Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (919.) 9 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
521
undervisningens konst genom osäkra försök
och tvifvelaktiga experiment eller om man
tager i anspråk en sakkunnig skolmans hjälp
och begagnar sig af hans erfarenheter.
Och en sådan hjälp erbjuder just
föreliggande arbete. Det är stora fordringar,
som här ställas på undervisningen; mången
skall kanske finna dem allt för stora. Men
här om någonsin måste fullkomligheten
allvarligt eftersträfvas, ehuru den visserligen
icke kan nås. »Ty lärarekallets storhet och
ansvarsfullhet ligger just däri, att det icke
är fråga om ett enskildt människolif utan
om kommande generationers väl och ve.
Här är ett experimenterande med
barnasjälar ett förräderi mot mänskligheten.»
Om ofvanstående arbete lästes och
begrundades så, sojn det förtjänar, skulle
mycken slentrian och mycket farligt
experimenterande försvinna ur våra folkskolor.
A. B.
Ordbok öfver svenska språket, utgifven af
Svenska akademien. Lund, C. V. K.
Gleerup. Pris pr häfte l kr. 50 öre.
Af detta^monumentala verk har nu tolfte
häftet utkommit, omfattande orden anmana
-ansikte. De förhoppningar, som väcktes
af de första häftena, hafva ingalunda
blifvit svikna. Samma gedigna
vetenskaplighet, samma rikhaltighet, då det gäller att
med exempel visa ordens användning i nyare
såväl som äldre tider och de ofta ganska
fina skiftningarna i deras betydelse, möta
oss fortfarande och göra arbetet icke blott
till en oumbärlig uppslagsbok för den
språk-intresserade utan ock till en antologi från
språkets och litteraturens fält. För
linguis-ten är arbetet understundom som ett af de
snillrika språkkåserierna af Esaias Tegnér
och visar icke minst - »språkets makt
öfver tanken». //. W-r.
/rån panmarl^.
7.
jNfågra minnen från )\rhus, )\lborg
och fredrikshavn.
Efter mitt besök i Silkeborg, där jag
hade tillfälle att besöka ett af de privata
folkskollärareseminarierna, styrde jag färden
till Århus, som är Danmarks näst största
stad. Man hade sålunda skäl att antaga,
det skolväsendet här skulle vara af mera
framstående slag, och under de besök jag
gjorde vid särskildt en af stadens skolor,
fann jag äfven detta vara förhållandet.
Denna skola var Nörrebro byskole, hvars
öfverlärare hr Muller styrde den med van
och kraftig hand.
Skolan var 6 år gammal samt ägde väl
inredda och med god materiel försedda
lärosalar, en stor präktig gymnastiklokal i
särskild byggnad samt rymliga och väl
underhållna lekplaner. I likhet med hvad fallet
är vid de flesta öfriga skolor i Danmark
fanns ej slöjdundervisning för gossar bland
skolans undervisningsämnen men väl
kvinnligt handarbete. Däremot hade man präk-
tigt anordnade skolbad, barnbespisning,
lärjungebibliotek o. s. v. En särskild
iakttagelse, som jag hade tillfälle att göra i alla
de skolor jag besökte, såväl på landet som
i städerna, var, att sångundervisningen
sköttes på ett kraftigt sätt och med synnerligt
godt resultat. Därtill torde bidraga, att
sångundervisningen inspekteras och
bedrifves efter de af sånginspektören utfärdade
s. k. »regulativerna». Därigenom vinnes en
planmässig undervisning och en enhetlighet,
som i andra fack delvis saknas. En annan
därtill bidragande orsak är, att lärarne vid
sin utbildning vid seminarierna enligt lag
äro skyldiga att lära spela violin. Häri
gifves betyg, och lärare, som ej lyckats
skaffa sig sådant betyg, kan ej anställas
som ensamlärare vid skola. Violinen är ett
präktigt instrument, när det gäller att leda
sången, och jag tror, att man häri äfven
har att söka en af orsakerna därtill, att
sången stod jämförelsevis högt. För att
gifva lärarne tillfälle att än ytterligare
förkofra sig i violinspel äro, som jag förut
omtalat, kurser däri anordnade vid »Statens
Isererkursus ».
Särskildt hade jag i Århus tillfälle att
få bevittna de goda resultat, hvartill man
kommit i sångkonsten. Andra dagen jag
besökte skolan lät nämligen hr Miillcr strax
efter morgonbönen arrangera en liten
sånguppvisning i den rymliga och som sångrum
förträffliga gymnastiklokalen. Fyra klasser
flickor och fyra klasser gossar, cirka
etthundratal, fingo nu växelvis utföra några nummer,
hvarvid man begagnade sig af tillfället att
gifva mig en liten inblick i lärogången. Först
sjöngs skalan, så treklangen och därefter
några tonträffningsöfningar efter noter. Man
hade nämligen i allmänhet öfvergifvit
siffer-noterna. Därpå några enstämmiga sånger
och slutligen trestämmiga, allt hurtigt, rent
och ined god nyansering. Som en liten
uppmärksamhet mot gästen för dagen
af-sjöngs »Du gamla, du friska, du fjällhöga
nord» och till sist fick hela kören af
gossar och flickor af sjunga ps. »Vår Gud är
oss en väldig borg». Lärarne voro ej
sånglärare ex professo utan undervisade jämväl
i läsfacken, men syntes synnerligen
skickliga att sköta sångundervisningen.
På e. m. ville hr M. visa huru man här
bedref de »fria lekarne» och anordnade
därför under gymnastiklärarens ledning en liten
uppvisning i »fria lekar och bollspel». Hr
M., en kraftig kämpagestalt, är trots sina
år lifligt intresserad för dessa lekar och
bollspel samt sitter som ordförande i
stadens bollklubb. Vid ankomsten till
exercisplatsen fördelades gossarne i trenne lag,
däraf det första fick idka fotbollspelet, det
andra spelade »kricket» och det tredje fick
utföra springlekar. Lif i spelet fick det
lof att vara, och läraren hade minsann lika
»svettigt» som de lekande. Säkert är att
dessa lekar, utförda under skicklig ledare,
ha en stor mission att uppfylla, då det gäller
ungdomens uppfostran såväl i fysiskt som
moraliskt hänseende. För att befrämja
sakens framgång är äfven detta fack beaktadt
vid »Statens Isererkursus».
Stadens offentliga skolväsen omfattade
under 1898 dels den s. k. borgarskolans goss-
och flickskolor, dels fyra egentliga
folkskolor, fördelade i goss- och flickskolor, ehuru
vanligtvis inrymda under samma tak. I den
förstnämda skolan erlägges en afgift af 3: 25
kr. pr månad i gosskolans fem öfversta
klasser, och 2: 50 kr. i de två nedersta
klasserna. I flickskolan är månadsafgiften
däremot 2^ kr. hela skolan igenom. Hvar ll:e
plats är friplats. Däremot är
skolundervisningen i de öfriga skolorna afgiftsfri.
Under nämda år besöktes dessa skolor af 4,828
barn, däraf 622 i borgcrskolen. Hela
utgiftssumman uppgick till 158,609 kr. eller
i medeltal pr barn till 30: 35 kr.
Vid skolorna voro anställda 6 öfverlärare,
33 fast anställda lärare och 40 fast
anställda lärarinnor samt dessutom 2 timlärare,
6 timlärarinnor och några lärare och
lärarinnor i gymnastik och kvinnligt
handarbete.
Under året hade ej mindre än 30,990
portioner varm middagsmat utdelats för en
kostnad af cirka 4,813 kr. I medeltal
kostade hvarje portion 15,5 öre och fick hvarje
barn, som deltog i bespisningen, middag,
bestående af 2 rätter mat, 3 gånger i
veckan; 148 barn fingo mat hvar dag. Enligt
skollagen kunna föräldrar och målsmän
åläggas böter, då de ej ordentligt sända barnen
i skolorna. Och dessa böter växla från 6
öre till 50 öre pr dag. Under förra året
hade således i Århus frivilligt inbetalts
ålagda böter till ett belopp af. 127,47 kr. och
genom polisväsendet utkräfts 179,23 kr.; hela
bötesbeloppet utgjorde 321,41 kr.
I spetsen för skolväsendet i Åvhus står af
staden tillsatte skolinspektör V. Berteisen,
som för tillfället var ute som censor.
Öf-verlärarne hade däremot kungl, fullmakt på
tjänsten; detta jämte goda löner gaf dem
ett större socialt anseende, hvilket kom väl
till pass, då en och annan kraftåtgärd för
skolans bästa behöfde vidtagas.
Efter besöket i Århus ställde jag färden
till det vid Limfjorden belägna Ålborg, där
jag hänvände mig till Öfverläraren H.
Öster-gaard, till hvilken jag af hr Muller blifvit
rekommenderad. Hr Östergaard är liksom
hrr Muller och Siersted högväxt och reslig
samt en resolut man. Han är medlem af
styrelsen för Danmarks allmänna
lärareförening och har varit mycket verksam såväl
i tal som i skrift för genomförandet af den
nya skollagen. Så författade han 1895 en
broschyr med titel: Bidrag til Belysning af
Lserernes Kaar i Halvfemserne». Med
vanligt tillmötesgående^fick jag af Ö. begärda
upplysningar, hvarjämte han uppoffrade en
dag för att visa mig de olika skolhusen
med samlingar och öfriga sevärdheter.
Planen för det kommunala skolväsendet
i Ålborg daterar sig från 1872, men har
under årens lopp undergått åtskilliga
ändringar och skall nu i likhet med hela
landets folkskoleväsen omorganiseras efter den
nya skollagen. Skolorna, hvilkas
gemensamma nanm är Borgerskolen, fördelas
äfven här i Friskolen och Betalningsskolen.
Friskolorna hafva half dagsundervisning: på
f. m. de högsta gossklasserna (4:e och 3:e)
samt de lägsta flickklasserna. Gossarna från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
