Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (918.) 2 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 31
SVENSK LÄRARETIDNING.
499
marna. Särdeles nöjsamt var att se med
hvilken hurtighet det bar åstad ut på
gärden och stigar; alla voro nöjda och belåtna
med sin uppgift. Kl. 5-7 e. m. åter
skolarbete och så i bädd.
Sofrummea voro luftiga och snygga. Allt
på sin plats. Hvad som emellertid mest
af allt tilltalade mig här var den vänlighet
och kärlek, hvarmed gossarne omfattades
af såväl föreståndarens familj som af
lärarne, flr Budde hade ock från hemmet
bannlyst allt kroppsligt straff och sökte att
med kärlekens starka makt omskapa de
förvillade små. Äfven på barnen syntes detta,
och i mången skola, som jag besökt, hafva
ej barnen på långt när varit så höfliga och
glada som här. Det hör ock till
sällsyntheterna, att någon gosse rymmer, ehuru han
fritt får vistas ute rätt mycket.
Här stanna nu gossarne, tills de blifvit
konfirmerade, hvarefter de erhålla platser på
föranstaltande af föreståndaren. Anstalten
har på grund af den goda ledningen och de
goda resultaten vunnit berättigadt anseende
och får sålunda ofta mottaga besök af
resande. Gr. A. V.
En skola på Färöarna.
Såsom förut meddelats har
folkskolläraren V. Liden i Norberg i sommar företagit
en färd till Island. Uti en korrespondens
till Bergslagsbladet meddelar han följande
lilla bild från Färöarna, dem han också
besökt:
På aftonen den 16 juni fingo vi Suderö,
den sydligaste ^f Färöarna, i sikte, och
tidigt följande morgon ankrade vi i en smal
bukt: Trangisvaag. Uppehållet här blef
för min del utomordentligt angenämt och
lärorikt. Jag fick höra, att det skulle
finnas en skola i den lilla nere vid stranden
belägna byn, och rodde i land för att bese
den. Utanför ett hus, som betydligt skilde
sig från de andra kojorna, träffade jag en
reslig man, som jag vände mig till. Jo,
detta var skolan och - läraren. Min
upplysning, att jag också i mitt hemland
ägnade mig åt undervisarens kall, beseglade
mitt Öde för den dagen: jag blef föremål
för den mest utsökta gästvänlighet.
Läraren, hr D. J. Larsen^ var född färing, men
hade tagit sin examen i Danmark. Hans
lön var 1,000 kr. förutom husrum och
vedbrand. Lägenheten var lika rymlig som de
flesta folkskollärares i Sverige, och i
fönstren stodo krukväxter, sä frodiga, att man
därhemma får söka efter deras like. När
så det rika frukostbordet stod dukadt, var
det icke mycket, som påminte om, att man
befann sig i den utkrok af världen, som
benämnes Färöarna.
Så följde jag med in i skolan, där 24
småttingar nu voro samlade, och åhörde ett
par lektioner. En skrifbok fick jag med
mig som minne. Den kan godt mäta sig
med de bättre hemma hos oss, trots att
den är skrifven på danska, ett språk, som
barnen först få göra bekantskap med i
skolorna. (Det färiska språket liknar till sina
grunddrag isländskan.) - Hvad som mest
förvånade mig, var den snygghet, som rådde
öfverallt. Barnen sågo också ganska fina
och trefliga ut.
LITTERATÖR
Metodisk lärokurs i rättskrifning af Teodor
Hellborg, folkskollärare. Lund, C. V. K.
Gleerups förlag. Pris 20 öre.
De grunder, efter hvilka denna lärobok
blifvit utarbetad, äro följande:
Regler äro nödvändiga. Reglerna måste
vara bestämda. Reglerna sammanfattas i en
nyckel eller - om denna skulle blifva allt
för lång - versifieras. Ifyllningsöfningar äro
att börja med de enda lämpliga.
l öfverensstämmelse med den andra af
ofvanstående grundsatser utgöra regelbundet
tecknade ord en kurs för sig, hvilken är
afsedd att inläras i folkskolans första klass.
Denna anordning afser att lära barnen tro;
att intet undantag från den inlärda regeln
gifves. Barnen måste fä den
föreställningen om de oregelbundet tecknade orden, att
de äro ingenting annat än ett plus till förut
inlärd regel. De uppställas därför i en
särskild tabell i slutet af boken, dels för
att ordbilderna skola bättre framträda, dels
för att underlätta ordagrant inlärande och
dels på det barnen vid skrifning af
öfning-arna ej skola hafva dem framför sig.
Numera framställes med fullt skäl den
fordran på en rättskrifningsöfning, att den
skall hafva ett godt eller åtminstone
rimligt innehåll. Men i en sådan öfning kan
man icke undvika ord, hvilkas teckning ej
blifvit inlärd. Äfven om barnen skulle kunna
skrifva rätt alla de ord, öfningen afser att
inskärpa, så kunna de dock icke göra
detsamma med dem, som ej äro inlärda.
Författaren anser därföre, att ifyllningsöfningar
äro att börja med de enda lämpliga. En
ifyllningsöfning behöfver ej undvika ens
oregelbundet tecknade ord och kan alltså vara
naturlig. En annan fördel med en dylik
öfning är, att den riktar barnens
uppmärksamhet på blott det, som skall inläras. Den
tvingar också barnen till eftertanke. De
vanliga afskrifningsöfningarna äro af värde
endast för mycket uppmärksamma barn men
alldeles icke för de öfriga. Erfarenheten
torde visa, att de förra verkligen lyckas
genom sistnämda öfningar fästa ordbilderna
i minnet, men att de senare kunna skrifva
dem huru många gånger som helst, utan
att behållningen blir synnerligen stor.
Ifyll-ningsöfningarna åter sakna beteckning för
det ifrågavarande ljudet. Barnen måste
således af regeln sluta sig till den rätta
beteckningen. De tvingas sålunda till mera
s j alf verksamhet, och gifvet är, att hvad
som sålunda inhämtas, bättre bibehålles i
minnet.
Ett annat skäl, som anföres för
anordningen med ifyllningsöfningar, är att dessa
blifva på samma gång en öfning i
välskrif-ning. Med rätta framhålles, att om man
alltför tidigt börjar med diktamensöfning,
tvingas de barn, som hafva svårt att följa
med, att förstöra sin handstil.
Öfningarna hafva ett väl valdt innehåll.
A. B.
Nya testamentet och Nya testamentet jämte
Psaltaren. Skolupplagor. Sthm, E. J.
Ekmans förlagsexpedition.
Dessa upplagor, som följa
bibelkommissionens normalupplaga af nya testamentet
och samma kommissions senaste
öfversättning af Psaltaren samt i afseende på
staf-ningen de i senaste upplagan af
»Läsebok för folkskolan» tillämpade regler,
innehålla dessutom Kristi lidandes historia,
svenska kyrkans predikotexter samt två kar
tör. Dessutom upptagas parallellställen
under de särskilda versarne. Stilen är tydlig
ehuru sammanträngd och den typografiska
utstyrseln förtjänar erkännande.
Inbunden i svart klotband, kostar den
förstnämda af dessa upplagor l kr. och den
senare l kr. 25 öre. Vid partiköp lämnas
rabatt.
Kort katekesförklaring af Gottfrid Billing.
Lund, C. V. K. Gleerups förlag. Pris
l krona.
År 1884 utgaf biskop Billing en
katekesutläggning, som tillvunnit sig mycket
erkännande bland vårt lands kristendomslärare.
Den nu utkomna katekcsförklaringen
utgör ett sammandrag af det äldre vidlyftigare
arbetet, men den är tillika en bearbetning
af detsamma, hvarvid förf. gjort sig till
godo den erfarenhet, han dels genom egen
kateketisk verksamhet, dels genom
åhörandet af andras katekisationer vunnit, sedan
det äldre arbetet utgafs.
Förf. ger en kort men grundlig
förklaring af hvarje stycke med tillhörande
bibelspråk i dep antagna katekesutvecklingen.
Härvid framhålles i få ord, hvad som är
hufvudtankarna i stycket och dessa tankars
sammanhang med hvarandra samt med det
föregående och efterföljande. I
förklaringen af bibelspråken går förf. icke heller
längre än som göres nödigt för att belysa
det, som afhandlas i själfva katekesstycket.
En korrekt och klar tankegång är således
gifven, hvilket ju är ett särdeles viktigt
moment i en katekisation. Och det är godt
för läraren att hafva en handbok att tillgå,
där han utan allt för stor tidspillan kan
finna sådan ledning vid förberedelsen af sina
lektioner. I åtskilliga af de tillgängliga
handböckerna är framställningen så
vidlyftig och detaljerad, att tankegången ej är
lätt att finna, emedan hufvudsakerna så ofta
skymmas af en hel massa bisaker.
På grund af det sagda är tydligt, att
framställningen måst blifva något torr och
Skematisk. Men arbetet är ju icke afsedt
’att vara en uppbyggelsebok i vanlig mening.
Och då läraren här funnit stommen till sin
lektion, bör det ju icke möta svårighet att
sedan ur egen fatabur och ur andra
vidlyftigare handböcker, exempelvis förf: s större
katekesutläggning, hämta hvad som
behöfves för att utfylla denna stomme och göra
sin undervisning saftig och åskådlig.
Glenom denna katekesförklaring torde det
tröttande och tidsödande skrifvandct af an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
