Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (921.) 23 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N;r 34
SVENSK LÄRARETIDNING.
561
- Till Sveriges första fjällkolonihem
lades grundstenen den 10 dennes i Ann,
omkring l km. från järnvägsstationen af samma
namn. Högtidligheten hade samlat
fjällkoloniens barn och deras vårdarinnor samt många
af byns befolkning och sanatoriets luftgäster.
A ett för 3,500 kr. inköpt hemman skall en
byggnad för 40 barn samt vårdarinnor
uppföras. Man hoppas, att välvilliga personer
skola vara behjälpliga med de belopp, som
ännu fattas. Byggnaden blir belägen på en
kulle, från hvilken man har den härligaste
utsikt öfver flera snötäckta fjäll såsom
Snasa-högarne, Syltopparne och öfver den vackra
Anns jon. - I lördags afton hemkommo de 30
bröstsvaga barn, som i två månader vistats
på samma plats för att återvinna hälsa och
krafter. Deras blomstrande kinder och
hurtiga sätt visade, att kuren varit välgörande.
Föreståndarinna för hemmet har varit
folkskollärarinnan Hedvig Einnander med biträde
af fröknarne Elsa Eudbeck och Torborg Euus.
Kalmar stifts 13:e allmänna
folkskolläraremöte
hölls i Mönsterås köping den 15 och 16
dennes.
Mötet, som var besökt af omkring 130
deltagare, började med fullständig
högmässogudstjänst i kyrkan och predikan af
församlingens kyrkoherde J. A. Jönsson. Med II
Moseboks 2: 9 till text: »Tag detta bannet
och amma mig det upp, jag vill löna dig»,
talade kyrkoherden öfver ämnet: En rätt
kristlig barnauppfostran i hemmet och i
skolan.
Efter predikans slut samlades
mötesdeltagarne i det rymliga och trefliga
missionshuset. Sedan bestyreisens ordförande,
kyrkoherden Jönsson, hälsat samtliga mötesdeltagare
välkomna och förklarat mötet öppnadt, valdes
till mötets ordförande folkskoleinspektören
komminister J. A. Johnsson i Ljungby, till
vice ordförande folkskolläraren J. Ehrnström
i Örsjö, till hufvudsekreterare
folkskolläraren K. Lindström i Mönsterås samt till
biträdande sekreterare folkskollärarne K. G.
Hörnell i Kläckeberga och C. E. Svensson
i Bäckebo.
Därpå företogs programmets första fråga
till behandling: På livad sätt Jean en
fostrande verksamhet utöfvas på barnen sedan
de lämnat skolan? Denna inleddes af
folkskolläraren T. Brandt från Kalmar, som
därvid framhöll, att ehuru talet om
ungdomens förvildning erhållit en allt för stark
färgläggning, gifven af det politiska parti,
som fruktar för folkskolans upplysning,
återstår dock mycket i fråga om ungdotnens
uppfostran och förbättring. Sådan
fostrande verksamhet kan utöfvas af hemmet
genom ett sundt familjelif, af kyrkan och
skolan genom undervisningens bedrifvande
på ett sådant sätt, att den väcker och
stärker de ideella krafterna hos barnen samt
riktar deras vilja på det sanna och goda,
och därigenom att läraren genom kärlekens
och förtroendets band knyter barnen vid
sig och äfven efter skoltiden följer dem
med intresse samt gifver råd och
upplysningar. Allmänheten bör väckas till
lefvande intresse för barnens goda uppfostran.
Stat och kommun böra lämna både
moraliskt och ekonomiskt understöd.
Folkskoleinspektör E. E. Möllerberg:
Hemmet är den första och viktigaste
uppfostringsanstalten men försummar ofta barnens
uppfostran i synnerhet under deras skoltid och
söker lägga allt ansvar på skolan. Kyrkan
verkar uppfostrande genom god
konfirmationsundervisning, kraftig predikan, själavård
m. m. Nyttiga äro skol- och sockenbibliotek
med god litteratur. Ungdoms- och
nykterhetsföreningar kunna visserligen hafva sina
svaga sidor men kunna dock vara till
mycken hjälp samt böra därför understödjas och
ledas i rätt riktning.
Hr A. F. Sjögren i Kalmar ansåg
fortsätt-ningsskolan böra vara obligatorisk.
Eusdrycks-handteringen måste inskränkas; i synnerhet
måste öl- och vinhandeln skiljas från annan
handel.
Folkskoleinspektören J. A. Johnsson
förordade också ungdomsföreningar, ledda i god
riktning. Vid dylika sammankomster fattas
vanligen icke ungdom men oftast
intresserade och af kärlek drifna personer, som vilja
medverka. Anförde exempel ur sin egen
erfarenhet.
Hr A. Tydén ansåg lustresor om
söndagarna och bicyklar såsom ett för ungdomen
farligt ondt.
Hr O. Frank framhöll krogarna och osund
litteratur såsom orsaken till ungdomens for-
Ordföranden vid stiftsskolmötet i Mönsterås,
FOLKSKOLEINSPEKTÖR J. A. JOHNSSON.
vildning. »Himmelens välsignelse öfver hvar
och en, som hjälper till att bortskaffa
pesthärdarna» !
I ungefär samma riktning yttrade sig
kyrkoherdarna Albin och Jönsson samt
folkskollärarne Ad. Nilsson j Ljungström,
Lagerström och Almér.
Såsom svar på frågan antog mötet
följande af inledaren uppställda resolution:
1. Genom inflytelserna af ett sundt
familjelif.
2. Genom en arbetslagstiftning, som
bättre tillgodoser ungdomens behof af samhällets
omvårdnad.
3. Genom en undervisning, som väcker
kärlek till allt ädelt och stort samt riktar
viljan mot sedliga ideal.
4. Genom att uppfostrarna själfva föregå
med de bästa exempel samt mellan sig och
ungdomen knyta ett fortvarande band af
kärlek och förtroende,
5. Genom att alla samhällsklasser väckas
till insikt om sin kristliga och medborgerliga
plikt att verka för den bästa möjliga
uppfostran af de unga.
6. Genom statens och kommunernas
kraftiga understöd af hvarje verksamhet, som
afser ungdomens sedliga förbättring.
Det andra diskussionsämnet: Repetitionens
betydelse vid folkskolans undervisning,
inleddes af folkskoleinspektör Johnsson.
Repetitionen är vetandets moder, stärker
minnet, gifver barnen en fast kunskap, bringar
reda och sammanhang i barnens vetande.
Därvid måste man noga skilja på
hufvudsak och bisak. En ändamålsenlig repetition
består ej blott i att läsa nya läxor dag för
dag större delen af läsåret och mot slutet
repetera det hela utan att ständigt repetera
genom att vid hvarje ny läxa se tillbaka
på det förut genomgångna.
Efter en kort diskussion, som i
hufvudsak gick i samma riktning, antog mötet
inledarens resolutionsförslag, så lydande:
Mötet anser,
att en läsning och en repetition i allmänhet
lämna ett otillfredsställande resultat, och
a££tdärför ständig repetition i samband med
den dagliga undervisningen är nödvändig för
att gifva barnen en fast och
sammanhängande kunskap, befordra en allsidig utveckling
af deras själsförmögenheter, fostra dem till
redbart och troget arbete och komma dem
att med glädje och lust förrätta sitt
skolarbete
Nästa fråga lydde: Hvilka åtgärder böra
vidtagas för erhållande af stipendier till
bevistande af de akademiska studiekurserna?
Den inleddes af folkskolläraren J. A. V.
Petersson i Mönsterås, hvilken framhöll
nödvändigheten af lärarens fortsatta utbildning.
Medel därtill finnes visserligen i de för
honom tillgängliga pedagogiska arbeten, men
dessa äro dock otillräckliga. Ett
förträffligt bildningsmedel äro de akademiska
studiekurserna, men de flesta lärare hafva ej
råd att af egna medel bekosta deltagandet
i des^sa utaa behöfva understöd. Somliga
landsting och hushållningssällskap hafva
välvilligt lämnat anslag äfvenså vissa
kommuner samt enskilda personer.
l den därpå följande diskussionen yttrade
sigfolkskoleinspektörerna Jbtoson och
Möllerberg, hrr Sjögren, Almér, Ideström, Tydén,
Ljungström, Lagerström, Rydmark,
Ehrnström och Julin, hvilka alla - somliga af
egen erfarenhet - med värma framhöllo
studiekursernas stora betydelse. Dessa
kurser gifva läraren i många ting en inblick,
som han förut ej haft eller på annat sätt
kunnat få, verka stärkande och upplifvande
på sinnet. Hvarje lärare och lärarinna
uppmanades göra allt hvad de kunde och
underkasta sig nära nog hvilka försakelser
som helst för att få deltaga i dessa.
Å ena sidan framhölls, att kostnaderna
ej äro så afskräckande - omkring 50 kr.
skulle med god hushållning räcka, och många
lärare och lärarinnor skulle kunna göra en
dylik besparing - inen å den andra att
dock de allra flesta lärares ekonomi äfven
med den bästa hushållning ej tilläte en
sådan utgift. Därför borde man söka erhålla
hjälp. Anslag borde lämnas endast till de
akademiska kurserna, i annat fall skadades
saken. Lärarne själfva borde söka förmå
landstingsmännen i de respektive orterna
att i landstinget framlägga och understödja
motion i detta syfte.
Till sist beslöts, att innevarande mötes
bestyrelse skulle till seminarierektorn och
landstingsmannen Joh. Vickbom i Kalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
