Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (923.) 6 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
597
Inkomsterna för år 1898 hafva utgjorts af:
Statsbidraget ____..................... 63,500: -
Pensionslif ter-...................-, 118,030: 17
Vinst å utlottade obligationer ... 61: -
Käntemedel............................., 158,035: 90
Kr. 339,627: 07
Utgifterna hafva varit:
Pensioner___,..................._____ 87,515: 57
Förvaltningskostnader............... 3,000: -
Låneomkostnader ..................... 125: -
Kr. 90,640: 57
Inkomsterna hafva således öfverskjutit
utgifterna med 248,986 kr. 50 öre.
Kapitalbehållningen vid årets slut utgjorde inalles
4,051,714 kr. 64 öre.
Vid 1898 ars slut funnos till betalning
förfallna men då ännu outtagna pensioner
till ett belopp af 20,024 kr. 89 öre.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Under förra året
hafva utfärdats understödsbref till ett antal af
48, af hvilka 16 af sett helt understöd eller
ett belopp af 150 kronor, tilldelade 8 män
och 8 kvinnor, 22 afsett afkortade
understöd, växlande mellan 70 till och med 140
kronor, tilldelade 5 män och 17 kvinnor, samt
10 afsett understöd till personer, som
genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatta att
vidare sköta sin tjänst och för hvilka det
årliga understödet utgår med 70 kronor,
tilldelade 10 kvinnor.
Sedan Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt med år 1893 trädt i
verksamhet, hafva intill 1898 års slut
understödsbref utfärdats till ett antal af 31 J, af
hvilka vid årets slut 278 voro gällande
Beloppet af utbetalda understöd för året
uppgick till 30,955 kronor 80 öre.
Uppbörden för år 1898 har utgjorts af:
Leverering från statskontoret––- 36,074: 90
Räntemedel............................... 115: 05
Kr. 36,189: 95
Utgifterna hafva varit:
Understöd................................. 30,955: 80
Arvoden......................________ 4,800: -
Förvaltningskostnader............... 1.274: 90
Kr. 37,030: 70
Summan af skoldistriktens afgifter till
understödsanstalten för år 1898, hvilka
afgifter erläggas med 10 kronor för hvarje i
§ l af reglementet för anstalten omförmäld
lärare, för hvilken skoldistriktet för året
utbekommit lönetillskott af allmänna medel
med undantag dock för vikarie vid
ordinarie folkskolläraretjänst, har uppgått till
ett belopp af 86,245 kronor, och utgjorde
ålderdomsunderstödsanstaltens vid 1898 års
utgång hos statskontoret och hos
konungens befallningshafvande i länen innestående
behållning tillhopa 338,545 kronor 7 öre,
hvartill kommer 2,174 kronor 97 öre, som
innestodo å folioräkning.
Ett
folkskollärarinneseminarium ifrågasatt i Skåne. Med
anledning af en vid förra riksdagen väckt motion
anhöll som bekant riksdagen, att k. m:t
ville låta utreda, huruvida inrättandet af
ett nytt folkskollärarinneseminarium kunde
vara af behofvet påkalladt samt hvar det i
fall af behof lämpligast borde förläggas.
Innan ännu infordrade utlåtanden från
domkapitlen inkommit, har till k. m:t
io-gått ett erbjudande, att Landskrona stads
nuvarande sjukhusbyggnad skulle upplåtas
för att i ändradt skick tjäna som
seminariebyggnad.
K. m:t har remitterat framställningen
härom till öfverintendentsämbetet, som nu
förordnat intendenten för kronans byggnader
i landsorten professor E. A. Jacobsson att -
med anledning af den åt ämbetet gifna
befallningen att under viss förutsättning upprätta
ritningar till den ifrågavarande
sjukhusbyggnadens förändring till en
seminariebyggnad - afresa till Landskrona för att på
platsen verkställa undersökningar om
möjligheten af planens förverkligande.
Folkskollärarne och
nykterhetsfrågan. Den af Göteborgs
stadsfullmäktige tillsatta beredningen i nykterhetsfrågan
har infordrat utlåtande af åtskilliga
föreningar, däribland äfven Göteborgs
skol-förening. Vid möte i lördags antog
föreningen ett skrifvelseförslag i frågan.
Som svar på frågan om orsakerna till
dryckenskapens ökande i samhället under
senaste tiden framhållas ökad arbetsförtjänst,
lättåtkomlighet af ölet och bristande intresse
för nykterhetsverksamheten från de
tongifvande klasserna.
Beträffande de åtgärder, som från
samhällets sida böra vidtagas för
dryckenskapens hämmande, föreslår föreningen,
att antalet utskänkningsställen småningom
minskas,
att de ej förläggas i närheten af sådana
ställen, där arbetare i tätare kretsar samlas,
ej heller i grannskapet af
undervisningsanstalter af hvad slag som helst; och
att krogbesökare ej få flockvis uppehålla
sig utanför utskänkningsställena.
Inskränkning i öl- och vinutskänkningen
förordas i flera afseenden. I fråga om
försäljningen af spirituösa drycker skulle
införas ett stadgande, att sådana ej få utlämnas
till eller af hämtas af barn. Skärpning i
straffen för upprepade fylleriförseelser påyrkas.
Försäljning af öl skulle likställas med
försäljning af spritdrycker och samma bolag
omhändertaga bådadera, vin och öl ej få säljas
eller utskänkas till okonfirmerad ungdom.
Då allt, som främjar hemtre f nåden,
motverkar dryckenskapen, äro
arbetarebostads-frågan och frågan örn egna hem af stor vikt.
Särskildt påpekas önskvärdheten af trefliga
och lämpliga bostäders inrättande för ogifta,
ensamma arbetare, då därigenom det
fördärf-liga inhysessystemet kunde motarbetas. Det
kvinnliga släktet borde fostras till duglighet
och husliga dygder, skolköksidén sorgfälligt
omhuldas, och kunde brännvinsmedlen
användas för detta ändamål.
Särskilda skyddsanstalter, liknande våra
arbetsstugor eller tyskarnes »Knabenhorten»,
förordas för gossar, som genom sitt arbete
äro tvingade att vara borta från hemmet, på
det de ej må råka in i sedefördärfvande
sällskap eller gatulif, hvarjämte förslaget
förordar s. k. läsrum och offentliga
spisningslokaler, där inga berusningsmedel
tillhandahållas.
Samhället bör intressera sig för
nykterhetsarbetet, nykterhetsskrifter spridas,
nykterhetsföredrag hållas. Nykterhetsverksamheten
borde ledas så, att den ej tager en osund
riktning.
Ett fortsatt samband mellan
Skolan OCh Ungdomen framhöll
folkskolläraren Aug. Flodkvist i Yrena vid Ny-
köpings kretsförenings sommarmöte i
tingshuset uti Lunda socken den 26 augusti
såsom en sak, den alla vänner af skolan och
ungdomen borde varmt behjärta.
Tal:n erinrade om de inånga skolformer,
som här i landet stå ungdomen till buds från
småskolan till folkhögskolor, landtbruksskolor
och praktiska skolor å ena sidan samt å den
andra läroverken med universitet som
öfverbyggnad. Och ändå heter det, att
skolarbetet lämnar för liten frukt. Är denna klagan
utan skäl? Förvisso icke, om också skolan
ej bär skulden därtill.
Efter folkskolan och konfirmationsskolan
följer en öfvergångsålder, där ledning är af
stort behof. De goda intrycken från
folkskolan och konfirmationsundervisningen
förkväf-vas lätt genom påverkan från kamratkretsen
och andra håll. Detta gäller nu i synnerhet
landsbygden, då det i städerna i mångt och
mycket är bättre ordnadt genom aftonskolor,
ungdomsföreningar o. s. v.
Det bör därför ligga lärare och lärarinnor
om hjärtat, att ej låta de unga ensamma gå
sin väg fram utan på lämpligt sätt
understödja deras förut gifna goda impulser. Och
i detta syfte böra alla ädla krafter medverka.
Föräldrarna, som ha sin son eller dotter
hemma, husbonden, som fått sitt unga
tjänstebiträde, alla böra understödja företaget att
samla ungdomen till sång, föredrag,
deklamation, öfning i skrifning m. m. Här öppnar
sig ett oöfverskådligt fält för fortsatt
upplysning, då lifvets spörsmål varda rikare och
mångfaldigare, ju äldre människor bli. På
landsbygden är nog närmaste källan till
förökad upplysning och hyfsning just en
sångförening, en föredragsförening eller hvad vi
eljest vilja kalla den. Dessa föreningars
syfte vore naturligtvis icke att meddela
kurser i olika ämnen, utan att samla för lifvets
spörsmål intresserade människor till att höra,
till att öfverlägga, till att sjunga, ja, hvarför
icke någon gång till oskyldig lek? Dessa
möten skulle kunna bli små folkfester, som
bröt e hvardagslifvets enformighet och hölle
upplysningens låga vid makt samt utgjorde
en motvikt mot den andliga loj heten och den
växande lusten till själsmördande och
andefattiga nöjen.
Tjänsters tillsättning.
FÖRSLAG. Till folkskollärare-,
klockare-ooch organisttjänsterna i Lista, Södm.: 1) K.
Ågren i Näshulta, 2) K. Bellander i Skerike,
3) G. Levén i Öfvergran.
- Till två folkskolläraretjänster i Varberg: 1)
F. J. Renström, 2) S. Lilja, 3) J. A.
Salan-der; - 1) E. M. JSilsson, 2) V. K. Fridén,
3) A. L. Julin.
VALDE. Till klockare och organist i
Brunnby, Mim.: hr Horndahl därstädes.
- Till folkskollärare, klockare och organist
i Högerud, Vrml.: N. F. F. Pilström i Åsled
(enhälligt; 5 sökande).
- Till folkskollärare i Örebro: e. o. läraren
därstädes G. V. Dahl. (Vid förra valet erhöll
E. Lundmark i Eegna röstmajoritet men blef
sedan af domkapitlet utesluten från förslaget
på grund af ofullständiga ansökningshand
lingar.)
- Till folkskollärare i Gustaf Adolf, Krist.:
P. Almgren i Löderup (enhälligt).
- Till folkskollärare i Mönsterås köping:
J. G. E. Törnqvist å Orust med 7,842 röster.
(J. P. Larsson i Hvetlanda erhöll 3,107 röster.
Vid föregående valet, hvilket blef upphäfdt
af domkapitlet, erhöll Törnqvist 7,814 röster
och Larsson 4,051 röster.)
- Till folkskollärare i Björkö, Jönk.: vik.
därstädes K. Sjöqvist.
- Till folkskollärarinna i Karlstad: Hedvig
Johansson i Karlstads landsförsamling.
- Till folkskollärarinna i Björkö, Jönk.:
Maria Lindberger fr. Värmland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
