Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (924.) 13 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 37
SVENSK LÄRARETIDNING.
609
kandidaten 371. - I Västerbottens norra
domsaga har organisten, f. folkskolläraren
P. Zimdahl i Skellefteå fått 644 röster mot
696, som tillfallit den valde.
Folkskollärareseminarierna. Vid
folkskollärareseminariet i Göteborg hade vid
det nya läsårets början anmält sig 90
inträdessökande. Af dessa vunno 48 inträde,
alla i första klassen, som kommer att
fördelas på två parallellafdelningar.
I Lund voro de inträdessökande 84. Af
dessa vunno 3 (studenter) inträde i fjärde,
2 i andra och 30 i första klassen.
l Uppsala intogos 27 af 45
inträdessökande.
Vid Växjö folkskollärareseminariuni voro
de inträdessökande 69. Af dessa intogs l
(student) i fjärde, l i andra och 2i i
första klassen. Hela elevantalet utgör 99.
I Linköping sökte 69 inträde. Af dessa
ingingo 2 (studenter) i fjärde, 2 i andra och
24 i första klassen.
I Hernösand hade 56 anmält sig till
inträde. 35 antogos, och därest utrymme
kan beredas, intagas ytterligare 2. Samtliga
elever bli i så fall 95.
Vid folkskollärareseminariet i Karlstad
sökte 48 inträde. 22 intogos i första
klassen. Ingen af de 5, som sökte sig in i
andra klassen, lyckades komma in där.
Vid folkskollärarinneseminariet i Skara
erhöllo af 92 inträdessökande 35 inträde.
I Kalmar voro de inträdessökande 125.
l tredje klassen intogs l och i första 52.
Kanslirådet Kastman närvar vid
inträdesexamen i och för ordnande af den
beslutade parallellklassen.
I Falun intogos 19 af 48 inträdessökande,
däraf l i tredje och 18 i första klassen.
I Umeå voro de inträdessökande 45. I
fjärde klassen intogos 3, i tredje 2 och i
första 22. Hela antalet utgör 95.
I Stockholm sökte 78 inträde. Af dessa
intogos 6 (alla studenter) i fjärde, l i tredje,
l i andra och 25 i första klassen.
Af förestående framgår, att inträde
blifvit sökt af 461 män och 278 kvinnor, af
hvilka 221 män och 167 kvinnor vunnit
inträde. Tyvärr saknas uppgift å huru många
som blifvit underkända vid pröfningarna.
Platsen för ett nytt sydsvenskt
folkskollärarinneseminarium har i
följd af den om en dylik läroanstalt vid
senaste riksdagen väckta motionen kommit att
bli en brännande fråga - alldeles som när
för några år sedan städerna täflade om att
inom sin hank och stör få hysa de värfvade
regementena.
Kappridten är redan börjad. Innan man
ännu ens vet, huruvida ett dylikt
seminarium verkligen visar sig af behofvet
påkalladt, korn Landskrona - såsom vi i
föregående nummer meddelade - med anbud
om hem åt det väntade seminariet. I ett
af den sydsvenska universitetsstadens organ
spörjer man indigneradt: »Kan Lund
förbigås?» Landskronatidningarna häfda med
brinnande lokalpatriotism stadens
företrädesrätt, och Helsingborg bjuder de unga tärnor
ett hem i det gamla läroverkshuset såsom
i allt fall ett strå hvassare än Landskronas
gamla sjukhus. Här är det stadens
folkskoleinspektör, som bär samhällets varma
hjärtelag fram, med påpekande däraf, att i
denna stad med dess lifliga
kommunikationer sluta banorna från Småland och
Halland. Den gamla stiftstadens
universitetsorgan åberopar, att Lund står främst från
den andliga kulturens synpunkt - där
hållas föreläsningar, där finnas samlingar m. m.
Professor E. Jacobsson och kanslirådet
Kastman, som i Landskrona togo det gamla
sjukhuset i betraktande liksom de för
ändamålet användbara tomter,, hvilka af
drätselkammaren erbjudits, hafva emellertid ej
funnit sjukhuset för ändamålet lämpligt. Och
nu tillstyrker drätselkammaren där
stadsfullmäktige att i skrifvelse till k. in:t
erbjuda sig att afgiftsfritt till staten upplåta
40,000 kvadratmeter jord i S:t Olofs vång
för uppförande af en seminariebyggnad.
Från domkapitlet i Lund har k. m:t
infordrat yttrande i ärendet, Visserligen
finner domkapitlet frågan vara för tidigt väckt,
så länge som det icke blifvit i vederbörlig
ordning afgjordt, huruvida ett nytt
seminarium för folkskollärarinnor skall komma att
inrättas, och förutser, att man har
anledning till antagandet, att framdeles liknande
erbjudanden skola göras från andra städer.
Men domkapitlet uttalar, att om ett sådant
seminarium skulle komma att inrättas och
- såsom äfven motionärerna. inom
riksdagen tänkt sig - förläggas till lämpligt
ställe inom Skåne, så bör platsen icke
väljas på grund af det ena eller andra
samhällets mer eller mindre ekonomiskt
fördelaktiga erbjudanden. Emellertid anser
domkapitlet, att Landskrona icke i och för sig
är någon olämplig plats för det ifrågasatta
nya seminariet.
- Samtidigt med att tre skånska städer
strida om hvilken af dem, som skall få inom
sig hysa det nya seminariet, har Växjö
dom-. kapitel afgifvit utlåtande öfver riksdagens
skrifvelse i ämnet och därvid förklarat sig
sakna skäl att för närvarande biträda
förslaget om inrättande af ett nytt
folkskollärarinneseminarium. Domkapitlets
utlåtande lyder i sin helhet sålunda:
Då, för så vidt domkapitlet har sig bekant,
de redan befintliga seminarierna fullt
tillgodose folkskolornas behof af kvinnliga
lärarekrafter och då den för handen varande
bristen på manliga lärare i de flesta fall ej låter
sig afhjälpa genom en rikare tillgång på
examinerade lärarinnor, finner domkapitlet sig
sakna skäl att för närvarande biträda den
mening, som anser ett nytt seminarium för
utbildandet af folkskollärarinnor vara af
något allmänt behof påkalladt.
Resestipendier åt folkskollärare.
Domkapitlet i Västerås, som liksom öfriga
domkapitel anmodats inkomma med förslag
till de bestämmelser, hvarunder riksdagens
anslag af 4,000 kronor till resestipendier åt
folkskollärare och folkskollärarinnor böra
utgå, har hemställt:
att till erhållande af reseunderstöd af
berörda medel må kunna anmäla sig
folkskollärare och folkskollärarinnor, som minst
tre år vid folkskola tjänstgjort, ehvad de
hafva anställning som ordinarie, vikarie eller
extra ordinarie folkskollärare eller
folkskollärarinnor;
att ansökning om dylikt understöd bör före
utgången af nästkommande mars månad till
k. m:t inlämnas, börande däri angifvas dels
ändamålet med och planen för resan, dels
ock den därför beräknade tiden och det
understödsbelopp, som sökes;
att dylik ansökning skall vara åtföljd af
vederbörligt tjänstgöringsbetyg samt öfriga
intyg, genom hvilka sökanden vill styrka sin
behörighet till sådant reseunderstöd, och
bland dessa för det fall att sökanden ämnar
resa i andra land än Sverige, Norge, Danmark
och Finland intyg om erforderlig
språkkunskap, äfvensom
att den, som åtnjuter reseunderstöd af
be-mälda medel, skall vara skyldig att sex
månader efter resans fullbordande till k. m:t
afgifva reseberättelse.
Skolhusen äro icke rotarnes
enskilda egendom. Inom Brunskogs
församling i Värmland har skyldigheten att
underhålla erforderliga skolhus dittills,
jämlikt å kyrkostämma den 14 maj 1888
enhälligt träffad öfverenskommelse, ålegat de
särskilda skolrotarne. På framställning af
Borgviks aktiebolag beslöt emellertid
församlingen den 17 sistl. oktober, dels att
skolväsendet skulle ordnas på gemensam
laglig grund samt nödiga skolhus anskaffas
och underhållas af skolrådet på den
gemensamma skolkassans bekostnad, dels att de
inom församlingen befintliga nio skolhusen
icke tillhörde församlingen såsom sådan
utan vore de respektive skolrotarnes särskilda
egendom, och dels att för anskaffande af
behöfliga skolhus, medelst inköp af förut
befintliga eller genom ombyggnad, skulle
upptagas ett 20-årigt amorteringslån å 25,000
kronor.
F. länsmannen J. Fritzberg i Edane
klagade hos länsstyrelsen under anförande
hufvudsakligen,
att den öfverenskommelse angående
skolhusbyggnadsskyldighetens fördelning, som
träffats å kyrkostämma den 14 maj 1888,
icke borde få, på sätt skett, af bolaget
såsom ägare till större delen af det område,
hvilket bildade Brunsbergs skolrote, ensidigt
och utan ringaste skäl brytas; att äfven om
berörda öfverenskommelse icke vidare finge
äga bestånd, de nu befintliga skolhusen
likväl i allt fall måste anses vara församlingens
gemensamma tillhörighet, hvarför
församlingen ägde att dem utan all ersättningsskyldighet
till rotarne fritt disponera, men att däremot
de rotar, som vid hållen syn kunde befinnas
hafva eftersatt sin byggnadsskyldighet, borde,
då skolhusens underhåll öfvertoges af
församlingen i dess helhet, åläggas afhjälpa
befintliga brister vare sig in natura eller
me-delst penningar, samt församlingen
följaktligen icke hade behof af något
amorteringslån för anskaffande af skolhus, på grund
hvaraf yrkades, att öfverklagade
kyrkostäm-raobeslutet måtte till all kraft och verkan
upphäfvas.
Efter det bolaget yrkat att vara
oför-kränkt bibehållet vid sin enskilda
äganderätt till Brunsbergs skolhus med
tillhörigheter, förklarade länsstyrelsen genom utslag
den 20 sistl. januari,
att som den å kyrkostämma den 14 maj
1888 ingångna öfverenskommelse angående
fördelning af skolhusbyggnadsskyldigheten
inom Brunskogs församling icke afsett
någon bestämd tid och således måste
upphöra att äga giltighet, då församlingens
medlemmar ej längre därom förenade sig, samt
kyrkostämman sålunda varit oförhindrad att
besluta om nämda skyldighets öfvertagande
af församlingen på gemensam bekostnad,
funne länsstyrelsen besvären i denna del
icke förtjäna vidare afseende,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
