- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
538

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (920.) 16 augusti 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



– Ett extra arvode af 200 kr. har k. m:t
för läsåret 1899–1900 medgifvit läraren i
sång och musik vid Lunds
folkskollärareseminarium, fil. kand. N. P. Norlind i Lund.

– Afskedsfest hölls den 6 i Finnhults
skolhus för folkskolläraren A. Ericsson, som
därvid i minnesgåfva af vänner erhöll dels en
subskriberad penningsumma af 157 kronor,
dels diverse nysilfverpjeser.

– På lustresa till Omberg sände Hofs
sockens skolråd nyligen 140 skolbarn. Färden
gjordes med löfklädda kärror. Skolrådet sörjde
äfven för att de förtjusta små fingo
förfriskningar.

– Västmanlands biskötare förening har vid
ordinarie sommarmöte till styrelseledamöter
återvalt folkskollärarne O. Nilander i Hubbo
och A. Kjellin i Irsta samt till suppleant K.
F. Nilsson i Badelunda. Sekreterare är
folkskolläraren J. Forssell i Kolbäck.

- Som ett välment tack för 15-årig nitisk
och plikttrogen verksamhet erhöll nyligen
folkskolläraren A. Granstrand i Åsa en
penningsumma och en silfversnusdosa, som med
några hjärtliga ord öfverlämnades af pastor Magni.

– Underkända äro af Visby domkapitel de
besvär, som klockaren J. Söderberg i Hablingbo
anfört öfver kyrkostämmans beslut att
folkskolläraretjänsten inom församlingen
fortfarande skall vara förenad med kantors- och
klockaretjänsterna.

– Det skandalösa Ringarumsmålet har nu
inträdt i ett nytt skede. Skolläraren G.
Vid-lund har nämligen instämt hela Ringarums
församling till häradsrätten med yrkande att
utfå lön och kofodersersättning för år 1898
med 772 kr. jämte ränta därå samt rättegångskostnader.

Omtanke för de små visade
husägarinnan Maria Petronella Nöjd i Landskrona,
hvilken nyligen gått hädan. Under ett strängt
och arbetsamt lif, som varade några och
sjuttio år, samlade hon ett litet kapital, af
hvilket hon donerade 500 kronor till stadens
skolkök och 500 kronor till barnhemmet.

– Ett vackert mottagande erhöllo
folkskolläraren A. P. Zamore och hans ny vigda maka,
förut folkskollärarinna, då de den 2 dennes
kommo hem till Avesta. Äreport var
upprest, kulörta lyktor och transparanger hälsade
de nygifta välkomna och utom en
sångförening hade ett hundratal församlingsbor
tillstädeskommit för att lyckönska.

– Diamantbröllop kunde häromdagen
klockaren i Österplana, Skbg, And. Grönqvist och
hans maka fira i kretsen af barn, barnbarn
och barnbarnsbarn samt goda vänner och
trogna grannar. Född 1819 i samma församling,
där han nu i 64 år tjänstgjort som klockare,
har han under denna sin långa arbetsdag
varit samtida med fyra konungar, fyra
biskopar och fyra kyrkoherdar.

- Femtio år fyllde den 5 dennes
folkskolläraren och kantorn J. Falck i Norrviddinge,
Mlm. En värdefull subskriberad minnesgåfva
vardt till honom ofverlämnad af församlingens
kyrkoherde, som därvid tolkade de förtjänster,
som hr F. inlagt om kommunen såsom
folkskollärare, kantor och organist, ledare af
sångföreningen och sekreterare i sparbanken.

- Silfverbröllop firades den 6 dennes af
folkskolläraren K. Petersson i Halmstad, Mim.,
och hans maka. En genom subskription
åstadkommen värdefull gåfva, en borduppsats,
öfverlämnades till silf verbrudparet af skolrådets
ordförande, som å skolrådets och
församlingens vägnar hembar en lyckönskan och ett
tack för brudgummens 29-åriga
lärareverksamhet, i hvilken bruden tidigare tagit del.

– Göteborgs stifts organist- och kantors-
örening har till styrelse för kommande året
utsett: direktör A. O. Assar i Göteborg,
ordförande, direktör Alfr. Lundgren i Varberg,
vice ordförande, direktör F. Hjorth i
Göteborg, sekreterare, Gerhard Ericsson därstädes
skattmästare, samt direktörerna Elmblad
Snöstorp och F. Kjellberg i Stenkyrka
äfvensom organisterna J. Larsson i Fässberg och
Hultén i Frölunda.

- Försmådd blef af Fellingsbro
kommunalstämma den af numera aflidne
bankförmannen L. Eriksson till församlingen gjorda gaf van
af 160,000 kr. Denna summa var nämligen
testamenterad till församlingen under villkor,
att där skulle upprättas en folkhögskola i
socknen. Emellertid ansågs en sådan skola
komma att medföra för stora kostnader, så
att svårigheter kunde uppstå för kommunen.
Arfvet kommer alltså att tillfalla den aflidnes
släktingar.

Vid pågående andrakammarval hafva
åtskilliga medlemmar af folkskollärarekåren
varit ifrågasatta som representanter. Så
erhöll i Västra härad, Jönk., folkskolläraren J.
Lindberg i N. Ljunga 109 röster, under det
610 tillföllo den valde. I Grangärde,
Norrbärke och Söderbärke tingslag, Kpbg, tillföllo
168 röster folkskolläraren J. Ahlén i
Grängesberg och 337 den valde. Folkskolläraren
O. A. Franck i Kjäflinge, Mim., erhöll inom
Harjagers och Rönnebergs härads valkrets 199
röster mot den valdes 567. I Norra Roslags domsaga
är omvald f. organisten C. Sandqvist i Hammarby.

*


Skara stifts 43:e folkskolläraremöte



afhölls sistlidna onsdag och torsdag. Det
räknade mer än 1,200 deltagare.

Mötet inleddes med gudstjänst i
domkyrkan, hvarvid pastor Bergström i Skara
och komminister Lundblad i Händene
tjänstgjorde som liturger och biskopen höll
predikan. Till text hade biskopen valt
Salomos ordspr. kap. 1 och v. 7: Herrens
fruktan är vishetens begynnelse
.

Herren är den evige. Hans rikes lagar
förblifva. En sådan lag möter i de anförda
orden. Man kan förbise dem i sin
gudaktighet, i uppfostran, i samhällsutveckling, men
aldrig ostraffadt, aldrig utan djup skada.

Det är ej människor, som stifta andelifvets
lagar. Dem tillhör det endast att se och lyda dessa.

Härefter betonades textordens betydelse
för religionsundervisningen, uppfostran och
samhällslydnaden.

Helgd öfver all religionsundervisning! Det
ordet behöfde höras i hela vårt land. Det
utsädes i djup kärlek. Det heliga skall mötas
med vördnad och får ej neddragas. Det sker
ofta där, hvarest personer utan kallelse och
utan förberedelse taga sig före att undervisa
barn. Ett pjollrande tal om det allra
heligaste tror mången vara kärlekens tungomål.
Barnen hafva fint öra. De märka, när det
stora blir smått, det höga hvardagligt, det
starka svagt. I all religionsundervisning
gäller: Upplyften edra hjärtan till Gud!

I all uppfostran Herrans fruktan!
Viljelifvet skall främst gripas, förnyas och regeras
af Guds och Kristi ande. Karaktärsbildning
är af nöden. Troslydnadens väg hafva alla
de vandrat, som varit eller äro starke i
ödmjuk tro, i kärlek, i manlig frimodig strid, i
undergifvenhet, försakelse och tålamod. De
hafva känt den frihet, som öfverensstämmer
med människans sanna väsen. De hafva varit
utpräglade karaktärer med ej utplånad
individualitet.

Folkskolan bär sitt sköna namn såsom vårt
folks skola. För hvarje folk är Herrens fjärde
bud löftesrikt. Välsignelsen är: länge lefva
i landet, som Herren din Gud dig gifvit
hafver. Det gäller vårt dyra land, som är vår
gemensamma stora rikedom. Ingen, som
akt-gifver på tidens tecken, kan undgå att se, att
vi lefva i en allvarlig och kritisk tid. Det
kan komma ny välsignelse, men ock skuld
åsamkas och fördärf skördas.

Ett hjärta, som djupt älskar sitt land,
betages af vemod inför laglöshetens makt, men
det vemodet manar ej till slapp klagan utan
till manlig strid.

I ädla stridsmän, kännen djupt eder plats
i dagens strider mot laglöshetens ande!
Ikläden eder Guds vapenrustning! Han är
tidernas Herre. Starke i honom kunnen I
kraftigt få medverka till att för det folk, hvars
bästa en kristen är kallad att söka främja, en
ny ljus tid må uppgå med lydnadsbudets
härliga löfte strålande öfver sig: länge, länge
lefva i landet, som Herren oss gifvit hafver.

*



Efter gudstjänstens slut samlades
mötesdeltagarne i allmänna läroverkets högtidssal,
där mötet öppnades af mötesbestyrelsens
ordförande Öfverläraren /. G. Söderberg,
som hälsade mötesdeltagarne välkomna,
därvid särskildt vändande sig till biskopen och
landshöfdingen.

Sedan biskop Keijser föreslagits till
mötets ordförande men afböjt uppdraget
hufvudsakligen på grund af det principiella
skälet, att han ansåg det en man ur
folk-skollärarekårcns egna led borde beklädas
med detta uppdrag, utsågs därtill hr J. G.
Söderberg. Till vice ordförande utsågs
folkskolläraren A. Beijner i Medelplana och
till sekreterare folkskolläraren O. Bogren i
Hössna.

Sedan därpå hälsningstelegram afsändts
till konungen och till Växjö stifts 14:e
folkskolläraremöte i Jönköping, på hvilka
telegram svar under dagens lopp ingingo, togo de
egentliga förhandlingarna sin början med
ett föredrag af seminarierektor E. Jungner
öfver ämnet: Hvarpå beror det, att våra
skolor i allmänhet äro sä litet
uppfostrande ?

Stora svårigheter äro förknippade med
upp-fostringsarbetet, därför medför det ofta ringa
framgång. Uppfostran innesluter i sig
utvecklingen af de mänskliga förmögenheterna
eller förverkligandet af det sant mänskliga.
Då dessa förmögenheter tillhöra en varelse,
hvars grundförmåga det är att vara fri, så
följer däraf, att utvecklingen måste vara fri:
uppfostran afser att göra barnet till en i
sanning fri och själfständig varelse. Ali
uppfostran är själfuppfostran, men barnet
behöfver därvid hjälp och ledning.

De medel skolan därvid har till sitt
förfogande äro ordning och undervisning, men de
få icke vara själfändamål. Dessa kraftiga
bildningsmedel skola på rätt sätt handhafvas.

Orsakerna till att våra skolor i allmänhet
äro så litet uppfostrande vore många. Barnet
såsom syndigt gör motstånd och trotsar ofta
alla lärarens bemödanden. Vidare hade man
att söka dessa orsaker i hemmen, hos läraren,
skolrådet, församlingen och äfven i själfva
det rådande skolsystemet. Skolorna äro
öf-verbefolkade. Undervisningens mål är oftast
blott detta: hur skall jag på kortaste tid
kunna bibringa barnen ett visst mått af
kunskaper? Detta föranleder, att kunskapen of ta
blir till döds och ej till lif. Allmänheten
klandrade ofta skolan men visade sig likgiltig
för samarbete med densamma.

I ändamål att inlägga ett sanningens ord i
den viktiga frågan, i afsikt att förbättra men
ej förbittra, hade tal:n vågat hålla detta
föredrag.

Kyrkoherden V. Ålander i Mariestad
höll därefter ett om mycken sakkunskap
och erfarenhet vittnande fördrag om
psalmsången i folk- och småskolan.

Tal:n erinrade till en början om de
föreskrifter, som genom folkskolestadgan,
normalplanen och domkapitlets cirkulär vore gifna
angående psalmsången i skolorna. Att så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free