Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (929.) 18 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
Redan 1882 ingick B. i Frillestads
skollärareförening, (Sveriges äldsta) och Jiar
sedan 1894 varit dess sekreterare. Ar 1880
blef han ledamot af föreningen
Landskronaortens lärares sjukkassa, och har inom denna
förening innehaft flera förtroendeposter samt
under de senare åren varit dess ordförande.
Den 22 juli 1883 ingick B. i
godtemp-larorden, valdes genast till ordförande i sin
loge och blef den 3 december s. å.
ordförande i Malmöhus läns distriktloge, hvilken
befattning han den 26 december 1887
utbytte mot ordförandeskapet i den af trenne
sammanslagna distriktloger bildade Skånes
distriktloge. Sedan medlemsantalet i
Skånes distrikt under förra året stigit till öfver
tio tusen, ansåg sig B. nödsakad att vid
distriktlogens senaste årsmöte afsäga sig den
ansträngande ordförandebefattningen men är
fortfarande medlem af distriktlogens
styrelse. Den 2 juli 1886 valdes B. till vice
ordförande och den 4 juli 1888 till
rådgifvare i Sveriges storloge af 1. O. Gr. T.,
hvilken befattning han innehade till 1898,
då han på grund af hopade göromål afsade
sig densamma. Sedan den 23 juli 1895 är
B. ansvarig utgifvare af och redaktör för
veckotidningen Skåning, organ för Skånes
distriktloge af I. O. G. T.
Till riksdagsman för Södra Luggude
valkrets valdes B. den 2 sistlidna september.
Allt sedan 1887 har han varit uppställd
som nykterhetsvännernas kandidat och
erhöll 30 röster 1887, 123 röster 1890, 503
röster 1893, 701 röster 1896 och 854 röster
i år.
Från 1883 har B. varit anlitad som
föredragshållare och föreläsare inom nykterhets-,
skollärare- och föreläsningsföreningar samt
hållit hundratals föredrag, hufvudsakligen i
sociala frågor.
B. har äfven tagit verksam del i
fredsföreningens arbeten.
Inom den kommun B., ^j|liör har han
innehaft åtskilliga förtroendeuppdrag ocli
har under tre år varit vikarierande klockare
inom pastoratet.
Sedan 1876 är han ock föreståndare för
Bårslöfs sockenbibliotek, sedan 1877
ordförande i socknens brandstodskommitté och
godeman för granskning af församlingens
förmyndareräkenskaper samt sedan 1886
föreståndare för Bårslöfs poststation, hvarjämte
han ofta blifvit anlitad som boupptecknings-,
arf skiftes- och auktionsförrättare.
Vilhelm Johansson
är född den 5 juli 1843 i Gräfva socken af
Värmlands län och utexaminerades 1863
från Karlstads folkskollärareseminarium.
Fyra år senare tog han i samma stad
organistexamen.
Sedan han 1864 blifvit ordinarie lärare
i N. Ny, verkade han här till 1877, då
han på nyåret vann transport till Öja i
Södermanland. Han är där fortfarande
in-.nehafvare af folkskollärare-, klockare- och
organistbefattningärna.
: Alltifrån 1887 har han tillhört
godtemp-larorden, och det är genom sitt arbete i
nykterhetssträfvandets tjänst, som han
blifvit känd och vunnit vänner i valkretsen.
Det var ock nykterhetsfolket och de
fri-sirJnadé, som vid årets val insatte honom i
andra kammaren som representant för
Re-karnekretsen.
S a m a r b e t e t m e 11 a n
nordiska skolor
utgjorde föremål för en lång och liflig
öfverläggning vid Pedagogiska sällskapets
sammanträde härstädes sistlidna lördag.
Öfverläggningen inleddes af lärarinnan
vid Djursholms samskola Ebba Vestberg,
hvilken redogjorde för den undervisning i
svenska språket och svensk litteratur, hon
under senare delen af sistlidna vårtermin
meddelat i fröken Scholtens skola i Ålborg.
Resultatet af denna undervisning hade vida
öfverträffat talarinnans förväntningar, och
hon ansåg, att såväl dessa försök som ock
fem andra svenska lärarinnors undervisning
i danska skolor äfvensom sex danska
lärarinnors undervisning i svenska skolor cfels
i ofvannämda ämnen och dels i historia och
geografi till fyllest ådagalagt, att ett sådant
utbyte af lärarekrafter de nordiska länderna
emellan har en synnerligt stor betydelse.
Därigenom främjas nämligen i hög grad det
ef tersträf vans värda syftemålet, att den
ungdom, som växer upp i våra skolor, lär sig
att känna och älska de öfriga nordiska
landen och dessas folk. Genom att på detta
sätt påverka ungdomen kan i skolan
framtidens opinion i förväg bildas, och detta
utgör påtagligen den allra kraftigaste insats
i den nu uppblomstrande skandinaviska
rörelsen i syfte att åstadkomma samförstånd
och inbördes kärlek mellan nordens folk.
Skolföreståndarinnan Helga Scholten från
Ålborg vitsordade riktigheten af fröken
Vest-bergs redogörelse och instämde äfven i
öfrigt med henne samt förklarade sig hafva
fått sin åsikt i förevarande ämne ytterligare
bekräftad och stärkt i samband med den
undervisning, hon för närvarande
tillfälligtvis meddelade i Djursholms samskola.
Besök af ifrågavarande art medföra högst
afsevärdt gagn icke blott för den skola, som
får mottaga besöket, utan äfven för den
besökande läraren själf och för den skola,
han tillhör.
Skolföreståndarinnan Anna Sandström
uppläste skriftliga berättelser angående en
dansk lärarinnas undervisning i en skola i
Norrköping och en Norrköpingslärarinnas
undervisning i en skola i Danmark, båda
gående i alldeles samma riktning som de
föregående anförandena. För egen del hade
talarinnan funnit, att ej så obetydliga
svårigheter reste sig mot sakens . realiserande,
.svårigheter, hvilka emellertid kunde och för
den goda sakens skull äfven borde
öfvervinnas.
Rektor S. Almquist och lärarinnan vid
normalskolan Lilly Engström påpekade
särskildt ifrågavarande lärarebytens stora
betydelse äfven i rent pedagogiskt hänseende.
I vissa afseenden stå nämligen svenskarne
i, fråga om undervisning framför de öfriga
nordiska folken, medan det i andra
förhåller sig tvärtom, och i alla händelser
bedrifves undervisningen ganska olika i de
särskilda landen. En allt vidsträcktare
kännedom om grannfolkens skolor och
undervisningssätt måste därför varda af
oskattbar vikt.
Redaktionssekreteraren G. A. Aldén
framhöll vikten däraf, att läse- och läroböcker,
särskildt läroböckerna i historia, blefve
skrifna på annat sätt än hittills och med
tanken ej blott på fäderneslandet i inskränkt
mening utan äfven på det stora nordiska
fäderneslandet, samt anförde i samband
härmed ett i samma riktning gående uttalande
af en dansk skolman och
läroboksförfattare, d:r J. Ottosen.
Rektor L. M. Wcern och lärarinnan
Hedvig Phragmén ansågo, att äfven lärjungarne
borde beredas tillfälle att genom Skolresor
eller annorledes besöka de öfriga nordiska
landen, för att de måtte på detta direkta
sätt få lära känna dessas natur och folk
samt därvid om möjligt också erhålla
undervisning.
Hr E. Hammarlund lämnade en
redogörelse för den brefväxling, som på senaste
tiden i stor utsträckning ägt rum mellan
svenska och danska samt äfven mellan svenska
och norska folkskollärare, och som nog i ej
få fall ersatt eller åstadkommit ett
samarbete mellan skolorna.
I samband härmed berördes äfven frågan
om brefväxling mellan lärjungar. Sådan
ansågs emellertid tillrådlig endast i det fall,
att den ägde rum under kontroll, helst från
hemmens sida.
De öfriga talarne - lärarinnorna
Matilda Videgren, Sally Hagström, Anna
Danielsson och Hanna Andersson samt
kollegan å:? N. G. V. Lagerstedt och
folkskolläraren Alex. Jonsson - anslöto sig i
hufvudsak till de föregående anförandena, och
någon egentlig meningsskiljaktighet rådde
blott om möjligheten för folkskolans
lärarepersonal att kunna medverka vid
lärarebytet. Under det ett par talare ansågo, att
detta utan svårighet kunde ske, anfördes å
andra sidan, att, ehuru intresset för
ifrågavarande sak bland folkskolans lärare och
lärarinnor ingalunda vore litet, såväl deras
ringa aflöning som ock skolornas beroende
af stadgar och myndigheter utgjorde svåra
hinder härför. Emellertid ansågs det, att
dessa hinder i framtiden, sedan saken af
de lyckligare lottade skolorna blifvit i större
utsträckning pröfvad, nog i många fall skulle
vara möjliga att öfvervinna.
Sällskapet beslöt uppdraga åt sin styrelse
att sätta sig i förbindelse med styrelserna
för de pedagogiska sällskapen i Kristiania
och Köpenhamn f pr att härigenom söka
utröna, huru samarbetet mellan nordiska
skolor skulle kunna på bästa isätt främjas.
Allmänt uttalades dessutom
önskvärdheten af att ärendet därjämte blefve upptaget
på nästa nordiska skolmötes program.
Efter Öfverläggningens slut sjöngos några
nordiska sånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
