öre eller för dag och person 94 öre. Af
turistföreningens anslag användes 8 kr. 67 öre.
En andra liknande tur skall företagas under
samma ledning i början af augusti, men då
blir resans mål Klippan, Skäralid o. s. v.

- Kamratmöte hölls den 5 dennes i
Kalmar af elever, som från
folkskollärarinnese-minariet utexaminerades 1894. Deltagarne
samlades till en enkel fest, anordnad i
Stadsparkens paviljong. Sedan litet hvar redogjort för
sina öden under de gångna åren och några
sånger afsjungits m. m., ställdes kosan till Kalmar
vackra kyrkogård, där blommor nedlades på
de hädangångiie lärarnes, rektor af
Geijers-stams och adjunkten Svenssons grafvar.
Festen fortsatte sedermera långt in på
aftonen. Flera telegram anlände från
frånvarande kamrater.

- Förtroendeplatser inom
nykterhetsföreningarna hafva vid de i dagarna hållna
årsmötena tillfallit flera af skolans lärare. Så
utsågs inom Nationalgodtemplarorden till
intendent för ungdomstemplen folkskolläraren
D. F. Granström i Hernösand, till f.
natio-rialtemplar C. J. Langer i Mölndal och till
revisor Pontus Lindgård i Hörna. Inorn
Templarordeii valdes till kansler P. Persson
i Möljeryd och inom Godtempiarorden till
intendent för ungdomsorganisationerna Johan
Ahlén i Grängesberg, till marskalk M.
Sundström i Östansjö och till biträdande
marskalk A. J. Granström i Timrå. Till högste
ordenschefens ombud i Sverige
rekommenderades J. Hylander i Norrköping.

- En sorglig upptäckt har nyligen gjorts
i Säfsjö, enär vid revision det kommit i
dagen, att bankens kanirerare, folkskolläraren
A. G. Elg, genom sviklig bokföring tillägnat
sig omkring 3,000 kr. af bankens medel. Det
förskingrade beloppet har han efter felstegets
erkännande genom släkt och vänner kunnat
ersätta, men dessutom har han tillgripit och
förskingrat omkring 6,000 kronor, dem han
mottagit af insättare och låntagare, hvilka
blindt trodde på Elgs heder.
Förskingringarna hafva fortsatts i flera år. Född 1848
och utexaminerad 1872, blef E. folkskollärare
i Vallsjö 1880 samt har alltid framstått som
en man med strängt religiösa åsikter och
ständigt stigit allt högre på
förtroendebefattningarnas trappa.

- Vid Hessleholmskretsens möte den l
dennes gjordes ett uttalande örn hvad
lärarekåren hade att iakttaga med anledning af
upprepade framställningar om
folknkoleunder-visningens begränsning samt det förestående
uppgörandet af nya skolreglementen. Efter
en liflig diskussion antogs följande
resolutionsförslag: > Kretsen anser, att de försök, som
från olika håll under senaste tid framkommit
om inskränkning i folkskolans läroämnen,
äro ägnade att skada skolan och hämma
hennes utveckling, hvarför hvarje sådant försök
bör af lärarekåren energiskt motarbetas, och
att undervisningstiden för hvarje barn ej bör
understiga åtta månader årligen, för såvidt
ej den försummade tiden ersattes genom
fortsatt undervisning.»

- Om vördnaden för det heliga öfverlades
vid V. Färnebokretsens möte den 30 juni.
Frågan inleddes af kyrkoherden Thorvall, som
därvid framhöll, att vördnaden för det heliga
börjat slappas, hvilket visar sig i ringaktning
för Gud själf, hans ord, sabbatshelgden samt
den af Gud inrättade mänskliga ordningen.
Bland mångahanda orsaker närndes under
den lifliga diskussionen dålig litteratur,
slapphet i uppfostran samt att barnen för snart
ryckas undan skolans uppfostrande inflytande,
att sambandet mellan lärare och lärjungar
oftast upphör med skolgången samt dessutom
tidsandan och industrialismen. Som
botemedel nämdes främst bättre samverkan mellan
hem, skola och kyrka samt en efter barnens
natur mera lämpad kristendomsundervisning,
särskildt i småskolan.

__ Tjugusex medlemmar af Sveriges
folkskollärarekår deltogo i godtemplarnes möte
i Stockholm förra veckan. De voro , Joh.
Hylander i Norrköping,oM. Sundström i
Ostansjö, Gflb., G. Svärd i Åre, Jmtl., Erik Olsson
i Mattmar, Jmtl., S. G. Johansson i Hoby,
Blek. N. P. Olsson i Lörby, Blek., J. A.
Lindkvist i Grebbestad, Gtbg, Ernst Strandman i
Persberg, Vrml., Alfr. Eosvall i Eskelhem,
Gotl., J. O. Lindén i Karlskrona, Erik
Hansson i Viksberg, Kpbg, C. A. Gustafsson i
Gustafs, Kpbg,^A. Granström i Timrå, Vnrl.,
G. Hudrén i Hagfors, Vrml., A. E. Sahlström
i Voxna, Gflb., A. Andrén i Orsa, Kpbg, G.
Örnkvist i Grangärde, Kpbg, J. Thunander i
Dannemora, Upps., S. A. Lönnkvist i
Gås-born, Vrml., Andreas Lundén i Harg, Upps.,
L. Edholm i Offerdal, Jmtl., Haquin
Bergkvist i Ekshärad, Vrml., Gideon Hempel i
Mariedam, Öreb., S. A. Blomkvist i Nora, Vnrl.,
Hjalmar Olsson i Kumla, Öreb. och J. Paul
Andersson i Åmmeberg, Öreb.

- Ungdomens sedliga förfall var på tal
vid årsmöte med Värmländska
kretsföreningen af Evangeliska fosterlandsstiftelsen den
28 juni. Det framhölls under diskussionen,
i hvilken flera präster och predikanter
deltogo, att klagan öfver ungdomens sedliga
förfall nog är berättigad, dock ej vid jämförelse
ined flydda tiders förhållanden. En talare
framdrog u* ämbetsberättelser mycket
drastiska exempel på ungdomens själfsvåld och
sedliga förvildning under föregående
århundraden vid högre så väl som lägre skolor.
Men vid tanken på de kostnader och det
arbete, som i våra tider offras på ungdomens
uppfostran, synes resultatet klenare än man
kunde vänta. Orsakerna äro slappheten och
själfsvåldet i hemmen samt dålig litteratur,
särskildt godtköpstidningar. Läraren har ej
hos föräldrarna nödigt stöd för sin
myndighet utan trakasseras. Som botemedel
fram-hölios en allvarligare uppfostran i hemmen,
vördnad för lagar och förordningar, sund
läsning, stiftande af ungdomsföreningar och de
äldres kristliga exempel.

- Om gåfvor från skolbarnen till läraren
diskuterades vid Varbergs kretsförenings möte
den l dennes. Inledaren, folkskolläraren J.
A. Svensson i Grimeton, framhöll, att många
tidningsnotiser tydde dessa gåfvor som en
uppmuntran till den duglige läraren och ett
bevis att det rådde ett godt förhållande
mellan lärare och barn, hem och skola o. d. Men
medaljen har sin frånsida och denna är
ganska mörk. Mindre bemedlade barn hafva
svårt att erhålla de slantar, som skola
sam-manskjmas, och då intet barn i det stycket
vill vara sämre än det andra, kan t. o. m,
hända, att ett fattigt barn frestas till
oärlighet. Den oriktiga uppfattningen får lätt
insteg, att läraren är föräldrarnas och barnens
aflönade tjänare eller nådehjon. Barnen
anse sig hafva uppfyllt alla sina plikter gent
emot läraren i synnerhet och äfven mot
skola och samhälle och glömma att den bästa
lön de kunna gifva är ett hedrande framtida
uppförande. Kretsen antog följande af
inledaren framlagda resolutionsförslag: »Gåfvor
till lärare från skolbarn böra anses olämpliga
och få ej förekomma, emedan de lätt
uppväcka missnöje hos en del barn och i
hemmen samt sätta läraren i beroende ställning
gent emot lärjungarna.»

WERIGES ALLMÄNNA
’fOLKSKOLLÄKAREFÖRENING!

Valen.

a) Medlemmar i centralstyrelsen.

Varbergs-kretsen: de afgående.

Strängnäskretsen: dito.

Valkebo-kretsen’: dito.

Ljungby-kretsen: de afgående.

Nordvästra Nerkes-kretsen: dito.

Okome-kretsen: dito.

Torna-kretsen: dito.

Strofvelstorps kretsen: dito.

Mullsj omkretsen: dito.

Alingsås-kretsen: E. Hammarlund, J.
Johansson och Anna Lessel.

Romele-kretsen: dito.

Tunaläns-Sevede-kretsen: dito.

Hessleholm,s-kretsen: E. Hammarlund, J.
Johansson och Hj. Boström i Sundsvall.

Färentuna-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström och Kr. Quint.

Sollentuna-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström och Anna Lessel.

b) Revisor.

Varbergs-kretsen: Otto Bejbom i Strängnäs.
Strängnäs-kretsen: dito.

Nordvästra Nerkes-kretsen: dito.
Okome -kretsen: dito.

Aling sås-kretsen: dito.

Hessleholms-kretsen: dito.

Färentuna-kretsen: dito.

Torna kretsen: dito.

Strofvelstorps-kretsen: dito.

Romele-kre tsen: dito.

Mulisjö-kretsen: dito.

Ljungby kretsen: P. Borgh i Lekaryd.
Tunaläns Sevede-kretsen: A. Degerman i
Hernösand.

Valkebo-kretsen: J. P. Lindén i Stockholm.
Sollentuna-kretsen: J. Gerdelius i Bromma.

Tobaksbruket bland minderåriga.

Kristianstadsortens krets har gjort
följande uttalande:

Kretsen, som visserligen har erfarenhet af
minderårigas tobaksbruk och blick för
vådorna af ett dylikt missförhållande, anser
dock, att hämmandet af det påpekade onda
är en föräldramaktens och skoldisciplinens,
ej lagstiftningens angelägenhet.

Genom att i skolorna åskådligt och
tilltalande undervisa om nikotinets verkningar,
genom att på föräldramöten och inom
arbetarekorporationer söka åstadkomma en
opinion för kraftigt ingripande mot barn, som
hängifva sig åt oskicket, och genom att i
särskilda svåra fall samråda med barnens
föräldrar kunna lärare och uppfostrare bäst
motverka det onda.

S. Västmanlands- och Eekarne-kr etsar na
hafva vid gemensamt möte besvarat frågan
2) med nej, de öfriga frågorna sålunda:

I städer och tätare befolkade trakter
(industricentra) förekommer bruket af tobak bland
minderåriga i ganska stor utsträckning; dock
vill mötet för närvarande ej uttala sig för
lagstiftningsåtgärder i och för inskränkning
af tobaksbruket, men anser, att lärare o<-h
uppfostrare böra hvar i sin rnån verka, för
tobaksbrukets hämmande.

Säfsjö-kretsen: 1)-3) Ja. 4) Alla, som
hafva med barnens uppfostran att göra,
böra själfva (och i synnerhet i barnens
närvaro) aflägga bruket af tobak och
sålunda lämna ett godt föredöme.

Onsjö-kretsen: 1) Inom kretsens område
endast på vissa platser. 2) Ja. 3) Ja,
angående offentliga platser. Lärarne anse sig
redan nu ha inakt till dylikt förbud inom
skolans område. 4) Kretsen instämde till alla
delar i Tveta-kretsens uttalande i denna
punkt. (Se Sv. Ltg n:r 23!)

Falkenbergs-kretsen: 1)-3) Nej. 4)
Läraren bör vid lämpligt tillfälle för barnen
framhålla nikotinets skadliga inverkan,
påvisa den snuskighet, som af bruket följer,
vädja till barnens hederskänsla, visa att med
bruket ej följer någon som helst karlavu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free