- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
522

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (919.) 9 augusti 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

522

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 32

kl. 7-11 och flickorna från 7-10 eller
8 - 11 f. m. Från kl. 1–4 e. m.
undervisas de öfriga skolbarnen, d, v. s. de lägre
gossafdelniDgarna och de högre
flickafdel-ningarna. Enligt denna timfördelning erhålla
sålunda de två öfversta gossklasserna fyra
timmars daglig undervisning och alla öfriga
barn blott tre. Dessutom erhålles
undervisning i gymnastik två timmar i veckan i
gossklasserna. Under de fyra egentliga
vintermånaderna inskränkes dock denna till
en timme pr vecka. Sommartiden öfvas
simning i stället för gymnastik. Redan i
maj hörde jag i alla skolor, jag besökte,
att gossarne skulle ha simning. Denna
försiggick dock i gymnastiksalen, där
disciplar-ne fingo inhämta själfva »shntagen», så att
de senare på sommaren skulle med lätthet
kunna lära simma. Detta synes ju
särdeles praktiskt. Flickorna hafva ingen
gymnastik, men få under sommaren bada under
lärarinnornas tillsyn. De erhålla ock
undervisning i handarbete 18 timmar pr vecka;
dock äro flickorna ej obligatoriskt skyldiga
att deltaga däri.

I betalningsskolan gifves i motsats till i
friskolan heldagsundervisning. Man har dock
så ordnadt, att ett längre uppehåll,
vanligast 2 timmar, hålles mellan förmiddags- och
eftermiddagstimmarna, emedan man ansett
denna anordning vara fördelaktigare för
barnens hälsa, l högsta gossklasserna
undervisas 38 timmar pr vecka, däraf 3 i religion,
5 i danska, 2 i skrifning, 4 i räkning, 3 i
teckning, 2 i världshistoria, 2 i
fäderneslandets historia, 2 i naturhistoria, 2 i
geografi, 3 i fysik, 3 i tyska, 3 i engelska,
2 i sång och 2 i gymnastik.
Undervisningen i tyska och engelska är dock icke ännu
obligatorisk och de, som deltaga däri, få
betala ett extra tillägg till skolafgiften. Man
har, då antalet elever varit ganska litet,
sökt att från sommarferierna 1898 göra denna
undervisning obligatorisk för alla gossar i
de öfversta klasserna, hvarvid
extrabetalningen bortfaller.

Stadens utgifter för dess skolväsen
uppgingo under 1897 (det sista för hvilket
berättelse utkommit) till 86,099 kr., sedan
därifrån afdragits omkostnaderna, amorteringar,
influtna skolafgifter och bötesbelopp. Hvarje
barn kostade i medeltal 28 kr. 9 öre.

Af en dansk skolman hade jag hört att
den lilla staden Fredrikshavn på halfön
Skagen med sina cirka 4,800 inv. skulle ha ett
synnerligt väl ordnadt skolväsen. Då jag
öfver Fredrikshavn skulle återvända till
Sverige, begagnade jag därför de få timmar,
jag hade till min disposition, att uppsöka
folkskolan, hvilken för öfrigt låg så att säga
midt i min väg, d. v. s. halfvägs mellan
järnvägs- och ångbåtsstationen. Öfverlärare
var här C. F. Wasde, en vaken och
driftig man, som syntes alldeles särskildt skickad
att vara chef för en skola.

Jag skulle vilja beteckna Fredrikshavn
i afseende på skolväsendet såsom en
förgångsstad för det öfriga Danmark och detta af
flera orsaker. För det första var skolan
här en bottenskola för samhällets alla
klasser. Man hade ej här uppdelat skolan i
betalningsskola och friskola, utan denna skola
var den enda skolan, men så omhuldad och

så skött, att den rike och den fattige
mannens barn gingo i denna samma skola. Och
man behöfde sannerligen ej heller någon
annan. Skolhuset var nytt, blott fem år
gammalt, och synnerligen propert hållet liksom
lekplanerna. För det andra var
Fredriks-havns folkskola den första i Danmark, som
infört obligatorisk slöjdundervisning för alla
gossar i de högre klasserna. Denna
undervisning meddelades af lärare, som utbildats
hos Aksel Mikkelsen i Köpenhamn och som
tillika var gymnastiklärare. För det tredje
var Fredrikshavns folkskola den första i
Danmark, som infört obligatorisk
läkareundersökning för hvarje barn och detta tvä
gånger om året. Endast skolläkaren ägde
sålunda befria ett barn från gjonnastik, bad o. s. v.
Hvarje barn erhåller vid sin inskrifning i
skolan två sidor i den digra protokollsbok,
som innehåller läkarerapporterna. Dessa
sidor räcka barnets hela skoltid och däri
införas uppgifter om barnets ålder, dess mått
och vikt samt undersökningar rörande
organiska sjukdomar, hörsel, syn, tändernas
beskaffenhet o. s. v. När som helst kan
sålunda läraren inhämta kännedom om ett
barns föregående hälsoförhållanden.

Men äfven i öfriga hänseenden var
Fredrikshavns folkskola fullt tidsenligt inrättad.
Så fanns här präktigt skolbad, idrottsplats
för ordnade lekar, rymligt och propert
gymnastikhus, lärjungebibliotek, barnbespisning
för fattiga skolbarn, god materiel för
undervisningen o. s. v. G. A. V.

’DÖDSFALL’

P. Ä. Körner f. Sistlidna torsdags
morgon fick en af de gamla trogna kämparna
på skolans arbetsfält, organisten och förre
skolläraren Per Aug. Hörner i Konungsund,
nedlägga vandringsstafven och ingå i h vilan.

Hörner var född i Ö. Ryds församling
1840, tog organist- och kantorsexamen i
Linköping 1858, skollärareexamen
därsammastädes 1861, blef ordinarie skollärare i Ljung
1865 och i Konungsund 1868, från
hvilken befattning han erhöll afsked med
pension 1898.

Under sin hälsas och krafts dagar var
Hörner en ovanligt nitisk och duglig
skollärare och dessutom inom sin
församling-mycket anlitad i kommunala värf. Inom
den trängre kamratkretsen och bland vänner
lämnar H. ett stort tomrum, ty han var en
af de mest älskvärda, kvicka och vänfasta
personligheter, man gärna kunde finna.
Föreningsväsendet hade i Hörner en varm vän
och han var under många år vice
ordförande i Vikbolands kretsförening, men han
kunde aldrig förmås att uppträda offentligt
hvarken i diskussioner eller såsom
undervisare.

Under de senare åren led H. svårt af
magsår och därtill kom under sista året
nedsatt hjärtverksamhet med ofta
påkommande svindelanfall. Hjärtförlamning blef
slutet. Frid öfver den gamle kamraten
och vännen l K. A. A.

P. Möller f- Den 29 sistlidna juli
bortgick ur tiden kantorn och klockaren i
Bjällerups och Stora Råby församlingar i
Lunds stift, innehafvaren af guldmedaljen
för nit och redlighet i rikets tjänst Paul
Möller. Sannolikt var han f. n. rikets
äldste klockare, ej blott på grund af sina 91
lefnadsår utan jämväl såsom den där
innehaft sin syssla i mer än 72 år.

Han tillhörde - skrifver Lunds Dagblad
- en gammal klockaresläkt; själf efterträdde
han, enligt nära 200-årig sed i Bjällerup
och Råby, sin fader, och han har haft tre
bröder, som varit klockare inom Lunds
stift. Utan en dags tjänstledighet skötte
han sin ämbetsgärning allt ifrån 1827 intill
1897 års ingång, då han på begäran
erhöll tjänstledighet, med hängifvet nit, stor
plikttrohet och aldrig svikande
ordentlighet. Han har därför ock gjort sig förtjänt
af tacksam och kärleksfull åminnelse icke
minst af de många, mestadels yngre
prästmän, som under nämda långa tid aflöst
hvarandra såsom vice pastorer hos
församlingarnas under tjogtals år tjänstledige
kyrkoherde. De ibland dem, som ännu lefva,
skola helt visst vänligt erinra sig, hur han
för dem varit liksom en lefvande
husför-hörslängd, hvars uppgifter alltid voro
pålitliga och städse lämnades med samma
anspråkslösa välvilja som all annan
tjänstbevisning, som af honom begärdes. Hans
bortgång gör ett tomrum i de församlingar,
med hvilka han så innerligt sammanvuxit.
Ingen nu lefvande inom dessa församlingar
ha varit med om ett klockareval därstädes,
dess vissare, som på hundra &r blott två
sådana förekommit: JS02, då den nu
aflidnes fader, och 1827, då han själf valdes.

Maria K. Österberg f«
Lärarinnan vid Hedvig Eleonora folkskola i
Stockholm Maria Karolina Österberg afled
härstädes den 2 dennes.

Född i Stockholm 1850 utgick hon från
folkskollärarinneseminariet i sin födelsestad
år 1871, började samma år tjänstgöra vid
Stockholms folkskolor samt vann 1874
anställning vid Östermalms folkskola.

Närmast sörjes hon af syskon, kamrater
och många vänner. De känslor, som
dödsbudet väckte, tolkas af en kamrat i
nedanstående kväde:

Vid Maria Österbergs graf.

Midt i sommarn kommer stundom
frosten smygande och dyster,
lägger gyllne skördar öde.
Så kom döden till vår syster,
grep ined hårda händer blomman,
ack - för att den omplantera
i en bättre mark än denna,
där ej frosten härjar mera.

Glesare blef syskonringen,
kretsen af kamrater bräcktes,
hemmets solsken, vänners glädje
lyste alltför kort - och släcktes.
Tack för hvad du gjort och varit
flärdlös, älsklig, god och trogen!
Hos oss blir ditt eftermäle
som Linnéans doft i skogen.

Brz.

Josefina Karlström f. Den i den

nes afled i Ekenäs f. d. folkskollärarinnan
Josefina Johanna Karlström i en ålder af
nära 74 år. Född 1825 i Kalmar, tog hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free