- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
510

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (919.) 9 augusti 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

510

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 32

Danmarks
Laererforenings 25-års-jubileum.

A yår danska broderförening firar i dag
Y sin tjugufemårs-fest i samband med
ett allmänt danskt skolmöte, som
pågår i tre dagar. Y i meddela med
anledning häraf några bilder af föreningens
ledande män samt en sammanträngd
redogörelse för dess utveckling under den gångna
tiderymden.

Danmarks Lcererforening har tvänne
föregångare: »Almindelig dansk
Skolel^ererforening», stiftad 1841, og » Almindeligt dansk
Skolesamfund», stiftadt 1869. Båda dessa
föreningar upphörde inom kort.

Bättre framgång hade det tredje försöket,
som gjordes 1874. Närmaste anledningen
därtill var rent ekonomisk. Priset på
lifs-förnödenheter hade stigit ansenligt, och
landtmannen kunde glädja sig åt välstånd. Men
folkskollärarne lefde i betryck. Sämst hade
de det i Jylland, särskildt i Viborgs amt.
Här kom man ock först till insikt om, att man
hos regering och riksdag ej kunde vänta
gehör för sina önskningar, såvida dessa ej
framfördes med enighet och samlad kraft,
samt att detta ej vore möjligt utan
organisation. Tre lärare i Viborgs amt, P. A.
Holm i Höjbjerg, Emil Sauter i Vindum
och C. A. Thyregod i Ans uppsatte därför
en inbjudan till bildande af »en almindelig
Förening af Landsbyskolelaerere», hvilken
inbjudan offentliggjordes i »Skoletidende»
för den 2 april 1874.

Föreningen skulle åsyfta icke blott
lönevillkorens förbättring utan ock andra
åtgärder för skolans och folkupplysningens
höjande. Meningen var, att den skulle
omfatta endast »Landsbylserere». Stadslärarne
aflönades nämligen efter helt andra grunder
och lefde mindre isolerade samt ansågos
därför mindre i behof af inbördes
sammanslutning. Såsom villkor för föreningens
bildande uppställdes, att minst 200 medlemmar
skulle anmäla sig till inträde.

Uppropet vann anklang. Antalet 200
uppnåddes redan inom första månaden. I maj
anställdes val af centralstyrelse, som skulle
utarbeta stadgar. I denna styrelse insattes
de tre stiftarne samt fyra andra medlemmar,
af hvilka den mest bekante var N. C. Rom,
då lärare i FövlingJ Stadgarna fastställdes
af centralstyrelsen på ett möte i Århus den
11 juli 1874. Namnet blef »Danmarks
Landsbylsererf orening»,
centralstyrélseleda-möternas antal sattet till 7, och årsafgiften
bestämdes till 50 öre. Vid början af 1875,
då föreningen räknade öfver 900
medlemmar, delade centralstyrelsen dessa i 72
kretsar i enlighet med landets indelning i
»herreder» samt uppdrog åt en lärare i hvarje
krets att sammankalla densamma för
utseende af kretsordförande.

Naturligtvis insåg man snart, att
föreningens begränsning till landsbygdslärarne
innebar ett stort missgrepp och en källa till
framtida söndring och vanmakt. På upp-

maning af seminarieläraren H. Tofte utsände
centralstyrelsen därför ]875 till allmän
behandling inom kretsarna den frågan, »om
Föreningen skulde vsere en almindelig
Jjse-rerforening for alle danske Lserere uden
Hensyn til, hvor de vare ansatte». Svaret
blef jakande, och från och med hösten 1875
har föreningen på grund häraf burit
namnet Danmarks Lcererforening. Sedermera
hafva därjämte lärare vid andra skolor än
folkundervisningsanstalterna äfvensom
präster erhållit tillträde till föreningen.

Föreningens gemensamma verksamhet har
väsentligen åsyftat att skaffa lärarne och
skolan bättre villkor, att anordna större
skolmöten, att sprida god
undervisningsmateriel, att främja kännedomen om
folkskolans statistiska förhållanden samt att gifva
understöd åt behöfvande lärareänkor.

Organet för verksamheten har
hufvudsakligen varit föreningens centralstyrelse. Denna
har tid efter annan infordrat kretsarnas
åsikter i aktuella frågor, dels sådana, som rörde
lärarnes ekonomiska och rättsliga ställning,
dels sådana, som angingo skolans organisation,
utrustning och undervisning. På grundvalen
af de sålunda inkomna uttalandena eller den
kännedom, styrelsen eljes inhämtat om den
allmänna opinionen inom föreningen, har
den sedan vändt sig med hemställanden till
regeringen, ecklesiastikministern eller andra
myndigheter.

Under en följd af år hafva Sträfvandena
till det mesta riktat sig på genomdrifvandet
af en ny folkskolestadga. Såsom förut
blifvit utförligen omtaladt, har detta i år
ändtligen lyckats - ett egendomligt
sammanträffande, som naturligtvis måste gifva en
särskild högtidlighet åt den tjugufemårsfest,
som nu firas.

Föreningens organisation och
verksamhetssätt har under den förflutna tiderymden
undergått åtskilliga förändringar.
Centralstyrelsevalen, som hela tiden skett endast
hvart annat år, förrättades under första
tiden för två år i sänder, så att hela
styrelsen samtidigt stod under omval. Sedan
1880 väljas styrelsemedlemmarna för fyra
år, så att hvartannat år skiftesvis afgå 3
eller 4. År 1882 höjdes medlemsafgiften
från 50 öre till l krona, och år 1897
höjdes den ytterligare till l krona 50 öre. I
samband med denna senare förhöjning
vidtogos äfven en hel del ganska ingripande
organisationsändringar, för hvilka vi på sin
tid redogjort. Den viktigaste af dem afsåg
att mellan styrelsen och kretsarna inskjuta
en mellaninstans i form af ett å hela
föreningens vägnar beslutande ombudsmöte.

Hufvudsakliga föreningsbandet mellan
styrelsen och kretsarna har hittills varit
föreningens publicistiska organ. Detta
utgjordes intill 1883 af bladet »Skoletidende», hvars
ene utgifvare P. A. Holm tillika.; var en af
föreningens stiftare. Under åren * 1879-82
kommo dock därjämte
»Fjerdingårs-Medde-lelser for Medlemmerne af Danmarks
Laerer-forening fra Bestyreisen», utgifna af
styrelsens verkställande utskott
(»Forvetnings-udvalg») med dess ordförande (då N. C.
Rom) såsom redaktör. Från den l januari
1883 aflöstes både »Skoletidende» och
»Fjer-dingårs-Meddelelserne» af »Dajimarks Laerer-

forenings Medlemsblad», hvilket utgafs af
verkställande utskottet genom en af dess
medlemmar, Chr. Bröchner-Larsen. Det
utkom först med ett nummer i månaden,
senare med två. Som emellertid utgifterna
för detta blad stego, så att det 1890
kostade föreningen 4,000 kronor, inskränktes
detsamma år 1891 något och 1892 ännu
mera. För förflutna år kräfde det ett
tillskott ur föreningens kassa på 2,790 kronor.
Föreningens medlemsantal har intill det
sista oafbrutet varit i stigande. Tillväxten
utvisas af följande siffror för åren 1875-
1899: 900 (omkring), 1,283,1,668, 1,832, 2,061,
2,298, 2,419, 2,474, 2,524, 2,649, 2,834, 2,990,
3,754, 3,842, 3,921, 4,255, 4,516, 4,629, 4,687,
4,949, 5,094, 5,204, 5,408, 5,569 och 5,514.
Den lilla sänkningen under 1898 torde
förklaras af den då företagna höjningen af
årsafgiften samt har för öfrigt redan blifvit
utjämnad, enär medlemsantalet den l
sistlidna juli uppgick till 5,744 och sålunda är
högre än det någonsin varit. Kretsarnas
antal utgör för närvarande 118.

Vi meddela å första sidan porträtt af de
tre män, hvilka under föreningens tillvaro
beklädt ordförandeplatsen, äfvensom af en
mångårig f. d. styrelsemedlem, hvilken
numera intager ett framstående rum inom
litteraturen.

Emil Sauter, den förste ordföranden i
Danmarks Laererforening samt en af föreningens
stiftare, är född 1832 i Köpenhamn. Sedan
han 1861 tagit lärareexamen, erhöll han 1862
anställning i Vindum nära Viborg och verkade
här till 1883, då hans arbetsfält blef
Glad-sakse invid Köpenhamn. Ända till 1898
arbetade han här, men öfverflyttade sistnämda
år till danska hufvudstaden, där han nu är
föreståndare för Skolemuseet, som
hufvudsakligen genom hans nitiska arbete
upprättades år 1887.

Ordförande i centralstyrelsen för föreningen
var Sauter först under åren 1874-77 samt
därpå under åren 1883-94.

Niels Christian Rom föddes 1839 i
Bröndby-vester, där hans fader var kvarnbyggare. Vid
18 års ålder tog han privat lärareexamen och
tjänstgjorde ett par år som biträdande lärare
på Lolland. Efter en tids tjänstgöring uti
Bryrup flyttade han till Fövling invid Horsens,
där han sedan ägnade skolan sitt arbete, tills
han 1875 tog afsked och flyttade till
Köpenhamn. Här har han sedan idkat ganska
omfattande verksamhet som redaktör,
förlagsbokhandlare och ägare af ett större
boktryckeri.

Tidigt kom Rom att, verka utom skolans
väggar. Sedan han genomgått en kurs i kemi
höll han flera vintrar offentliga föredrag, dem
han illustrerade genom experiment, till hvilka
han själf förfärdigade de flesta apparaterna.
Härigenom kom han också att allt mera
intressera sig för husslöjden, om hvilken han
också 1870 utgaf en bok med titeln »Den
danske Husflid». Denna kom som en
tändande gnista och Rom sökte af alla krafter
underblåsa denna: han höll de närmaste åren
icke mindre än 150 föredrag om husslöjden.
Särskildt sökte han väcka och lifva lärarne
och de mera framstående landtmannen till
kamp för idéen, och redan 1873 stiftades
»Dansk Husflidsselskab». Rom vardt genast
medlem af styrelsen och är nn sällskapets
ordförande.

Under tiden hann Rom också utgifva sitt
betydelsefulla arbete: »Håndgermngsbog for
Ungdomen», en populärt skrifven praktisk
anvisning till utförande af en mängd arbeten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:07:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1899/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free