- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
639

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (926.) 27 september 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 39

SVENSK LÄRARETIDNING.

639

flesta äldre lärare ökade bekymmer. »Att
de härigenom tvingas till att åtaga sig
extra lektionstimmar och andra biförtjänster
i så stor utsträckning som möjligt är för
deras verksamhet i skolan synnerligen
betänkligt. Öfverhopade som de nu äro af
arbete utom skoltimmarna, kunna de icke
vederbörligen bereda sig på sin undervisning,
och de löpa fara att blifva alldeles
öfveran-strängda och i förtid utslitna. Ur denna
synpunkt och med hänsyn till skolans intresse
känner jag mig pliktig att framhålla
behofvet af en löneförbättring, så att lärarnes
febrila jäktande efter extra
undervisningstimmar måtte kunna nedbringas till rimligt
mått.»

Efter motivering af särskildt de nya
lönegrader, som föreslås, nämligen 2,300 och
2,500 kr. efter resp. 15 och 20 års
tjänstgöring yttrar sig förslagsställaren rörande
villkoren för uppflyttningen från lägre till
högre lönegrad.

Genom tillämpningen af kungörelsen den
27 maj 1898, i hvilken stadgats, att ordinarie
lärare eller lärarinna vid folkskola skall
åtnjuta, förutom naturaförmåner eller
ersättning därför, minst 600 kr. samt efter minst
fem års oförvitlig tjänstgöring 700 kr. och
efter ytterligare fem år 800 kr., har det
förhållandet inträdt, att den s. k. kontanta
lönen, som i nu gällande lönestat är bestämd
för de ordinarie lärarinnorna vid Göteborgs
folkskolor, endast obetydligt öfverstiger den
lagstadgade. Häraf följer, att villkoret för
dessa lärarinnors uppflyttning i högre
lönegrad icke kan bestämmas annorlunda än i
ofvannämda k. kungörelse, nämligen fem
års oförvitlig tjänstgöring under den tid, som
i hvarje fall afses. Ett annat förhållande
äger rum beträffande lärarnes löner, hvilka
i andra och tredje lönegraderna uppgå till
sådana belopp, att den del af lönen, som
uppföres under rubriken »kontant» lön, betydligt
öfverstiger det lagstadgade minimum. På
grund häraf skulle visserligen lärarnes tredje
lönegrad kunna betraktas icke endast som
ålderstillägg utan tillika som en belöning för
lärares nit och skicklighet, hvaröfver
särskildt vitsord på samma sätt som hittills
kunde fordras. Men då det utan tvifvel vore
mindre lämpligt att föreskrifva olika villkor
för lärares och lärarinnors uppflyttning i de
lönegrader, som enligt gällande författningar
måste finnas, torde lärare och lärarinnor böra
blifva likställda, hvilket på grund af hvad
jag här ofvan anfört innebär, att intet annat
villkor än oförvitlig tjänstgöring skulle
kräfvas för ordinarie folkskollärares och
folkskollärarinnors uppflyttning till andra och tredje
lönegraderna.

För att lärare skulle komma i åtnjutande
af den fjärde och femte lönegrad, som nu
ifrågasättas, kunde obestridligen skärpta
fordringar föreskrifvas. Men då det villkor, som
innefattas i uttrycket »oförvitlig tjänstgöring»,
kan anses göra till fyllest i afseende på de
nödvändiga kvalifikationer, som omförmälas
i § 29 af folkskolestadgan, torde det icke
vara behöfligt att något ytterligare villkor
stadgas med hänsyn till de föreslagna tvänne
högsta lönegraderna.

Frågan häusköts till särskild beredning,
som bl. a. yttrar:

Under öfvervägande af skolinspektörens
förslag om upprättande af en ytterligare
fjärde och en femte lönegrad, hvardera å 200
kr., har beredningen i främsta rummet
funnit det förhållandet behjärtansvärdt, att
lef-nadskostnaderna under de senare åren stigit
i så hög grad, att lönen i tredje lönegraden
med de jämförelsevis små ökningar, hvilka
beviljades efter år 1884, numera icke kan
räcka till att bereda de äldre lärarne, hvilka
i allmänhet äro familjefäder, en skälig
utkomst. Eedan af detta skäl anser
beredningen en förbättring af deras löner vara af
behofvet påkallad.

Också hafva, såsom af den
skolinspektörens skrifvelse vidfogade tabell framgår,
lärarelönerna i åtskilliga af likets städer på
senare tiden betydligt förbättrats, så att de
flerstädes uppgå till högre belopp än hvad
härstädes för närvarande är fallet, och
särskildt har i hufvudstaden sistlidna vår efter
framläggande af ifrågavarande förslag en
omfattande löneförhöjning för folkskolans lärare
vidtagits. I följd af dessa löneförhöjningar
är att befara, att unga lärare, som söka
anställning, skola föredraga bättre aflönade
tjänster å andra orter, och att Göteborgs
folkskolor få åtnöja sig med lärare af
medelmåttiga kvalifikationer. Denna farhåga är icke
endast ett sannolikt antagande utan vinner
stöd af de ansökningar till härstädes
ledig-förklarade tjänster, som under de sista åren
inkommit, i det att vid dylika tillfällen allt
färre framstående sökande anmält sig.

Att kunna påräkna de bästa möjliga
lärarekrafter är emellertid en vitalfråga för
skolväsendet i allmänhet och allra helst i en större
stad som Göteborg, där omständigheterna
göra det nödvändigt, att hvarje lärare har
att undervisa och uppfostra ett betydligt
antal lärjungar, hvilka ofta nog äro långt ifrån
lätta att handleda. Och då möjligheten att i
detta hänseende kunna väl tillgodose
folkskolans behof är väsentligen beroende af
lärarelönernas storlek, finner beredningen
äfven i detta förhållande ett starkt skäl till
vidtagande af den af skolinspektören fore
slagna löneförbättringen. Därigenom skulle
enligt beredningens mening Göteborg kunna
bibehållas vid den viktiga förmån, vårt
samhälle hittills åtnjutit, nämligen utsikten att
åt sig förvärfva de möjligast dugliga
lärarekrafterna.

Möjligen skulle för vinnande af sistnämda
ändamål en ökning af lönen i de
hittillsvarande tre lönegraderna kunna påtänkas.
Beredningen anser dock, att en höjning af
lönerna för de äldre lärarne är både för
skolan och för lärarne själfva mera nyttig, än
om lönen höjdes för de yngre lärarne.
Upprättandet af en fjärde och en femte
lönegrad, såsom skolinspektören föreslagit, torde
alltså vara det lämpligaste sättet att lösa den
föreligggande frågan.

Om den föreslagna löneförhöjningen
beviljas, skulle enligt af kamreraren verkställd
uträkning anslaget till folkskollärarnes
aflöning nästkommande år ökas med 12,200 kr.

På grund af ofvan anförda skäl och
under hänvisande i öfrigt till skolinspektörens
mera utförliga skrifvelse i ärendet föreslår
alltså beredningen, att folkskolestyrelsen
måtte hos stadsfullmäktige göra
framställning därom,

att från början af nästkommande år för
stadens folkskollärare upprättas:

en fjärde lönegrad å 2,300 kr. att åtnjutas
efter 15 års oförvitlig tjänstgöring, och

en femte lönegrad å 2,500 kr., att åtnjutas
efter 20 års oförvitlig tjänstgöring.

I enlighet med detta förslag, som är
un-dertecknadt af professor Ernst Carlson,
häradshöfding Hugo Segerdahl,
grosshandlaren M. E, Falck, rektor Rudolf Röding
och d:r J. M. Ambrosius, beslöt styrelsen
på sammanträde den 4 dennes enhälligt

att för sin del bevilja ofvannämda
löneförhöjningar; samt

att i sammanhang med budgeten hos
stadsfullmäktige göra framställning om härför
erforderligt anslag.

2. Folkskolans lärarinnor.

I april månad inlämnades från stadens
folkskollärarinnor en petition, hvari anhålles,

att styrelsen behagade dels vidtaga de
åtgärder styrelsen kunde finna lämpliga för att

bereda i Göteborg anställda folkskollärarinnor
förhöjd pension samt dels för hrr
stadsfullmäktige föreslå, att en fjärde lönegrad
upprättades för vid Göteborgs folkskolor
anställda lärarinnor, hvilka såsom ordinarie
oför-vitligen tjänstgjort i 15 år.

Äfven denna fråga hänvisades till en
beredning, bestående af samma ledamöter
som den förut nämda och därjämte af
skolstyrelseledamoten fröken Eva Rodhe.

Då motiveringen af beredningens
utlåtande till stor del upptager samma synpunkter
som i fråga om lärarelönernas höjning,
anföres här endast klämmen i betänkandet:

att från början af nästkommande år
upprättas för folkskollärarinnorna fem
lönegrader med följande belopp:

i första lönegraden..................... 1,200 kr.

» andra » .......____....... 1,300 »

» tredje »..................... 1,400 »

» fjärde > ".....________ 1,500 »

» femte > ......._............. 1,600 »

dock med iakttagande däraf, att de
lärarinnor, som redan nu åtnjuta lön i tredje
lönegraden med 1,450 kr., få behålla denna,
till dess de blifva uppflyttade i näst högre
lönegrad; samt

att uppflyttningen i en högre lönegrad äger
rum efter’fem års oförvitlig tjänstgöring i
den närmast föregående.

Därjämte tillstyrker beredningen, att
styrelsen måtte besluta:

att, därest ifrågavarande lönereglering
kommer till stånd, ett lämpligt antal af
folk-skollärarinnetjänsterna anmäles till ett
delaktighetsbelopp af 1,000 kr. i folkskollärarnes
pensionsinrättning.

Folkskolestyrelsen beslöt i enlighet
härmed.

*



3. Småskolans lärarinnor

hade, äfvenledes i april månad, inkommit
med anhållan om förhöjning af sina löner.
Samma beredning, som hade att yttra
sig öfver folkskollärarinnornas ansökan,
hemställde beträffande småskollärarinnornas
löner,

att de ordinarie småskollärarinnornas löner
måtte från och med början af nästkommande
år höjas från 550 kr. till 600 kr. i första
lönegraden; från 700 till 750 i andra
lönegraden; samt från 850 till 900 kr. i tredje
lönegraden.

Beredningens förslag godkändes af
folkskolestyrelsen.

4. Slöjdlärarne

petitionerade den 11 januari innevarande
år om löneförbättring, anhållande,

att lönen i första lönegraden måtte höjas
från 900 till 1,000 kr., i andra från 1,000 till
1,200 kr., och i tredje från 1,100 till 1,400
kronor.

Särskild beredning, hrr professor Carlson,
häradshöfding Segerdahl, grosshandlaren
Falck, skomakaremästaren T. Torstensson
och slöjdinspektör H. Hallen, föreslog de
olika lönegraderna till 1,000, 1,150 och 1,300
kr., hvilket liksom de öfriga
löneförbättringsförslagen, folkskolestyrelsen för sin del
enhälligt biföll.

Löneregleringarna för lärarepersonalen vid
Göteborgs folkskolor från och med åi* 1872

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free