Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (920.) 16 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 33
Mötet antog inledarens resolutionsförslag
såsom sitt uttalande.
Sjette öfverläggningsämnet: Om
öfverbefolkningen inom folk- och småskolan,
inleddes af folkskolläraren J. Z. Bohlin i
Fyrunga, l ett upplysande och sakrikt
anförande visade talaren, att barnantalet i
våra svenska folk- och småskolor f. n. är
i allmänhet allt för stort, betydligt större
än i Danmark och Norge. Efter en
kortare diskussion, hvarunder hr A. Th.
Vahlström meddelade åtskilliga upplysningar
angående hithörande förhållanden och
lagstiftning i grannländerna, antog mötet enhälligt
följande af inledaren framställda förslag till
uttalande i frågan:
Mötet anser:
a) att då antalet barn, som af en lärare
skall skötas, är för stort, detta förhållande
inverkar mycket menligt på skolans
verksamhet;
b) att i allmänhet maximiantalet af de barn,
som af ew lärare kunna med framgång skötas,
är för den egentliga folkskolan 40, för
småskolan 30;
c) att detta maximiantal borde genom lag
fastslås och föreskrifter på samma gång
gifvas angående de åtgärder, som skola vidtagas
i de fall, då antalet barn öfverstiger det
bestämda maximiantalet.
Ett kortare uppehåll gjordes nu,
hvarunder folkskolläraren Lars Lunell från
Gagnef, Dalarne, uppläste en af honom
författad versifierad hälsning till mötet.
Ordföranden för västra Sveriges
skogs-mannaförbund, skogsförvaltaren L. Ölen från
Munkedal, höll därpå ett kort föredrag
angående vikten och betydelsen både i
nationalekonomiskt och pedagogiskt afseende
a£ införandet i folkskolorna af en
’»planteringsdag ».
På eftermiddagen hölls af föreståndaren
för högre folkskolan i Ulricehamn, fil. kand.
Herman Holmbäck ett föredrag öfver
ämnet: Hvilka kunna vara orsakerna till att
det omdöme, som i skolan bildas om en
lärjunge, efter dennes utträde i det verkliga
lifvet visar sig i hög grad opålitligt?
En af föredragets grundtankar var, att
bristande psykologisk insikt och otillräcklig
individuell förståelse af lärjungen var en af
de viktigaste af de i frågan åsyftade
orsakerna.
Vid 3-tiden andra mötesdagens e. m.
ägde mötets officiella afslutning rum, hvarvid
ordföranden framhöll såsom ett af mötets
mest framträdande drag den kraft och
enhällighet, hvarmed mötet häfdat den ideella
synpunkten för folkskolans verksamhet i
motsats till den i våra dagar tämligen ohölj dt
framträdande krassa materialismens sträfvan
att i vinstbegärets intresse inkasta barnet
i industrialismens hvirfvelström, att inpressa
det i industriarbetets tvångströja, där de
späda krafterna lätt kunna taga skada, tyna
eller brytas. Därigenom uppkomme lätt ett
förkrympt, förtorkadt, blodlöst släkte utan
energi och utan lefnadsmod. Barndomstiden
vore framför allt utvecklingens,
knoppningens tid, tiden för krafternas samlande till
ett fullt och rikt lif under mogenhetens
period. På dessa krafter borde det ej få
ockras. Hälsa och styrka, andlig såväl som
fysisk, må framförallt utvecklas hos
ungdomen. Fördenskull borde ock denna
ungdoms rätt till intellektuell, sedlig och
fysisk utbildning noga bevaras. Därvidlag
ingen förminskning, ingen afknappning, men
.väl utveckling och förbättring l
Därpå uttalades öfliga tacksägelser. Sär^
skildt vände ordf. sig härvid till biskopen,
som jämte biskopinnan bevistat en stor del
af mötets förhandlingar. Biskopen
besvarade i varma, kraftiga ord detta tack med
den försäkran, att hans varmaste
välönskningar följde lärarne till deras hem och
ansvarsfulla värf.
Näst möte bestämdes att hållas år 1901
i Alingsås. Till bestyrelse därför utsågs
utom föreningens styrelse, som återvaldes
(med undantag af biträdande sekreteraren,
’ som på grund af ålder undanbad sig
förtroendet), hrr K. Karlberg i Alingsås, E.
Edgren i Lerum och J". P. Loocrantz i
Alingsås’ landsförsamling.
Mötet beslöt, att en berättelse öfver- dess
förhandlingar skall tryckas och gratis
utdelas till mötesdeltagarne.
Till landshöfding Sjöcrona hembar
ordföranden under första mötesdagen mötets
tack för det intresse och den välvilja,
hvarmed landshöfdingen omfattat dessa
stiftsmöten, hvilket han bland annat visat genom
att under en lång följd af år hafva tagit
initiativet i syfte att bereda mötena det
pekuniära understöd af landstinget, som gjort
det möjligt att få dem till stånd.
Tvänne konserter höllos för i det
närmaste fullsatt hus: första mötesdagen i
domkyrkan, hvarvid föreningens 40 man starka
kör utförde 4-stämmig sång från koret och
direktör F. Janson visade prof på sin
förmåga att behärska den härliga orgelns rika
resurser; andra mötesdagen i allmänna
läroverkets högtidssal af den uppburna
sångerskan fru Davida Afzelius, violinisten
fröken Hedvig Edgren samt direktör V.
Vik-lund.
På onsdagsaftonen samlades
mötesdeltagarne i den rymliga Botaniska trädgården
till ett festligt samkväm. Parken företedde
i den härliga kvällen en stämningsfull
anblick, upplyst som den var med elektriska
båglampor och kulörta lyktor. På den
största af de öppna platserna stodo flera
väldiga långbord dukade. Efter supén
följde en lång rad af tal, efterföljda af sånger;
tal höllos för konungen, för fosterlandet,
för den svenska folkskolan vid sekelslutet,
för Skara samhälle, för lärarekåren, för
barnen, för pressen, för kvinnan, särskildt
lärarinnan, m. fl. Festen var mycket
animerad och lyckad, tack vare till stor del
festarrangörens utmärkta anordningar. För
mötets skull var äfven hela Skara stad på
kvällen upplyst med elektriska båglampor.
En ganska rikhaltig utställning af
undervisningsmateriel var anordnad i allmänna
läroverkets gymnastiksal. Västra, norra och
södra väggarna upptogos af firman Norstedt
& söners utställning af kartor och flera
olika slags planschverk. Gleerupska
universitetsbokhandeln i Lund, Fritzes hof
bokhandel i Stockholm och N. J. Crumperts
bokhandel i Gröteborg utställde likaledes en
del planschverk, kartor, modeller för
undervisning i kvinnlig slöjd, för landtbruket,
skogshushållning, trädgårdsskötsel, böcker
m. m. Skara slöjdskola uppträdde med en
mycket vacker utställning af slöjdälster. En
ståtlig orgel utställdes af A. E. Eålin, Åmål.
Dessutom förekommo flera enskilda utställare
af böcker, föreskrifter, ritkurser m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
