Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (924.) 13 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 37
SVENSK LÄRARETIDNING.
613
önskningar, och folkskolläraren K. O.
Sjölander framträdde å Askers skollärareförenings
vägnar, hvilken samma dag i nyssnämda skola
firade ein 20-årsfest. En större slipad
glasbägare öfverlämnades söm minne till dagens
-hjälte,
- Utställning af folkskoleinventarier
på-tänkes i Stockholm, Utställningen skulle
enligt folkskoleinspektörens förslag omfatta prof
å skolmöbler, inventarier, materiel,
modellserier och verktyg, som användas vid
hufvudstadens skolor. Som emellertid medel till
anskaffande af nödig lokal, tre rum, saknas
har folkskoleöfverstyrelsen öfverlämnat
ärendet till kommittén för uppgörande af stat för
1901.
- Setheliska barn- och
skolhusinrättningen äger ett hemman om ett mantal n:r 5
Räfvige i Okome socken. K. m:t har, på
ansökan af biskopen i Göteborgs stift och
kyrkoherden i Sätila och Hyssna
församlingars pastorat såsom kuratorer för
inrättningen, medgifvit att den till sagda
hemman hörande andel af den till skifteslaget
för Räfvige by och med vissa hemman i
socknen gemensamt afsätta fiskeplats vid Ätran
med därtill hörande fiske- och vattenrätt må
försäljas för en köpeskilling ej understigande
4,000 kr. Andelen gifver f. n. hemmanets
arrendatorer en årlig inkomst af 15 kr. 15 öre.
- På räddningshemmet Mäshult skulle,
efter beslut af skolrådet i Torups församling,
gossen Karl Leander Ludvig Jönsson intagas,
och en ledamot af skolrådet samt en
polis-uppsyningsman verkställde beslutet. Gossens
fader anförde besvär hos länsstyrelsen i
Halmstad och anhöll om skyndsam handräckning
för att få gossen återställd i sin vård. Då
det ej styrkts; att de, som beslutet verkställt,
egenmäktigt skiljt gossen från hans fader,
har länsstyrelsen ej förefunriit sådana
omständigheter vara för handen, att
länsstyrelsen lagligen ägde att meddela den
handräckning eller besluta det åläggande^ som af fadern
begärts.
- Till konungen öfverlämnade den 4dennes
å Sofiero f. skolläraren Nils Månsson i
Lin-deröd å pensionerade folkskollärares vägnar
en petition om att regeringsförslag måtte
framläggas för nästa riksdag till höjande af de
nämda lärarnes pensionsbelopp från 450 till
600 kr. I petitionen åberopas bl. a. de höjda
lefnadskostnaderna samt att pensionsfonden
nu är så hög som 14 millioner kr. samt att
räntan under den senaste tiden stigit så, att
den å nämda kapital ger full tillgång till
täckande af den föreslagna ökade utgiften. Som
bekant har en dylik petition för ej länge
sedan blifvit inlämnad men ej ledt till någon
- Två s, k. ungdomsbibliotek beslöt
Sö-derala lärare- och lärarinneförening vid
höstmöte i Östanbo den 2 dennes söka få till
stånd i Bergvik och Ljusne. Förslag därom
skulle inlämnas till skolrådet. En för
ändamålet tillsatt kommitté hade ansett, att för
bibliotekens bildande, vård och underhåll samt
inköp af nya böcker borde årligt anslag
begäras af skolkassan, hvarjämte förvaltningarna
i de större industricentra inom distriktet borde
intresseras för att lämna bidrag. För
förvaltningen af biblioteken skulle årligen
tillsättas en af föreningen utsedd kommitté af
tre vid församlingens folk- eller småskolor
tjänstgörande lärare eller lärarinnor med
skolrådets ordförande som själfskrifven ledamot.
- En ståtlig folkskolebyggnad har rest
sig i östra delen af Malmö och invigdes
högtidligen den 2 dennes i närvaro af skolrådet,
inspektören, lärarekåren och en rnängd
folkskoleflickor. En kör af lärare och lärarinnor
sjöng: >Du, som världar har till rike» samt
»Hör oss, Svea!» Kyrkoherden Dalin höll
invigningstalet med 2 Kor. 13: 8 som
utgångspunkt och tackade samhället för visad
frikostighet. Byggnaden innehåller 23 skolsalar,
som anses kunna rymma 600 å 700 barn. I
källarvåningen är anordnad lokal för hushålls-
skola och badrum. Entreprenadsumman
utgjorde 196,000 kronor. Den nya byggnaden
gör samhället all heder.
Docenten von Schéele
och
barnpsykologiska
undersökningar.
»En af de viktigaste formerna för
undervisning och ett af de förnämsta medlen
för uppfostran är samtal mellan läraren och
eleverna. Därför inbjuder jag mina åhörare
till ett samtal i afton kl. 7.» Så ungefär
afslöt docenten von Schéele en af sina
första föreläsningar öfver »Känslornas
psykologi». Från försalens svarta tafla hade
orden: »Applåder äro icke brukliga vid
universitetet» ännu icke manat oss att vaka
öfver, att »våra affekter ej måtte orsaka
kroppsliga processer». En dånande applåd
fick därför gifva uttryck åt den lifliga
»lustkänsla», som denna inbjudan väckte.
Låtom oss följas åt upp till Stora
Grillesalen en Schéele-aftonl Vi välja den sista,
kanske därmed också den intressantaste.
Vår älskvärde föreläsare har nämligen
lofvat att i afton ge några anvisningar för
barnpsykologiska undersökningar.
Vi stiga in i den stora, eleganta
festsalen. Det är tidigt ännu. Vaktmästaren
går omkring och tänder gaskronorna.
Stolraderna, ordnade i en vid halfcirkel
omkring föreläsarens plats, äro glest besatta.
Men om vi kommit en kvart eller en
half-timme senare, då prof. Clasons åhörare
hunnit hit från »Anatomicum», hade det
blifvit svårt nog att eröfra en någorlunda
god stå-plats. Man är intresserad af
psykologi här vid sommarkurserna, och rnan
väntar sig med vätta mycket af en
samtalsafton, ledd af en bland barnpsykologiens
främste målsmän i vårt land.
Det har också behöfts denna förträffliga
ledning för att dessa samtal ej skolat
urarta till ett slags skolmötesdiskussioner om
helt obetydliga fackfrågor, ty äfven vid
dessa tillfällen har en del godt folk älskat
att fördjupa sig i detaljer eller i
serverandet af skolhistorier af eådan art, att de
möjligen ägt intresse för berättaren själf,
men icke haft den aflägsnaste samhörighet
med »Känslornas psykologi». Och det var
ju ändå inom gränserna för denna samtalen
skulle röra sig.
Detta oaktadt har ingen behöft gå ifrån
en samtalsafton utan att ha fått sitt
vetande ökadt, sitt intresse stegradt och sin blick
vidgad för betydelsen af den vetenskap, som
ligger uppfostrarens verksamhet närmast.
Så har docenten von Schéele redogjort för
undersökningar, företagna af prof. Lehmann
i Köpenhamn i ändamål att utröna
känslornas ’ inverkan på pulsens rörelser och
populärt beskrifvit de härför sinnrikt inrättade
apparaterna; sfygmografen, som placeras på en
pulsåder och medelst en elastisk liten
trumma fortplantar tryckets förändringar till
ky-mografen, som på en med sotadt papper
beklädd cylinder omsätter i kurvor de
rörelser, som upptagits af det första instru-
mentet. Keproduktioner af olika sådana
kurvor förevisades.
Vid ett annat tillfälle––––-Så! Är
den akademiska kvarten gången ? Hvad
kan den där gula luntan innehålla?
Pappersblad. Nu delas de ut. Låt se, hvad
där står! »Föreställningskretsen under de
första skolåren.» Och så en del
»perso-nalia». Barnets namn? -Ålder?- Huru
länge redan varit i skolan? - Bostad: i
stad, i by eller på landet? Föräldrar: lefva
de båda? Faderns yrke? Vistas de båda
under större delen af dagen hemma? Bor
barnet hos andra? Syskon: Bröder (med
åldersuppgift). Systrar (med dito).
Lekkamrater (med dito). - Så lärarens namn och
adress samt ett tomrum för anmärkningar.
Nu vända vi bladet. En sådan mängd
ord! Ett helt hundra! Dem skola vi
studera, Där ha vi först namn på en
byggnads olika delar: tak, vägg, gafvel,
skorsten o. s. v., så komma Samfärdsmedlen:
landsväg, gångstig, gata, bro; sedan större
byggnader: kyrka, slott m. fl. Gruppen,
som representerar djurriket, börjar med
några f yr fota husdjur, fortsätter med
våra vanligaste fåglar, t. ex. tupp, höna, kråka,
skata, tar. ined några fiskar och slutar med
småkrypen mygg och spindel. Därefter
komma tall, gran och björk, sippa och
ljung, hvete och råg. Nu följa: arietets
afdelning med namn på verktyg, som
nyttjas i de vanligaste yrkena; naturföreteelser,
såsom morgonrodnad, moln, dimma, storm
o. s. v.; människokroppen: hjärtat,
hjärnan, pulsen; religiösa förhållanden: G-ud,
Kristus, bibeln, bön; dop, begrafning,
bröllop; moraliska begrepp: göra rätt och orätt,
lydnad och olydnad, lögn, stöld, samvete,
ånger; sociala: fädernesland, konung, soldat
o. s. v.
På tabellen finnas för hvarje ord två
kolumner, en för ordet, en för saken. Ett
föremål kan vara till namnet bekant, under
det att kunskapen om detsamma kan vara
ingen, ofullständig eller sväfvande, god eller
mycket god. Medelst bokstafven o =
obekant, och siffror, l, 2, 3, antecknas de
olika graderna i kolumnerna.
Hur man har att gå tillväga vid
undersökningarna? Föreskrifter, som gälla för
hvarje särskildt fall, kunna naturligtvis icke
gifvas utom den ena - om att läraren
måste vara en duktig psykolog eller
åtminstone förstå konsten att vinna barnens
förtroende.
Det faller af sig själft, att man icke bör
göra undersökningarna med alla barn i
klassen samtidigt, utan att hvarje barn genom
små vänliga privata samtal lockas att svara
på frågorna, helst så att det icke märker,
att svaren »tagas till protokolls».
Lärjungens själslif är icke som ett
oskrif-vet blad, då han vid 6-7 års ålder
intages i skolan. Den lärare, som icke vill
bygga på lösa sanden, bör därför göra sig
mödan att taga reda på, hurudan den
förut lagda grunden är beskaffad.
I Sverige äro barnpsykologiska
undersökningar för de flesta en nyhet. Icke så i
andra länder.
Vid seminarierna i Amerika får hvarje
elev själf göra iakttagelser å 2 å 3 lär jun g-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
