Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (929.) 18 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 42
SVENSK LÄRARETIDNING.
689
vet, bevaka sin ifrågavarande fordran och
förty, enligt 2 § i samma nådiga förordning,
förlorat sin talan, fann statskontoret sig icke
kunna några medel i förberörda hänseende
till Norén utanordna.
I en till k. m:t’ingifven skrift af den
20 sistlidna juli anhöll Norén, att k. m:t
täcktes af gunst och nåd förunna honom
tillstånd att utbekomma ofvanberörda
inspektörsarvode samt resekostnads- och
trakta-mentsersättning.
I afgifvet nytt utlåtande meddelade
statskontoret,
att Norén i en till statskontoret den 21
december 1888 ingifven skrift anhållit om
utbekommande af arvode såsom
folkskoleinspektör i Helsingland för senare hälften af år
1886 med 250 kronor, men att statskontoret,
som genom k. brefvet den 8 december 1881
angående arvoden och resekostnadsersättning
åt folkskoleinspektörer erhållit befallning att
utbetala senare hälften af nämda arvoden
äfvensom ersättningen för rese- och
trakta-mentskostnader vid hvarje års slut på
anmälan och efter granskning af ingifna
reseräkningar, vid ärendets föredragning den 27
december 1888, enär Norén icke till
statskontoret inlämnat någon räkning å
ersättning för inspektioner af folkskolor, fann sig
förhindradt att då förordna om utbetalning af
det begärda arvodet;
att Norén sedermera icke förrän uti sina
ofvanberörda skrifter till länsstyrelsen gjort
sitt fordringsanspråk på arvode för senare
hälften af år 1886 gällande; samt
att Norén ej heller förrän vid sistnämda
tillfälle anmält sin fordran å rese- och
trakta-mentsersättning för samma år.
Vid föredragning af detta ärende den 29
sistl. september har k. m:t medgifvit, att
den omständighet, att ifrågakomna fordran
blifvit preskriberad, icke må utgöra hinder
för Norén att utbekomma ofvanberörda
arvode samt rese- och traktamentsersättning;
ägande statskontoret alltså att efter
granskning af den afgifna räkningen till Norén
utbetala honom tillkommande
ersättningsbelopp från reservationerna å åttonde
huf-vuddtelns anslag till folkundervisningen.
Om klockarens påskmat tvistas
fortfarande i Vombs och Veberöds
församlingar. Den 14 sistl. september meddelade
kammarkollegium två utslag i detta ämne.
Två hemmansägare, Ola Jönsson och Nils
Åkesson, hade af länsstyrelsen i Malmöhus
län ålagts att till klockaren Lindelöf
utgifva helgonskyld för år 1893 (delvis äfven
för 1889 och 1892) äfvensom lösen f or påskmat
för åren 1884-93. Sedan Lindelöf
medgifvit, att helgonskyld blifvit erlagd för de
ifrågavarande ären och för den skull afstått
från krafvet härutinnan, har
kammarkollegium befriat klagandena från dem ålagd
skyldighet att utgifva lösen för helgonskyld.
Beträffande målet i öfrigt har kollegium -
då med hänsyö till k. m:ts i mål af
enahanda beskaffenhet den 17 februari 1899
meddelade beslut, klagandena måste anses
skyldiga att för de år, under hvilka
påskmat från deras fastigheter icke utgjorts till
klockaren, för sådan underlåtenhet till
honom utgifva ersättning efter l kr. 50 öre
årligen för hvart åttondels mantal – ej funnit
skäl vare sig att medgifva begärdt
vittnesförhör eller göra ändring i länsstyrelsens
utslag i hvad detsamma innefattar åläggande
för klagandena att för åren 1890-93 (för
Jönsson äfven för åren 1884-89) erlägga
lösen för påskmat med tillhopa för J önsson
20 kr. och för Åkesson 9 kronor; skolande
dock med afseende å målets beskaffenhet
parterna själfva vidkännas hvar sina
kostnader däri,
Ett skolagemål, som väckt stor
Uppmärksamhet, har under förra
veckan afgjorts i första instansen.
Kapten Schreiher på Aneby instämde till
Linköpings rådhusrätt rektorn vid högre
allmänna läroverket A. Romdahl med yrkande
om ansvar, för det denne i fjor skulle
misshandlat ynglingen Hjalmar Schreiber, då
han agade denne för försumlighet i studier
och uppenbart trots mot rektor.
Rådhusrättens utslag lyder sålunda:
Alldenstund af handlingarna i målet
inhämtas, att vid omstämda tillfälle den 7
oktober sistlidet år kärandens son Ax. Hj.
Schreiber under lektion i engelska språket
blifvit af svaranden i dennes egenskap af
lärare i klassen 6l L. B. vid härvarande
allmänna läroverk tillsagd att öfversatta till
svenska språket en mening af dagens läxa,
men att, då Schreiber felaktigt fullgjort detta,
svaranden kallat fram honom till katedern
och där under uppmaning till Schreiber att
bättre lära sig sina läxor, fattat och ryckt
denne i ena örat och därefter, då Schreiber
sökt urskulda sig, tilldelat Schreiber en örfil,
samt
att då Schreiber omedelbart härpå, utan att
förut afvakta svarandens tillsägelse, aflägsnat
sig från katedern för att intaga sin plats,
svaranden i anledning häraf stigit upp och
skyndat efter Schreiber, som han fattat i
nacken och sedan, då Schreiber lämnat ett
trotsigt svar på svarandens förnyade
uppmaning att vinnlägga sig om större flit, gifvit
honom ytterligare två örfilar;
för den skull och emedan svaranden ej
visat, att han ägt laglig rättighet att, på sätt
som skett, tilldela ynglingen Ax. Hj.
Schreiber den honom sålunda öfvergångna
bestraffningen, hvartill svaranden i sin egenskap af
rektor och på grund af Schreibere vid nämda
tillfälle visade trotsiga uppförande ansett sig
befogad, men käranden ej styrkt, att
omförmälda bestraffning varit af svårare
beskaffenhet, ännu mindre medfört sådan
kroppsskada beträffande ynglingen Schreibers
hörsel, som i 14 kap. 12 § strafflagen afses,
pröf-var rådhusrätten, på grund häraf och af hvad
för öfrigt i målet förekommit, rättvist att,
med stöd af 14 kap. 13 § strafflagen, döma
svaranden att för hvad han sålunda i
om-stämda hänseende låtit komma sig till last,
böta 30 kronor, som tillfalla kronan;
hvarjämte rådhusrätten, som ej kan bifalla
svarandens under målets handläggning
framställda yrkande om ansvar å käranden för
falsk angifvelse enligt 16 kap. l § strafflagen,
förpliktar svaranden att ersätta käranden hans
kostnader i målet, utom beträffande
rättegångstillfället den 7 sistlidna september och
vittneslönerna till de vid rättegångstillfället
den 24 nästlidna augusti afbörda vittnena, i
följd hvaraf svaranden skall till käranden
utgifva rättegångskostnad med skäliga ansedda
300 kronor.
Såväl käranden som svaranden lära
komma att öfverklaga detta utslag, den senare
därför att han anser sig äga rätt att aga i
dylikt fall och vill hafva prejudikat på
tolkningen af läroverksstadgan och strafflagen
uti ifrågavarande fall.
Käranden har menat, att
läroverksstadgan i detta fall ej medgifver kroppsaga,
enär ynglingen i fråga tillhörde sjette
klassen, och det i läroverksstadgan heter:
»Tillhör den felande någon af läroverkets
fem nedre klasser, må rektor därjämte, om
han med afseende på öfriga omständigheter
pröfvar sådant lämpligt, kunna förklara
honom för viss tid, som rektor bestämmer, vara
underkastad kroppslig aga, hvilken i
händelse af ny förseelse honom tilldelas.»
Svaranden åter anser sig säkerligen icke
hafva begått något straff vardt och söker
stöd för denna uppfattning uti strafflagens
14 kap. 16 §, där det heter: »Nu kan så
hända, att någon under utöfning af laga
rättighet att aga den, som under hans lydnad
står, tillfogar honom skada, och är den så
ringa, som i § 13 sägs; därför må han ej
till straff fällas.» (§ 13 talar om uppsåtlig
misshandel, hvarpå ringare eller ingen skada
följt)
Förteckning öfver
undervisnings- och åskådningsmateriel
för folkundervisningsanstalter.
Den gamla välkända firman Frans Svanström
& C:o i Stockholm har i dagarna utsändt
en »Förteckning öfver undervisnings- och
åskådningsmateriel för folkskolans
undervisningsanstalter och högre läroverk». Det är
en omfångsrik, instruktiv och elegant
utstyrd volym, i sitt slag onekligen det bästa,
som hittills förekommit hos oss. Den
omfattar icke mindre än 140 sidor i stor oktav
samt innehåller 112 illustrationer, af hvilka
flera helsidesbilder.
Den i förteckningen upptagna materielen
är på ett ofverskådligt sätt fördelad på
fjorton särskilda afdelningar samt ordnad efter
de olika undervisningsgrenar, för hvilka den
är afsedd. De naturvetenskapliga
afdelningarna äro de rikhaltigaste; de upptaga
dubbelt så stort sidoantal som de Öfriga
afdelningarna tillsammans. Flerstädes lämnas
kortfattade redogörelser för materielens
beskaffenhet. Likaså meddelas öfverallt
prisuppgifter, utom för några få artiklar, hvilka
förekomma i olika kvalitéer och för hvilka
priset är beroende af beställningarnas
storlek.
Förteckningens värde ökas i hög grad
genom de talrika illustrationerna. Till stor
del äro dessa hämtade från de
förteckningar öfver undervisningsmateriel, hvilka
utgifvits genom centralstyrelsens for Sveriges
allmänna folkskollärareförening försorg. På
det här använda präktiga planschpapperet
hafva de blifvit särdeles vackra och tydliga
samt gifva en god föreställning om
materielens utseende och beskaffenhet.
Arbetet lämnar sålunda i bild och text
en förträfflig vägledning vid anskaffande af
undervisningsmateriel, och det utgör på sitt
sätt ett talande vittnesbörd om, att den så
ofta framställda fordran på åskådlighet i
undervisningen allt mera vid våra olika
undervisningsanstalter beaktas och
förverkligas.
En nordisk förening i Uppsala
bildades den 10 dennes. Styrelsen består
af 10 personer, bland hvilka märkas
professorerna J. A. Lundell och Ad. Noreen,
docenten F. v. Schéele (ordförande i
styrelsen), folkhögskoleföreståndaren i Tärna T.
Holmberg och hädangångne professor Fritiof
Holmgrens maka Ann Margret Holmgren.
Föreningen har uppdragit sin verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
