- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
554

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (921.) 23 augusti 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

554

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 34

att betyg häri är ett villkor för att kunna
vinna anställning såsom ensamlärare på
landet. (Se Svensk Läraretidning n:r 32, sid.
521!) En samaritlåda, innehållande olika
förbandsartiklar, antiseptiska medel, droppar
m. m., hade ock fått sig en plats anvisad
bland nödig materiel, och torde det
otvifvelaktigt vara af stor betydelse, att skolan
är försedd med dylik utredning, särskildt
på landet med dess stora afstånd mellan
skola, hem och läkare.

Särskild uppmärksamhet kom jag att
fästa vid några par på Köpenhamns
internat tillverkade skor, hvilka betingade ett
pris af 25 öre pr par. Deras »ofvanläder»
bestod af starkt hamptyg och »sulan» af
ett tjockt snöre, hopsydt i en aflång krans,
det ena hvarfvet efter det andra tills sulan
fått nödig storlek. Baktill på »kappan»
var fäst en rem, som knäpptes öfver
vristen för att hålla skon fast vid foten. Dessa
särdeles enkla och starka skor, som med
lätthet skulle kunna tillverkas af hvilket
skolbarn som helst, torde vara särdeles
lämpliga att användas till ombytesskor. Tänk,
så ty st j rent och snyggt vi skulle få i våra
skolor I

Som åskådningsmateriel för första
räkne-undervisningen funnos ej endast kulramar för
läraren utan ock små dylika för barnen till
50 och 75 öre pr styck, liksom ock den
vanliga korgen med »räknepinnar». För att
klargöra olika geografiska begrepp, hade
man ej endast hemortsteckningar och
kartor utan också reliefbilder som
åskådningsmateriel. En, efter hvad jag hörde, ej blott
på utställningen utan ock i skolan vanlig
reliefbild föreställde ett fyrtorn vid kusten,
ett skepp strandadt på banken samt folk,
sysslande med att rädda de nödställda. En
annan reliefbild visade kust, ö, halfö, näs,
bukt, fjord, sund, hamn o. s. v., backe,
sjö, å, skog och mark, äng, mosse o. s. v.
(På utställningen i Norrköping i fjor
utställde hr Sjögren i Landskrona några
liknande bilder.)

Som nyhet från krittaflans område kan
nämnas en sådan af linoleumsduk (2,25 kr.
pr kvadrataln).

I landsbyskolestuen hade man sorn
hjälpmedel i fysik nöjt sig med den förut
nämda fysiska samlingen af Weitzmann. För
öfrigt fanns här liksom i de öfriga en
rikhaltig samling planscher, kartor m. m.

De två andra »stuerna», typer för olika
stadsskolor, företedde med afseende på
materielen en del olikheter med
landsbyskolestuen. Som barnen i staden ej alltid känna
till lifvet och förhållanden på landsbygden,
funnos här i miniatyr olika slag af
åkerbruksredskap samt en reliefbild, visande
olika arbeten vid skogsbruk. Naturligtvis
fanns i dessa salar skioptikon, synnerligen
goda fysiska samlingar, syram, stoppram,
rutad väggtafla m. fl. materiel för flickslöjd,
gymnastikdräkt m. m. En svartmålad glob
med utritade längd- och breddgrader, afsedd
för teckning af världsdelar m. m., fäste i
friskolestuen min uppmärksamhet liksom ock
en mineralsamling i borgerskolestuen. I
denna samling fanns ej blott olika slags
mineral utan ock en del half- och helfärdiga
järn- och stålföremål, såsom spik, spiral-

fjädrar, stålpennor m. m. Hvad angår
stålpennan, visades den i 10 olika afdelningar,
från det den uthuggits ur stålplåten, till
dess den blifvit fullt färdig.

Tegnesalen inrymde en rik samling
materiel för teckningsundervisningen. I
motsats till förhållandena hos oss funnos här
inga ritböcker utan endast lösa blad,
beroende på att i danska skolor teckningen
bedrifves på ett helt annat sätt än hos oss,
i det man börjar med af teckning efter
vägg-taflor, liknande våra Sjöströmska.

Att teckningens resultat i danska skolor
är synnerligen godt, visade ett par arbeten,
utförda af elever i afgångsklassen.
Oaktadt arbetena visade en nära nog artistisk
talang, påstodo ett par lärare, som jag
talade med, att dylika arbeten alls icke voro
ovanliga i skolorna.

Joh. A. Forsell.

Kancellirådet Fr. Thomassen, som varit den
egentlige anordnaren af utställningen, är född

KANCELLIRÅD FR. TflOMASSEN.
Sekreterare och byråchef vid danska skolmötet.

i Köpenhamn 1850 och son af en. f. d.
godsägare. Han tog folkskollärareexamen 1869
och blef student 1875. Åren 1869-79
verkade han som privatlärare i Köpenhamn och
åren 1879-1891 som lärare vid Köpenhamns
folkskolor. Redan 1881 blef han fästad vid
Köpenhamns Skolelöererseminarium, först som
lärare och några år senare som föreståndare,
tills han 1896 sammanslog det med Blågårds
seminarium, där han sedan varit lärare i
historia och litteraturhistoria samt pedagogik.
Han är för öfrigt klockare vid Johannes kyrka
och - enligt en dansk biograf - »en af de
mest optagne Meend i Kongeriget».

Talrika förtroendeuppdrag hafva nämligen
kommit honom till del. Så är han
föreståndare för Danmarks Lsererforenings »kontor»
(vår broderförening i Danmark har nämligen
i hr T. en sådan »ombudsman>, hvarom
ordföranden i S. A. F. för några år sedan
motionerade), var vid senaste allmänna skolmötet i
Köpenhamn mötets sekreterare och byråchef, är
ordförande i bestyreisen för »Sjsellands Stifts
ärlige Skolemöder», representant i
»Psedago-gisk Selskab» samt blef af kultusministern
nyligen förordnad till medbestyrer af »Dansk
Skolemuseum».

Jämte sin omfattande lärareverksamhet har
han författat en mängd pedagogiska arbeten
och varit medarbetare i flera ansedda
ency-klopedier. Han har medverkat vid alla
skol-niöten, som sedan 1877 hållits i den danska

hufvudstaden, vid mötena i Köpenhamn 1890
och 1893, Stockholm 1895, och vid
abnormskolmötet 1898 var han generalsekreterare. Han
har äfven ägnat sig åt
välgörenhetsverksamhet. Titeln kancelliråd har tilldelats honom
som ett officiellt erkännande för hans trägna
verksamhet på skilda områden.

För svenska lärare är han välbekant för
den gemytliga älskvärdnet, hvarmed han
alltid mottager dem, då de göra en »titt? till
»Kongens By», och är deras sakkunnige
ledsagare öfver allt, då det gäller att studera
skolförhållanden. Vi veta, att vi tala på mångas
vägnar, då vi här hembära honom ett enkelt
men varmhjärtad t tack för hvad han i detta
afseende under lång tid varit och gjort.

Sti/tsskolmötet i <£und.

Lunds stifts 28:e allmänna
folkskolläraremöte hölls i Lund den 15, 16 och 17
augusti.

Mellan detta möte och Lunds stifts första
(1861) ligger en mansålder. Då samlades
en liten trupp af 60 personer - nu en här
af öfver 1,200 män och kvinnor.

Bestyreisen hade till mötet inbjudit några
riksdagsmän, representanter för de
inrättningar, som understödt mötet med
penningebidrag, ordföranden i fabriks- och
handt-verksföreningen, ordföranden i arbetareför^
eningen och ordföranden i
fackföreningarnas utskott. Dessutom märktes några
gäster från andra sidan Sundet.

Kl. 9 f. m. samlades mötesdeltagarne i
den gamla domen vid Lundagård. Med den
kraft och glöd, som är för honom så egen,
talade domprosten P. Eklund öfver Jesu
ord: »Låten barnen komma till mig.»

Lärarens högsta uppgift är att föra sina
lärjungar till den store barnavännen. Men
detta sker ej genom att öka timantalet för
kristendomsundervisningen eller genom för
mycken förståndsmässighet. Sådant blir
munkreligion. Den personliga lifserfarenheten skall
vid kristendomsundervisningen i första hand
träda fram och kraftigt tala till barnens
samvete och hjärta.

Mötet öppnades därefter å Akademiska
föreningens festsal af bestyreisens
ordförande, stadskomminister O. P. Segerberg,
efter af sjungandet af hälsningssången: »Var
välkommen en hvar.» Hr S. uttalade sin
förvissning därom, att detta möte skulle
liksom de föregående i någon mån bidraga
till folkskolans sunda utveckling. »I hopp
härom hälsar jag eder alla hjärtligen
välkomna l»

Efter valen, för hvilka redogöres i förra
numret, öfvergick mötet till förhandlingarna.
Under mötet höllos tvänne

Föredrag.

1. Om katekesen och
katekesundervis-ningen af professor F. A. Johansson.
Härtill återkomma vi i ett följande nummer.

2. Om människans tal- och sångorgan
af professor S. Ribbing.

Rörelsen är för djurvärlden en nödvändig
betingelse för dess uppehälle. Men äfven
kommunikationen individerna emellan sker
genom rörelse: åtbörder, rörelser, som träffa
ögat, och »ljudande signaler», rörelser, som
verka på örat.

Tal:n lämnade så en anatomisk fysiologisk
redogörelse för tal- och sångorganen samt om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free