Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (918.) 2 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 31
1. Den nu i vårt land rådande
folkskollärarebristen beror hufvudsakligen på följande
omständigheter:
a) Ingen annan svensk tjänstemannakår på
samma bildningsgrad och med samma vikt
för samhället är så njuggt aflönad som
folk-skollärärekåren; och då det på andra
lefnads-banor är lätt nog att utan större
förkunskaper tillkämpa sig ekonomiskt oberoende, är
detta omöjligt ensamt genom en
folkskollärarelön.
b) Folkskollärareyrket är allt för
ansträngande oci} hälsopröfvande, ity att för stort
barnantal vanligen undervisas i för små och
otidsenliga lokaler.
c) Dessutom åtnjuter folkskollärareyrket för
litet socialt anseende och röner sällan
uppmuntran från myndigheternas och
allmänhetens sida.
2. Folkskollärarebristen kan följaktligen
af hjälpas:
a) om folkskolans lärare tillerkännas en sitt
arbete motsvarande aflöning, helst till hela
det kontanta beloppet utbetalad af staten;
b) om lagbestämmelser utfärdas, som dels
fastställa ett maximiantal barn för samtidig
undervisning af hvarje lärare och dels
innehålla stadganden rörande skollokalernas
sanitära anordning;
c) om folkskollärarne erhålla samma lagliga
skydd, som andra tjänstemän åtnjuta, och i
allmänna lifvet bemötas med en deras sociala
uppgift motsvarande aktning.
5ROLNYHETER
Understöd åt äldre
småskollärare OCh lärarinnor. Med anledning
af beslut af fjorårets riksdag har
direktionen öfver folkskollärarnes pensionsinrättning
till rikets samtliga skoldistrikt utsändt ett
cirkulär, hvaruti infordras uppgifter för
åstadkommande af utredning, under hvilka
förhållanden ett ålderdomsunderstöd till
lämpligt belopp årligen må kunna beredas
småskollärare och lärarinnor, som i minst 15
års tid oförvitligen tjänstgjort utan att efter
sin afgång från innehafd tjänst hafva
erhållit understöd enligt k. förordningen af
den 22 juni 1892.
Dessa uppgifter böra i enlighet med
före-nämda cirkulär af vederbörande
skolrådsordförande snarast möjligt och i hvarje fall
fore den 15 september detta år direkt till
pensionsinrättningen insändas.
Statsanslag för sommarkurser
på landsbygden. Angående det i
artikeln här ofvan omtalade mötet hafva vi
mottagit nedanstående referat, för hvilket
vi på begäran lämna plats:
För att Öfverlägga om på hvad sätt
statsanslag skulle kunna utverkas åt
sommarkurser på landsbygden hölls den 15 juli ett möte
i Molkom af folkskollärare och lärarinnor från
Värmland.
Sedan till ordförande valts hr J. Hultcrantz
från Vase och till sekreterare hr J.
Johansson från Filipstad, inleddes öfverläggningen
af riksdagsman G. Jansson, som redogjorde
för en af honom och lektor E. Sahlin i
Örebro i år väckt motion, att riksdagen måtte
för år 1900 bevilja ett anslag af 6,000 kr. att
användas till understöd för sommarkurser på
landet. Statsutskottet hade emellertid, med
erkännande af att dylika kurser kunde
medföra gagn, af styrkt motionen, och denna föll
också i bägge kamrarna. Hr J. ansåg nu,
att om frågan på-nytt skulle kunna tagas upp
i riksdagen, vore det nödvändigt, att från lä-
rarekåren förelåge ett uttalande, hvilket
ådagalade vikten och betydelsen af dessa
kurser. Man hade visserligen de utmärkta
sommarkurserna i Uppsala och Lund, men det
vore endast ett fåtal lärare, som hade råd att
resa dit, och åt de öfriga borde också
beredas möjlighet att utvidga sina kunskaper och
att lifvas upp till nya ansträngningar i
skolarbetet.
I den därpå följande lifliga diskussionen
erkändes allmänt önskvärdheten af att dylika
kurser anordnades och att deras bestånd
tryggades genom anslag, som tillika kunde
nedbringa kostnaderna för deltagarne. I fråga
om sättet att utverka statsanslag kom man
till det resultatet, att det bästa vore att
genom petitioner påverka riksdagsmännen, så
att ny motion kunde väckas vid nästa
riksdag. Mötet beslöt därför att utse en
kommitté, hvilken fick följande uppdrag:
att taga initiativ till en skrifvelse från
Värmlands lärarekår till länets
representanter i riksdagen, hvari framhölls dessa
kursers stora betydelse och anhölls oin
riksdagsmännens understöd till utverkande af stats-
äg anmoda en eller flera riksdagsmän att
väcka ny motion i frågan;
att sätta sig i förbindelse med
lärarekårerna inom andra län för att där få liknande
åtgärder vidtagna.
Till ledamöter i denna kommitté valdes
skollärarne J. Hultcrantz (adr.: Geijersdal),
J. E. Nygren och K. Alm samt lärarinnorna
Elisabeth Edgren och Emma Andersson.
Sedan ordföranden tackat riksdagsman
Jansson för hans intresse för saken, afslöts
sammankomsten. Det återstår nu, tillägger
meddelaren, för länets lärare och lärarinnor att
visa sitt intresse för saken genom att
mangrant skrifva under den ifrågasatta
petitionen. Sker detta och vinner företaget
anslutning äfven från andra län, är det väl
otvifvelaktigt, att en ny motion skall röna ett
bättre öde än den i år väckta.
Vår mening om detta petitioneran de hafva
vi uttalat här ofvan.
Sommarkurserna i Uppsala.
Uppsala-Gäfle-Ockelbo, Gäfle -Dala,
Södra Dalarnes och Siljans samt
Mora-Vänerns järnvägar hafva medgifvit deltagare
i sommarkurserna i Uppsala (l2-26 aug.)
fri återresa på samma villkor, som
ruedgif-vits resande å statens banor.
Med anledning af gjord förfrågan
meddelas, att biljett för resa till Uppsala
mycket väl kan lösas så tidigt som .den 8 eller
9 augusti, och att bestyreisen för
Gäflemö-tet nog torde kunna utverka, att lärare och
lärarinnor, som komma norrifrån, få göra
uppehåll i Gäfle de två dagar, som mötet
därstädes varar.
- I lördags voro redan anmälda 177
deltagare. Motsvarande dag för två år sedan
hade anmält sig 169 deltagare, hvadan
anslutningen i år synes blifva minst lika stor
som för två år sedan.
Sommarkurserna å Lunnevads
folkhögskola, hvilka enligt meddelande
i denna tidning n:r 25 skulle hållits den 7
-16 dennes, hafva för i år blifvit
inställda.
Tvist angående klockarelön.
Kammarkollegium har den 13 sistlidna juli
meddelat utslag uppå de besvär, som
Borgholms stadsförsamling anfört öfver
länsstyrelsens utslag angående skyldighet för för-
samlingen att bidraga till aflöning åt
klockaren och organisten i Köpings församling.
Kollegium har funnit skäligt att med
upphäfvande af länsstyrelsens utslag befria
Borgholms stadsförsamling från
skyldigheten att till C. M. Andersson utgifva
klockare- och organistlön för ecklesiastikåret
1897-98. Detta sitt utslag motiverar
kollegium därmed,
att, enligt hvad handlingarna gifva vid
handen, Andersson år 1861 erhållit organist-,
klockare och skollärarebefattningarna i
Köpings församling såsom förenade samt att han
följaktligen varit skyldig att, när han år 1896
erhållit afsked från skolläraresysslan, jämväl
frånträda de andra båda befattningarna;
att vid sådant förhållände den
omständigheten, att Köpings församling å
kyrkostämmor den 22 april och den 6 november 1896
utan Borgholms stadsförsamlings medgifvande
beslutat, att Andersson, oaktadt sitt f
rånträdande af lärarebefattningen, likväl finge vid
klockare- och organisttjänsterna kvarstå, så
mycket mindre synes kunna medföra någon
skyldighet för Borgholms församling att
fortfarande bidraga till Anderssons aflönande
såsom klockare och organist i Köpings
församling, som k. brefvet den 12 april 1878 icke
innehåller annan föreskrift härutinnan, än att
dåvarande klockare- och kyrkobetjänte i
Köpings församling skulle under sin tjänstetid
uppbära dem Jagligen tillkommande
löneförmåner af Borgholms församling, men
Andersson efter sitt f rånträdan de af
kloekaretjäns-ten icke vidare kan anses innehafva samma
befattning såsom klockare och organist i
Köpings församling, som han vid staden
Borgholms skiljande därifrån innehaft.
Nääs slöjdlärareseminarium.
Under år 1900 komma slöjdkurserna vid Nääs
slöjdlärareseminarium att förläggas till
följande tider: n:r 87 från 10 januari till 20
februari, n:r 88 från 6 juni till 18 juli, n:r
89 från l augusti till II september och n:r
90 från 7 november till 18 december.
Närmare upplysningar angående dessa kurser
lämnas af seminariets föreståndare, adress
Nääs, Floda station.
Kvarsittaresystemet. Vid diskus-
sionsföreningens å Nääs senaste ordinarie
sammanträde behandlades ett af.hr J. O.
Hagstrand från Värnamo inledt ämne:
»Huru bör det s. k. kvarsittaresystemet
till-lämpas i våra skolor?» I diskussionen
deltogo hrr Henriksson, Blomberg, Nyrén,
Hi-lén, Holmstedt, Schön, Nyström, Ahlgren
och Karlsson. Följande resolution antogs:
Det s. k. kvarsittaresystemet är ett
nödvändigt ondt. Tillämpningen däraf bör
därför ske så sparsamt som möjligt och blott i
följande fall:
då ett skolbarn visar sig allt för mycket
skyldigt till lättja och ej genom andra medel
kunnat rättas, samt
då barnet genom en högst dålig och
slarf-vig skolgång blifvit efter sina kamrater i
kunskaper.
Såsom en allmän sats må gälla, att
kvar-sättandet af ett skolbarn ej får göras till en
regel utan bör vara ett undantag, ty
systemets tillämpning kan oftare skada än gagna.
En ny metod vid
sångundervisningen i skolan. Vid tolfte
allmänna svenska folkskolläraremötet i
Norrköping inleddes frågan om
sångundervisningen af folkskolläraren C. M. Ståhl i
Åsbo, hvilken därvid skildrade den metod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
