Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (916.) 19 juli 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 29
SVENSK LÄRARETIDNING.
463
Om 800 kr. kapital på 8 månader gifver
21V3 kr, i ränta, huru stor är då procenten?
Upprita en kvadrat, som är lika stor med
en gifven triangel! Bevisa likheten!
En käglas höjd är 4 fot, grundytans radie
3 fot; huru »tör är käglans sidoyta?
I ett företag, som lämnat -3^890 kr. i-
afkastning, har A. insatt 1,400 kr., B. 2,450 kr.
och C. 3,500 kr. ;. huru mycket får hvar och
en af vigten? (Löstes genom hufvudräkning.)
För 3 stutar betalar en person 480 kr. och
fodrar dem i 40 dagar till ett pris af 75
öre för hvardera pr dag. Därpå säljer han
djuren för 630 kr., huru många procent vann
han på affären?
Bevisa den s. k. pytagoreiska lärosatsen!
Såväl räkneoperationerna som de
matematiska bevisen utfördes fermt och
noggrant. /
I anslutning till undervisningen i
modersmålet och matematik förekommer bokföring.
Vackra prof i detta ämne, utförda efter
tryckta formulär, förelågo i samtliga skolor,
utvisande uppställning och förandet af
in-ventarie-, kassa-, hufvud- och
afräknings-bok m. m.
Af naturvetenskapens olika grenar sysslar
nian i afgångsklasserna hufvudsakligen med
läran om människokroppens byggnad, vård
och lifsförrättningar. För gossklasserna
tillkommer därjämte fysik.
Hvad som i dessa ämnen presterades, var
ägnadt att väcka uppmärksamhet. Så t. ex.
examinerades en flickklass på
matsmältningen. Från själfva hufvudämnet, som
illustrerades medelst Dybdahls zoologiska
planscher, öfvergick examinatorn till en
framställning af våra vanligaste födoämnen,
hvarvid lärjungarna fingo fullständigt och
klart göra reda för sädeskornets och mjölets
beskaffenhet och beståndsdelar, olika sorters
mjöl, brödberedningen och i sammanhang
därmed jäsningsprocessen, brödsorternas olika
näringsvärde, mögel och rost m. m. I en
gossklass grep man sig an med en
redogörelse för våra bostäder: grunden,
byggnadsmaterialet, takbetäckningen, rummens
storlek, belysning och vcntilering m. m.,
hvarefter öfvcrgicks till en framställning om
beskaffenheten och behandlingen af
bakterie-sjukdomar, såsom lungsot, kolera, difteri,
tyfus m. fl. Lärjungarna visade sig häruti
vara särdeles väl bevandrade, kände till
dödlighetsprocenten för flera slags sjukdomar,
redogjorde för åtskilliga framstående
vetenskapsmäns arbeten och försök i striden mot
sjukdomarna samt kände många goda råd
för de sjukas vård i hemmen m. m. Om
möjligt ännu mera intressant var att af höra
examination angående »första hjälpen vid
olycksfall». Här fingo lärjungarna visa, huru
man anlägger förband på ett benbrott, huru
blodflödet hämmas vid en åders afskärning,
huru förfrysning och blodförgiftning böra
behandlas o. s. v.
Den första hjälpen vid drunkning
framställdes holt konkret. En pojke föreställdes
vara drunknad och upplades på en skolbänk.
En annan kallades fram och begynte ined
en förnumstig min och efter alla konstens
regler att bearbeta den drunknade för att
återkalla lifvet. Försöket lyckades - till
klassens »umaadelige förnöjelse».
I fysik examinerades i en klass på läran
om ljusets återkastning och brytning samt
de vanligaste praktiska tillämpningarna däraf,
i en annan på akustiken o. s. v.
Geografien lät sig representera genom
lektioner i läran om jordens forna, storlek och
rörelse samt däraf uppkommande företeelser
m. m., historien genom framställningar ur
Italiens och Frankrikes historia o. s. v.
Vid hvarje folkskola fanns under
examensdagarna en profutställning af
tecknings-arbeten, ordnade i progressiv följd, slutande
med delvis mästerligt utförda teckningar af
djur, växter, husgerådssaker, möbler m. m.
Vid sidan häraf förekommo smakfullt
ordnade utställningar af kvinnliga slöjdarbeten,
omfattande linne- och klädsömnad, virkning,
märkning, strumpstickning o. s. v.
Allt - det ena som det andra - var
ägnadt att befästa det berättigade anseende,
som den danska hufvudstadens folkskolor
sedan länge besitta, och kan i många fall
gifva oss svenskar åtskilligt att tänka på.
Axel Th. Vahlström.
FÖR-DAGEN
Folkbildning enligt
moskovitisk typ,
I en tidningsnotis, som genomgått
svenska pressen och äfven af oss
åter-gifvits, berättades för någon tid sedan,
att alla ryssars själfhärskare genom ett
egenhändigt bref betygat godsägaren
Ratschinski i guvernementet Smolensk
sitt varma och tacksamma erkännande
för hans framgångsrika verksamhet som
folkskollärare samt förklarat, att de af
honom grundlagda folkskolorna borde
betraktas som mönster.
Med tanken på de finska händelserna
kände nog mer än en härvid samma
undran, som det ryktbara
fredsbudskapet .på sin tid var ägnadt att
framkalla - en undran öfver de många
sällsamma motsägelserna i
människonaturen.
I förra veckan fingo svenska läsare
emellertid en mycket enkel förklaring
på gåtan genom en uppsats i
»Svenska Dagbladet» under rubriken »Ryskt
folkupplysningsnit». Uppsatsen är
författad af vår bekante Rysslandskännare
professor Harald Hjärne och synes så
upplysande, att ett återgifvande af dess
hufvudinnehåll säkerligen skall
intressera våra läsare.
Inom tsardömet gifves det enligt
författaren två slags folkupplysningsnit: ett
västerländskt, som står i samband ined
de allmänna europeiska
kultursträfvan-dena, och ett typiskt ryskt, som i dessa
sträfvanden ser en fåra för religion och
samhälle.
Det förra slaget vann en viss terräng
under den reformeringstid, som följde
sedan de af Nikolai I strängt uppehåll-
na själfhärskareprinciperna fört
Ryssland till Krimkrigets förödmjukelser.
Alexander II upplifvade bland annat
finska landtdagen, upphäfde
lifegenskapen, ja införde t. o. m. en
begynnelse till parlamentarism genom
upprättande af ett slags landsting i de
särskilda guvernementen.
Guverne-mentstingen erhöllo befogenhet att
vidtaga åtgärder för folkbildningens
befrämjande, och bland deras
medlemmar ha funnits flera, som nitiskt
arbetat i denna riktning.
Det andra slaget af
folkupplysningsnit åter har sitt stamhåll hos »den
heliga synoden» och dess beryktade
ledare, öfverprokurator Pobedonoszeff.
Äfven den ifrar naturligtvis för
folkbildning men, väl att märka, endast
för den »sanna», d. v. s. den rent
grekiskt-katolska och äkta
gammalryska. Tack vare en fosterländsk histo
rieskrifnings prisvärda bemödanden har
det nämligen blifvit »bevisadt», att det
moskovitiska folket varit »så godt som
Öfver lag läskunnigt och läslystet före
Peter den stores förvända
västerländska reformer».
Visserligen - så refererar prof. Hjärne re-’
sonnemanget på denna sida - hade man
icke så mycket att läsa, men det inan hade
var hälsosamt och fromt, och det var
framför allt gemensam andlig egendom för alla,
från bojaren till bonden. Man var, hette det,
förtrogen med sin psaltare och kyrkohandbok
och hade lätt tillgång till byzantinska och
inhemska uppbyggelseböcker, till älskliga
legender om gudsmän, som voro så
försakelsefulla, att de icke tvättade mer än
fingerspetsarna på trettio år, och att de delade sitt
knappa bröd ined den hungrande björnen i
skogen. Därför var det ju också, som
menigheten var så ödmjuk och saktmodig till
sinnes och alltså förvärfvade de bästa anspråk
på att »besitta jorden», nämligen hedningars
och kättares jord.
För all denna välsignelse hade Kyssland
att tacka sitt nät af anspråkslösa byskolor,
där ett torftigt men renhjärtadt och
offervil-ligt prästerskap undervisade sina egna och
allmogens barn till värdigt deltagande i
gudstjänst och processioner. Kunskapssmulorna
spredos vidare från hydda till hydda genom
ömsesidig hjälp i tydningen af alfabetets
gåtor. I motsats till det. moderna Europas
mekaniserande tvångspedagogik var den
forn-ryska folkbildningen ett den kristliga
frihetens och kärlekens verk, som utvecklade sig
såsom den enklaste och naturligaste sak i
världen.
Att nyktra forskare reducerat denna
idyll till en myt hindrar icke, att den
fortfarande vinner tilltro och
framhålles som mönster.
Under närvarande tidsförhållanden
har nämligen »den heliga synodens»
folkbildningsnit afgjordt öfvertaget
öfver det, som representeras af de
folkskolevänliga landstingen, hvilka för
öfrigt nu betraktas med samma
misstroende som den finska landtdagen.
De enda verkliga folkskolor, som finnas i
Ryssland, berättar professor Hjärne, äro
upprättade af landstingen och några
stadskommuner. Men deras utbredning hämmas dag
för dag af vederbörandes ogunst.
Mångagodsägare och bönder ha också börjat tröttna
på grund af de dåliga tiderna och klaga
bittert öfver de drygra pålagorna för skolornas
skull.–––Med anmärkningsvärd skicklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
