Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (918.) 2 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 31
SVENSK LÄRARETIDNING.
495
par flyktiga sommarveckor, och får
den tanken mogna, så skola Sveriges
folkskollärare kanske ej så många år
behöfva med en känsla af
missunn-samhet och nationell förödmjukelse åse,
hvad i Danmark genom »Statens
Lse-rerkursus» blifvit gjordt för detta lilla
lands folkskollärarekår.
Att från folkskolans sida söka
forcera fram ett sådant resultat af
utvecklingen har förefallit oss mindre
välbetänkt, ehuru detta mål visserligen från
början föresväfvat oss och de med oss
liktänkande. Ty folkskollärarekåren är
vid universitetskurserna gäst, och det
är ju icke passande, att gästen
framställer önskningar, innan han därom
blir direkt anmodad. Men det är icke
blott deltagarne i kurserna, som måste
vara intresserade i att dessa komma
folkskolan till så varaktig nytta som
möjligt; samma intresse måste finnas
äfven hos anordnarne, och man har
ingen anledning tro, att dessa ej i sinom
tid skola vara benägna för en
utveckling i sådan riktning, som vi här
antydt.
Men förutsättningen härför är, att
folkskollärarekåren någorlunda odeladt
samlar sitt intresse just på dessa
kurser och icke i otid eller i allt för
vidsträckt grad minuterar ut detsamma
på smärre företag, hvilka visserligen
i och för sig äro goda och all ära
värda men som icke på långt när kunna
erbjuda samma rika
utvecklingsmöjligheter. Huru lärorika, uppfriskande
och trefliga folkhögskolekurserna än må
vara, ligger det nämligen i sakens
natur, att de aldrig kunna träda i
universitetskursernas ställe, enär de sakna
dessas resurser: deras ryggstöd i stora
vetenskapliga samlingar och deras
talrika stab af män, hvilka hafva
forskningen till sin lifsuppgift. Ställes
folk-skollärarekåren i valet mellan
universitetskurser eller folkhögskolekurser,
kan valet därför icke gärna vara
underkastadt någon tvekan.
Hittills synes oss nödvändigheten af
sådant val icke hafva förelegat, och
man har om båda dessa olika slag af
kurser mycket väl kunnat säga: det
ena skall du göra och det andra icke
låta.
Men genom det förslag om
landsbygdskursernas gynnande genom
statsanslag, som nu framkommit, har
situationen blifvit en helt annan. Redan
nu är det väsentligt billigare att
bevista en folkhögskolekurs än en
universitetskurs; afståndet blir för de flesta
deltagarne kortare, tiden är endast
hälften så lång, föreläsarne hafva ringare
anspråk, afgiften är därför mindre o.
s. v. För hvar och en, som
hufvudsakligen måste se på ekonomien -
och så är ju dess värre förhållandet
med många folkskolans lärare och
lärarinnor - hafva sålunda
folkhögskolekurserna ett afgjordt företräde, och
vill man genom statsanslag »nedbringa
kostnaderna för deltagarne», så är det
i främsta rummet åt universitet skur
-serna, som anslag för detta ändamål
böra beviljas, ifall likställighet skall
åstadkommas. Att ined offentliga
medel understödja deltagarne i de
billigare kurserna, innan man i ännu
vidsträcktare mån beredt deltagarne i de
dyrare ett liknande understöd, det är
en uppenbar orättvisa, och om
lärarekåren bidrager härtill, så kommer
detta ofelbart att tolkas såsom en
förklaring från dess sida, att den visserligen
finner universitetskurserna »utmärkta»
men anser de smärre kurserna vara
för dess fortbildning och för
folkskolans lyftning långt mera nödiga och
nyttiga.
Att utom folkskollärarekåren stående
personer kunna hysa en sådan
uppfattning, i synnerhet om densamma
styrkes af i och för sig lofvärda
lokalpatriotiska känslor, kan hvarken väcka
undran eller klander. Men att
folkskollärarekåren själf skulle vid
närmare öfvervägande kunna vara med om
ett uttalande, som måste komma att
missförstås och som genom sina
verkningar ej torde undgå att hämma
tillströmningen till universitetskurserna,
det vilja vi i det längsta betvifla. Det
vore att låta det goda bli en fiende
till det bästa.
Vid Gäfleborgs läns femte allmänna
folkskolläraremöte i Gäfle den 10 och
11 augusti förekommer bland annat
följande fråga: »Vore det önskligt, att
de medel, som Gäfleborgs läns
landsting plägar bevilja för anordnandet af
pedagogiska lärokurser, för framtiden
utginge såsom stipendier till inom
länet tjänstgörande lärare och lärarinnor
för bevistande af akademiska
feriekurser?» Frågan, som hör till det slag af
spörsmål, hvari svaret ligger
inneslutet, synes oss utpeka just den riktning,
i hvilken lärarekåren för närvarande
gör klokast att arbeta: de
akademiska feriekurserna böra hållas uppe
genom möjligast eniga tillslutning, och
för undanröjande af de ekonomiska
hindren härför böra understöd sökas
hos landstingen och skolråden.
Statsbidrag torde ej böra ifrågasättas, innan
frågan om särskilda nya åtgärder för
folkskollärarnes fortsatta utbildning
hunnit närmare sin mognad; då komma
de väl till pass.
Att vi för öfrigt önska
folkhögskolorna allt det understöd de kunna få,
behöfva vi ej säga. Men de böra
erhålla det såsom folkhögskolor, icke
såsom anstalter för folkskollärarnes
fortsatta utbildning, ty i denna senare
egenskap måste de alltid komma att
spela en jämförelsevis underordnad
roll. Att så är ligger i sakens natur
och innebär på intet sätt något
underkännande af deras stora betydelse för
öfrigt.
Tydlig öfverenskommelse
om lönens storlek bör, till
förekommande af alla tvister, träffas före tillträdet
af ett vikariat. Sådana mycket vanliga
bestämmelser som t. ex.: »lön enligt
lag» eller »lön som för ordinarie» äro
allt för sväfvande. I detta nummer
påträffar man en annons, som i fråga
om den egentliga lönens storlek är
fullt tydlig och som därför borde tjäna
till mönster för andra skolråd. Det
heter där, att löneii för 15VY veckors
tjänstgöring utgör 411,83 kr. jämte
bostad af två stora rum med kök. Detta
kan ju ej gärna missförstås.
En gratisresa på 9 mil
bjuder bestyreisen för Lunds stifts 28:e
allmänna folkskolläraremöte samtliga
mötesdeltagare. Och denna färd går
genom omväxlande natur: från den
minnesrika universitetsstaden förbi
»Sli-parebacken» med dess monument,
Or-tofta, flera skånska herrgårdar och till
det snabbt uppblomstrande Eslöf.
Därifrån förbi Stabbarps grufvor, förbi det
ny restaurerade herresätet Trolleholm,
förbi botanisternas förlofvade land, den
poetiske klockaren N. Liljas forna
bostad Billinge, förbi det intill den
sagorika Odensjön högt belägna Röstånga
och till Skäralid, denna märkliga plats,
som en gång slog själfva C. J. L.
Almqvist med häpnad och som kommit så
många skalder att stränga lyran till
lof öfver en lika vild som tjusande
skönhet.
Den fortsatta undervisningen
är en fråga för dagen, helst sedan nu
från det folkskolefientliga hållet ett
väldigt anlopp satts i gång gent emot allt
hvad fortsättningsskola heter. Vid [-stifts-sko]-] {+stifts-
sko]+} mötet i Jönköping inleder
folkskolläraren Alex. Jonsson från Stockholm
diskussionen i denna fråga och föreslår
han följande uttalande:
1. Fortsättningsskolan bör inom hela riket
blifva obligatorisk såväl för barnen intill 15
års ålder som för skoldistrikten.
2. Större städer och andra större
industrisamhällen böra bestämdt åläggas att utvidga
skolan med en högre afdelning, omfattande en
eller flera årsklasser.
3. De högre folkskolorna böra erhålla större
understöd, och sådana skolors upprättande
bör kraftigare främjas än hittills varit fallet.
4. För vidare utbildning på den grund,
som i de särskilda folkbildningsanstalterna
blifvit lagd, bör upprättandet af praktiska
yrkesskolor, afpassade efter de olika yrkenas
behof, på allt sätt främjas.
Mötesdeltagarne blifva nu i tillfälle
att välja mellan förestående
resolutionsförslag samt det af Göteborgs
Aftonblad förordade uttalandet, »att
fortsättningsskola bör finnas inom intet
skoldistrikt i riket».
Lärarebristen och dess
afhjäl-pande
blir föremål för öfverläggning vid stifts
-skolmötet i Jönköping under nästa
vecka. Inledaren, folkskolläraren P.
Borgh, föreslår följande uttalande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
