- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
530

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (920.) 16 augusti 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

530

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 33

Iran de stora skolmötena.

* Vi befinna oss för närvarande -
under nästlidna vecka och under
denna - i de stora folkskolläraremötenas
tid, såsom våra läsare ock af nu
föreliggande nummer nogsamt kunna
märka. I Danmarks hufvudstad har detta
lands folkskollärarekår hållit en
minnenas och förhoppningarnas glada fest,
och på denna sidan sundet hafva stora
skaror lärare och lärarinnor samlats i
Jönköping, i Skara och i Gäfle för att
utbyta erfarenheter och åsikter rörande de
angelägenheter, som ligga dem närmast
om hjärtat. Och i går öppnades i Lund
det fjärde i raden af de stora möten,
hvilka under denna sommar täflat med
de akademiska sommarkurserna i
Uppsala om att draga svenska
folkskollärarekåren till sig.

Om allt det goda och tänkvärda,
som å dessa möten bjudits eller
bjudes, skulle utförligt skildras, så skulle
därtill kräfvas hela böcker. Sådana
komma ju ock - i form af
mötesberättelser - i sinom tid. En tidning
med sitt strängt begränsade utrymme
kan naturligtvis endast gifva
sammanfattande öfversikter af det märkligaste,
som förekommit. En rad af sådana
återfinnes ock längre fram.

Då vi därjämte ansett det vara af
intresse för våra läsare att få se dragen
af de personer, på hvilkas skuldror
arbetet med mötenas anordning och
ledning varit lagdt, återgåfvo vi i
förra numret bilderna af fyra bland dessa:
Köpenhamnsmötets hufvudman,
skoledirektör Joakim Larsen, samt
besty-relseordförandena för förra veckans
trenne möten, Öfverläraren Alfr. Dalin,
Öfverläraren J. G. Söderberg och
kyrkoherden d:r N. Lövgren. Det var då
vår afsikt att nu lämna liknande
bilder af mötesordförandena i Skara, Gäfle,
Växjö och Lund. Som emellertid å
de båda förra ställena
bestyrelseord-förandenä, hrr Söderberg och Lövgren,
åtogo sig uppdraget att tillika vara
mötesordförande, hänvisas i fråga om
dem till föregående nummer, och vi
tillfoga för dagen porträtter af
ordförandena i Växjö olqh Lund,
kontraktsprosten J. & JV Sundelin och
domprosten P. G. Eklund samt af
ordföranden i bestyr elsen för mötet i Lund,
förste stadskomministern O. P.
Segerberg, jämte tillhörande korta biografiska
notiser. Härtill lägga vi dessutom
bilden af den man, som med hr Joakim
Larsen delar äran att hafva fört den
nya danska skollagen lyckligt i hamn:
läraren-politikern J. C.
Christensen-Stadil.

Kontraktsprosten Johan August Immanuel
Sundelin, ordförande för Växjö stifts 14:e
folkskolläraremöte i Jönköping, föddes 1841 i
Vilhelmina, Vbtn, blef 1860 student af
Norrlands nation i Uppsala och prästvigdes i
Hernösand 1863. Utnämdes 1879 till kyrkoherde

i Jönköping. Är teol. doktor och
kontraktsprost Öfver Tveta kontrakt.

Ordföranden vid Lunds stifts 28:e allmänna
folkskolläraremöte, domprosten Pehr Gustaf Ek
lund, föddes i Lund 1846, där hans fader var
seminarieföreståndare, sedermera kyrkoherde i
Igelösa. Student 1863, fil. kand. 1868 och samma
år fil. d:r. Teol. kand. 1874, lät han strax därpå
prästviga sig. Eedan 1872 blef han docent,
professor i moralteologi och symbolik 1882,
i dogmatik och moralteologi 1890, förste
teologie professor samt domprost i Lund 1893.

Kurator för skånska nationens första
afdelning 1871-76 blef han inspektor för
Kristianstads nation vid dess bildande 1893. Han
har stått på förslag till biskopsämbetena i
Visby 1885, i Strängnäs 1889 och i Lund
1898. 1893 blef han teol. d:r vid jubelfesten
i Uppsala.

Har för öfrigt haft hvarjehanda andra
förtroendeuppdrag. Så har han sedan 1888
varit censor vid de allmänna läroverkens
mogenhetsexamina och sedan 1886 ledamot af
stadsfullmäktige i Lund. Vann 1878 ett pris
om 1,000 kr. för en täflingsskrift om
edgångens berättigande hos ett kristet folk.

Från trycket har han utgifvit en mängd såväl
rent vetenskapliga afhandlingar som
kyrkohistoriska, dogmatiska och kateketiska arbeten.

Förste stadskomministern Olaus Peter Se
gerberg, ordförande i bestyreisen för Lunds
stifts 28:e allmänna folkskolläraremöte, är
född i Segerstad på Öland. Student 1872 i
Lund efter att i Kalmar hafva aflagt
mogenhetsexamen året förut, tog han 1873
teologisk-filosofisk examen och 1880 teologie
kandidatexamen. Sitt prästerliga verksamhetsfält
har han ständigt haft i den sydsvenska
universitetsstaden, än som t. f. stadskomminister
och än som vice pastor, tills han 1890 blef
ordinarie förste stadskomminister. Han är
ock vice pastor samt ordförande i kyrko- och
skolrådet sedan 1894.

Han var t. f. adjunkt vid Lunds
folkskollärareseminarium 1883, är ledamot af Lunds
stadsfullmäktige, vice ordförande i
fattigvårdsstyrelsen, inspektor för stadens
arbetareinstitut och sedan 1891 folkskoleinspektör.

*



Ledamoten af danska folketinget Jens
Christian Christensen-Stadil föddes den 21
november 1856. Fadern var jordbrukare,
härstammande från en gammal västjydsk
bond-släkt. Farfadern och flerao i släkten hafva
ägnat sig åt lärarekallet. Åren 1867-69 och
1872-74 sysslade C. med undervisning,
1874-75 studerade han på Grundtvigs
högskola och de två följande åren vid Gedveds
friseminarium. 1877 blef han lärare i
Ager-feld, Vindings socken, 1879 i Uhe, 1882 i
Vrönding samt 1886 lärare och kyrkosångare
i Stadil vid Ringköbing. Två år senare blef
han kommunalordförande och 1890 valdes
han med 1,155 röster mot 435 till ledamot af
folketinget och har sedan ständigt blifvit
återvald. Hans riksdagsmannabana är ej lång,
men den har varit i hög grad glänsande;
redan 1892 blef han medlem af statsutskottet
och har sedan 1895 varit dess ordförande.
Samma år blef han vice ordförande i
folketinget och har ifrån 1897 varit chef för
vänster-reformpartiet. Han är medlem af styrelsen
för Dansk Folkemuseum och Dansk
Industrimuseum i Köpenhamn.

Han åtnjuter odelad aktning äfven af sina
politiska motståndare.

Våra vänner

ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner. Profnummer
utdelas gratis.

Ett danskt
lärareföreningsjubileum

och

ett allmänt danskt skolmöte,

(Bref till Svensk Läraretidning.)

Samtidigt med att ett par tusen svenska
lärare och lärarinnor hade stifts- och
länsmöten i Jönköping, Skara och Gäfle,
strömmade ett lika stort antal danska lärare och
lärarinnor till Köpenhamn. Det gällde att
fira den allmänna lärareföreningens
25-års-jubileum i anslutning till ett allmänt danskt
skolmöte.

I Danmark har lärareföreningen
fullständigt tagit de allmänna mötena om hand.
Det nu hållna, af lärareföreningens styrelse
anordnade mötet var det femte i ordningen.

Det var två ting, som satte sin prägel
på mötet, nämligen den nya danska
skollagen samt föreningens jubileum. Man
diskuterade visserligen en hel hop spörsmål,
men ständigt kom man tillbaka till
»skoleloven» samt till jubileet.

Och de två män, som mest
uppmärksammades vid mötet, voro utan gensägelse
lärareföreningens ordförande, skoledirektören i
Joakim Larsen, samt folketingsmännen,
läraren Christensen-Stadil. Den förre är väl
känd i Sverige från de nordiska skolmötena,
och vi meddelade hans bild i förra numret
jämte några biografiska data.
Folketings-mamien J. G. Christensen-Stadil, hvars bild
återgifves å första sidan, är folkskollärare
på Västjylland, ordförande i finansudvalget
(motsvarande statsutskottet) samt ledare af
det reformvänliga vänsterpartiet. Han har
inom riksdagen utvecklat en energisk
verksamhet för att få igenom skollagen, och
särskildt har hans arbete varit af betydelse
i det gemensamma utskottet, liksom Joakim
Larsens arbete varit af \ikt framför allt
på det förberedande stadiet, där det gällt
att söka mäkla mellan de stridiga intressen,
som gjort sig gällande i kul tusministeriet
samt i folketinget och landstinget.

Båda dessa män voro vid flerfaldiga
tillfällen föremål för storartade ovationer.
»Han er manden», hette det om Joakim
Larsen vid den officiella afslutningen af
skolmötet, och i en Köpenhamnstidning
sades det: »Hr Sthyr (ministern) får den
officiella äran för lagen, men
Christensen-Stadil får sina kollegers handtryckningar
och tack.»

Att den danska lärarekåren väntar sig
mycket af den nya skollagen är alldeles
uppenbart.

*



Från de särskilda mötesdagarna må
meddelas några spridda intryck.

Tisdagen.

Dagen före det egentliga mötet hade
lärareföreningen sitt andra ombudsmöte.
Öfverläraren H. Östergård i Ålborg var
ordförande. Ett 100-tal ombud (däraf
endast 2 kvinnliga) voro närvarande.

Främsta öfverläggningsämnet gällde
skollagens genomförande. I flera timmar upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free