Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (922.) 30 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 35
SVENSK LÄRARETIDNING.
573
pulser på tanke- och känslolifvets område
och sålunda bidraga till hans inre
utveckling, och dels sådana, som medföra en mera
direkt tillökning i hans kunskapsmått, eller
ni. a. o., i det fall att åhöraren är lärare
eller lärarinna, dels sådana, som endast
medelbart äro honom till nytta vid arbetet
i skolan, och dels sådana, som i detta fall
medföra omedelbart gagn. Om man har
att söka de förra till största delen bland
föreläsningarna i de humanistiska
vetenskaperna, så finner man de senare lika ofta
bland föreläsningarna i naturvetenskaperna.
En serie af de vid årets sommarkurser
förekommande föreläsningarna, som på det
hela taget kan hänföras till den senare
kategorien, utgör den, som af laborator Hj.
Öhrwall hållits öfver ämnet: Ur ögats
fysiologi.
Efter att hafva redogjort för ögats
funktion påvisade laborator Öhrwall under den
första af sina sex föreläsningar skillnaden
mellan ögonen hos olika slags djur och
lämnade en öfversikt af människoögats byggnad,
alltsammans på ett åskådligt sätt belyst med
tydliga, medelst skioptikon framkallade
projektionsbilder.
I det följande ingick föreläsaren närmare
på beskrifningen af själfva seendet och
redogjorde för de egenskaper hos ögat, som
göra det lämpadt härför. Hur underbara
dessa egenskaper än äro, ville föreläsaren
dock icke medgifva, att ögat är ett så
fullkomligt instrument som det kan förefalla.
Sålunda påvisades de kända felen af
närsynthet och öfversynthet, hvilket senare icke,
såsom oftast sker, får förblandas med
»lång-synthet», den sferiska och kromatiska
aberrationen, astigmatismen samt de s. k.
ent-optiska fenomenen. Vidare behandlades
orsakerna till illusioner och. hallucinationer
samt till sist färgsinnet och i sammanhang
därmed färgblindheten.
Hvad som gjorde laborator Öhrwalls
föreläsningsserie så synnerligen fängslande och
medryckande, var den stora åskådlighet, som
präglade hela framställningen. Universitetets
fysiologiska institut äger också rika resurser
för åstadkommande af åskådlighet. Främst
bland den utmärkta åskådningsmaterielen
sätta vi det präktiga skioptikon, hvilket för
öfrigt användes äfven af ett par andra
föreläsare. Därjämte märktes en optisk modell
af ögat, med hvars tillhjälp auditoriet kunde
tydligt se uppkomsten af bilden inuti ögat,
en af elektricitet drifven snurra, som
användes för att uppvisa färgblandning o. s. v.
Äfven åskådningsmateriel af mera enkel
beskaffenhet kom emellertid till användning.
Så kunde man t. ex. endast genom
begagnande af ett blått glas tydligt urskilja det
s. k. kärl trade t i sitt eget öga, och med
tillhjälp af den runda svarta knappen på
en vanlig hattnål kunde man upptäcka de
genom oregelbundenheter i glaskroppen
förorsakade entoptiska fenomenen. Man kunde
vidare genom betraktande af uttagna
kanin-Ögon öfvertyga sig om, att bilden i ögat
är upp- och nedvänd, ett förhållande, som
vid ett af de i samband med
föreläsningarna stående »samtalen» ytterligare
bekräftades genom ett experiment, som gaf
de närvarande tillfälle att tvärs igenom
hvitögat på en af kursdeltagarne se den
på näthinnan uppkomna bilden af en ett
stycke från ögat rakt åt ena sidan placerad
ljuslåga.
Att laborator Öhrwalls f öreläsningar skulle
omfattas med synnerligt intresse af
sommarkursernas deltagare, är naturligt. Ben i
»Physiologicum» belägna lärosalen var också
vid hvarje föreläsning till trängsel fylld.
Var denna nu i korthet refererade
fysiologiska kurs i öfvervägande grad ägnad att
tillföra åhörarne ett ökadt kunskapsstoff,
så tjänade den emellertid också att på ett
frappant sätt framhäfva den stora
betydelsen af en låt vara väl känd pedagogisk
regel: om åskådlighet vid undervisningen.
Laboratorn Hjalmar August Öhrwall,
apotekareson från Nora, föddes därstädes 1851,
blef student i Örebro 1872, medicine
kandidat 1881, medicine licentiat 1887 och
promoverades till med. d:r 1889. Docent i
fysiologi vid Uppsala universitet samma år, blef
han året därpå laborator i experimentell
fysiologi och medicinsk fysik. År 1877 var han
amanuens vid fysiologiska institutionen i
Uppsala och upprätthöll examina i fysiologi i
september åren 1892 och 1895. Har idkat
studier vid flera utländska fysiologiska
laboratorier.
Utom originalarbeten inom fysiologiens
område, däribland studier och undersökningar
öfver smaksinnet, har han öfversatt fyra
arbeten af Stuart Mill, nämligen »Om friheten»,
Tre religionsfilosofiska afhandlingar,
Utilitarism, Oin tanke- och yttrandefrihet samt
»Naturkrafternas växelverkan» af Helmholtz.
J. Emil Björkman.
Blommornas lif.
Öfver detta ämne höll professor F. E.
Kjellman sex föreläsningar i botaniska
lärosalen.
Kaskt och lifligt skildrade föreläsaren,
huru underbart äfven den för den ytlige
betraktaren obetydligaste blomma är byggd,
huru ändamålsenligt den är inrättad. För
att fullgöra sina olika uppgifter tillpassar
den sitt lif efter de yttre förhållanden,
under hvilka den lefver, och tager naturens
krafter i sin tjänst. Sålunda få både vind
och vatten, insekter och andra djur tjäna
blomman, vare sig det gäller att få frömjölet
öfverfördt till en annan blomma eller att
få fröna spridda.
Af stort intresse var redogörelsen för
blommornas befruktningslif. Under
förevisande af en mängd lefvande växter
skildrade föreläsaren på ett klart och lättfattligt
sätt, huru blommorna äro inrättade för att
den viktiga akt, som kallas pollination, må
på lämpligaste sätt försiggå samt huru de
s. k. insektsblommorna tillpassa sig för olika
slag af insekter eller andra mindre djur
särskildt med afseende på färg och lukt
samt yttre form. Och af icke mindre
intresse var redogörelsen för embryo- eller
fosterbildningen. Det torde hafva varit få,
om ens någon, af åhörarne, som förut tänkt
sig, att växterna kunde sägas »föda lefvande
ungar». Detta påvisade föreläsaren dock
vara fallet. Och icke nog med att »fostret»
(grodden) får vistas inom moderväxten, tills
det är fullgånget, det förses äfven med
näring, så att vidare utveckling efter
frigörandet från moderväxten blifver möjlig. Sådan
näring så att säga proppas i en del af själfva
»fostret» (groddens hjärtblad) hos t. ex.
ärtväxterna eller upplägges invid »fostret»,
så att detta kan suga till sig näringen
(frö-hvitan hos t. ex. gräsen).
Af de gjorda antydningarna torde framgå,
att föreläsningarna voro synnerligen lärorika
och intressanta samt i hög grad ägnade att
hos åhörarna öppna blicken för naturens
under. Föreläsarens mål hade varit att väcka
kärlek till blommorna icke blott för deras
sköna yttre utan äfven för det rika, härliga
lif, som yttrar sig i dem. Och häruti hade
han utan tvifvel till fullo lyckats.
Professor Frans Reinhold Kjellman, son till
en bruksägare, föddes 1846 i Torso af
Skaraborgs län. Efter skolgång i Arvika och
Karlstad blef han student i Uppsala 1868, fil.
kandidat 1871 och fil. doktor 1872 samt docent
i botanik samma år. 1883 blef han e. o.
professor i samma ämne och har upprepade
gånger förestått ordinarie professuren,
exempelvis 1893-96.
Han har deltagit i expeditioner till
Spetsbergen, Novaja Semlja och Sibirien samt var
med som botanist i Vegaexpeditionen.
Ledamot af en stor mängd utländska
vetenskapssamfund har han fått flera hedersmedaljer.
Hans tryckta arbeten, af hvilka flera behandla
den arktiska floran, äro legio, helst om man
medräknar hans artiklar i Nordisk
Familjebok och en mängd tidskrifter.
Magn. Bergvall.
Luften och den kemiska analysen.
En känd föreläsare sedan 1897 års
sommarkurser är docenten Abr. Langlet, som
vid årets sommarkurser hållit tvänne
föreläsningsserier, en om luften, en om den
kemiska analysen. Föreläsningarna, som
omfattat icke mindre än 16 timmar, hafva
hållits å kemiska institutionens lokaler, det
s. k. »Chemicum», beläget i
Karolina-parken. På morgnarna har här samlats en
intresserad åhörareskara, som troget besökte
hvarje föreläsning. Belysta af åskådliga
och instruktiva experiment hade många af
föreläsningarna kraft mycket förarbete af
föreläsaren.
Mången torde tänka, att om luften skulle
icke mycket nytt vidare vara att säga. Så
har t. o. m. vetenskapen själf tänkt en tid,
men icke nu mera, sedan för ett par år
tillbaka ett helt nytt ämne, argon, om en
volymprocent, upptäckts. Af de många
experimenten rörande luftens egenskaper
och sammansättning torde åhörarne icke
hafva lärt så litet för sin egen
undervisning i ämnet.
Samma auditorium har också under
eftermiddagarna följt föreläsningarna om den
kemiska analysen, af hvilken bl. a. man
fått ett begrepp om den moderna kemiens
metoder att medelst s. k. reagenser
upptäcka grundämnen, som ingå i olika
sammansättningar. Mången s. k. »trollkonst»
med olika reagenser har blifvit ohjälpligt
afslöjad. l serien har äfven ingått en af
experiment åtföljd förklaring öfver
spektral-analysen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
