- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
532

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (920.) 16 augusti 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

532

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 33

tresse för oss svenskar var d^t, som
inleddes af skoleinspektör Joh. Ottosen och som
handlade om »Norsk och Svensk i danske
Skoler». Hans föredrag var i sammandrag
af följande innehåll:

Vi nordbor behöfva icke kunna tala
hvarandras språk, men vi behöfva förstå alla de
nordiska mål, som hafva litterär betydelse.

Dansk-norskan är nu i synnerhet hvad
rätt-ykrifningen beträffar så olik riksdanskan, att
Hen förefaller barnaögat ganska främmande.
Ännu mera fjärran stå svenskan och norskt
landsmål samt längst borta isländska och
fornnordiska.

Tidigt kan man låta barnen sjunga lätta
svenska och norska visor. De sista åren i
folkskolan läsas då och då stycken på
dansknorska och svenska; danska läseboken för
folkskolan bör innehålla dylika språkprof.
Detsamma gäller realskolan och den lärda
skolans mellanklasser.

I högre undervisningsanstalter, såsom
seminarierna, och den lärda skolans högre klasser
går läsningen af svenska vidare, emellanåt
göres bekantskap med norskt landsmål, med
andra nordiska Itygdemål, t. ex. jydskan hos
Blicher, med äldre danska, och det hela får
ett underlag af isländska och fornnordiska.
Genom det språkstoff, som lärjungarne
sålunda samlat, väckes deras håg för nordisk,
synnerligast dansk språkhistoria. Den s. k.
analysen träder i stället något tillbaka.

Mötet beslöt att hänvända sig till
bestyreisen med en anhållan att den ville med
kraft främja kännedomen om brödrafolkens
språk och kultur i öfverensstämmelse med
de af föredragshållaren uppställda satser.

I öfrigt öfverlades denna dag om
föräldramöten, örn kvinnlig slöjd (inledarinna pas
torskan Johanne Langballe), om skolträd
gårdar, om »sinkeskoler» och om f ön etik
som ämne vid seminarierna.

På eftermiddagen förde extratåg
deltagarne ut till Roskilde, Hilleröd
(Frederiks-borg) och Klampenborg.

Fredagen.

Hufvudintresset var denna dag
synbarligen knutet till öfverläggningsämnet:
»Forskolen (d. v. s. småskolan) og dens
orga-niske Förbindelse med Hovedskolen»,
hvilket ämne framkallade en lång och mycket
liflig öfverläggning. Småskolan är i
Danmark en ganska ny institution, som ännu
icke är allmänt känd, och på flera håll ser
man den med oblida ögon. En talare
påstod rent ut, att småskolan skulle blifva
»ödeläggande för folkskolan».

Detta föranledde en närvarande svensk
skolman att lämna några meddelanden om
småskolan i Sverige. Äfven hos oss hyste
man på 1860-talet betänkligheter mot
småskolan, men nu skulle man förgäfves leta
med ljus och lykta efter en svensk lärare,
som ville påstå, att småskolan varit
»ödeläggande». Det är tvärtom så, att då en
lärareplats är ledig, gör man i regeln sig
först underkunnig om, huruvida det vid
platsen finnes särskild småskola. Örn så
ej är fallet, betraktas skolan som dålig,
som mindre väl organiserad, och man ser
helst att få slippa en dylik plats. Detta
vore bästa beviset på, huru populär
småskolan är inom den svenska lärarekåren.

Flertalet danska talare häfdade ock
småskolans betydelse. Folkskollärarinnan Anna
Bruun gjorde med rätta dock den
anmärkning, att man måste akta sig, att nian ej

finge ett lärarinneproletariat, som neddroge
hela lärarinnekåren.

Af öfriga ämnen, som behandlades denna
dag, må nämnas: om »Lserernes
Videreud-dannelse» (inledare professor Hans Olrik\
om aftonskolor, om Skolresor (inledarinna
fröken K. Iversen), om borgarskoleexamen,
om likartade undervisningsplaner, om
skolan och alkoholspörsmålet och om
steno-grafiens betydelse för lärarekåren.

Sist höll professor K. Kroman ett
föredrag om »Den nye dymnastik», det vill
med andra ord säga: den svenska
gymnastiken, som nu enligt kultusministeriets
påbud skall införas i de danska folkskolorna
i enlighet med en ny handbok, utarbetad
af en kommission. I anslutning till
föredraget hölls en gymnastikuppvisning i
Arenateatern.

Afslutningstalet hölls af lärareföreningens
vice ordförande, förste läraren P. A. Holm,
som tackade alla, hvilka visat välvilja mot
föreningen och mötet, särskildt
kultusminis-tern, riksdagen m. fl.

Man skildes under lefverop för danska
folkskolan, för Danmarks Lsererforening,
för Joakim Larsen, för centralstyrelsen o. s. v.

*



"Ett allmänt danskt läraremöte kan icke
tänkas utan i förbindelse med en
afslut-ningssexa i Rosenborgs Have. Kl. 7
samlades de 2,300 deltagarne alltså i den
väldiga parken. Man tågade in i
exercishuset, där sittande bord var dukadt för alla.
Det hela gaf ett storartadt intryck. Så
l långt man skådade syntes bord vid bord.
Under den gemytligaste stämning intogs
j måltiden (»koldt Bord», öl o. s. v.), hvarpå
.. följde »köld Punch» med sång och tal i
oändlighet. Sedan begaf man sig ut i
»haven», som var festligt eklärerad. Här
intogs kaffe och andra förfriskningar. I
ljusbilder fick man se alla Danmarks mest
framstående skolmän, från kultusministern
Sthyr och folketingsmannen
Christensen-Stadil ned till åtskilliga mera kända
landsbygdslärare, och hälsades bilderna med
entusiasm.

Under tiden hade borden tagits bort från
salen, och dansen kunde börja, ty äfven
dansen är oundviklig vid ett danskt
läraremöte. Det hela slutade först kl. l på natten.
Denna dag visade på ett slående sätt,
att hos den danska lärarekåren

allvar och gamman
trifvas tillsamman.

Lördagen

bjöd på ytterligare något för Danmark
karakteristiskt, söm nog icke skulle kunna
tänkas i Sverige, nämligen en ministeriell
middag för mötets bestyrelse, dess gäster
m. fl. Middagen ägde rum på »den kgl.
Skydebaiie», och de tryckta
inbjudningskorten voro utfärdade af »Ministeren for
Kirke-og Undervisningsvsesenet». Kultusministern
presiderade själf vid bordet. På sin högra
sida hade han ordföranden i landstingets
skolelovsudvalg, förutvarande kultusministern
Groos, och på sin vänstra sida Danmarks
Laerc rf orenings ordförande Joakim Larsen.
Därnäst sutto vice ordföranden i
folketingets skolelovsudvalg H. Trier (ordföranden

Christensen-Stadil var nämligen hindrad att
närvara) samt lärareföreningens främmande
gäster, ministeriets ämbetsmän,
gymnastik-9 kommissionens medlemmar samt åtskilliga
ledamöter af det i Köpenhamn samlade
skandinaviska gymnastikläraremötet (däribland
professor Törngren, major Balck och major
Norlander) samt lärareföreningens
styrelsemedlemmar och några andra bekanta lärare
- i allt ett 50-tal gäster.

Äfven här höllos en mängd tal.
Ministern utbragte först en skål för konung
Kristian, som personligen ådagalagt så stort
intresse för skollagens genomförande, samt
för konung Oskar II.

Därnäst talade ministern för Danmarks
lärarekår och Danmarks Lsererforening, som
nu firat sitt 25-års-jubileum. Ban hade som
biskop personligen lärt känna ett stort
antal lärare och sett med hvilken skicklighet
de arbeta. I den utveckling, skolväsendet
tagit under de senaste 25 åren, hade
lärareföreningen en mycket stor andel, för
hvilken ministern ville uttala ett tack och en
lyckönskan.’

Talet besvarades af Joakim Larsen, som
utbragte en skål för ministern.

Sedan följde ministerns tal för riksdagen
och dess tillmötesgående i fråga om
skollagen, därvid särskildt h än vändande sig till
de närvarande representanterna för
skole-lovsudvalgenc. Geheimeetatsrådet Groos
svarade med en skål för ungdomen.

Därpå talade ministern för
gymnastikkommissionen, Professor Kroman svarade
med en skål för de närvarande svenska
gymnastiklärarne, å hvilkas vägnar professor
Törngren svarade.

Än vidare talade ministern för Sverige
och för den närvarande representanten för
Sveriges allmänna folkskollärareforening,
hvilken skål af denne besvarades med ett
lefve för Danmarks folkskola.

Så följde en lång rad tal af danska
lärare, de flesta utmynnande i ett fack till
ministern. Läraren Langkjser hemställde
till ministern, att han måtte på
administrativ väg skaffa dygnet 25 timmar (skall det
vara provisoriskt? sporde ministern helt
gemytligt), på det att man i skolan måtte få
tid till alla de nya ämnena. Ministern
förklarade skämtsamt, att förslaget skulle
tagas under öfvervägande, ehuru han icke
ville på förhand lofva att saken skulle
blifva genomförd. Folketingsmannen Trier hade
genast en annan lösning till hands, nämligen
att ministeriet utfärdade en förordning,
hvarigenom hvarje timme förkortades till 45
minuter. Då skulle man få flera timmar i
skolan.

Ministern syntes synbarligen vara mera
böjd för denna lösning.

Eftermiddagen intogs kaffe i trädgården,
och en stunds gemytligt samspråk fördes.

Och därmed var skolmötet och jubileet
fullständigt ändadt. Vackrare kunde det
icke ske än vid en fest, som till fullo
visade, att mellan de två faktorer, hvarpå
skolans framgång dock ytterst beror,
nämligen skolmyndigheterna och lärarekåren,
råder det allra bästa samförstånd och
samarbete. E. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free