Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (929.) 18 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
690
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
åt icke mindre än nio tremannakomnrittéer.
Dessa hafva att verka för:
1) inkallande och utsändande af föreläsare;
2) medarbetande i ett gemensamt nordiskt
föreningsorgan, som torde komma att utgifvas
i Danmark;
3) införande i nordiska tidningar och
tidskrifter af uppsatser, författade på
grannländernas språk och om deras förhållanden;
4) utgifvande af en gemensam nordisk
sångbok och en gemensam nordisk läsebok för
ungdomen och falken i det hela;
5) utgifvande af en kortfattad ordbok, som
innehåller de för svenska läsare
svåröfver-satia danska och norska orden, samt för
in-för.-inde i en del svenska böcker af de
ordförklaringar, som kunna behöfvas inför norska
eller danska läsare;
6) skolreformer i föreningens riktning och
inverkan i samma syfte på skolungdomen
äfven på andra sätt;
7) grundande af ett nordiskt bibliotek i
Uppsala med syfte att samla och öfver hela
landet genom ilgodsförsändelser utlåna norska
och danska böcker;
8) inkallande och utsändande af konstnärer
och konstalster, bytesvis mellan Nordens olika
folk, samt
9) gemensamma nordiska möten och
billighetsresor mellan de nordiska länderna.
Man har redan hunnit delvis besätta hvar
och en af dessa kommittéer och hyser
förhoppningar att få se några frukter af deras
arbete redan inom de närmaste månaderna.
Folkhögskolan fick upprättelse.
Som vi förut omnämt, uppträdde ett
tretal af Hallands landstingsman mot beviljande
af anslag till den kvinnliga folkhögskola,
som inom länet tillkommit på enskildt
initiativ, och utslungade därvid mot
folkhögskolan hvarjehanda beskyllningar, som
bevisa, att dessa agrarrörelsens märkesmän
antingen frukta folkhögskolan eller icke känna
henne eller hennes frukter.
Deras yttranden väckte stor
uppmärksamhet och hafva gått igenom kela pressen
samt gjort landstingets beslut att Vägra
anslaget till föremål för anmärkningar, föga
smickrande för provinsens representanter.
Några personer, som funno detta mindre
hedrande för befolkningen i landskapet, hade
till den 11 dennes utlyst ett möte i
Laholm för att på enskild väg få den
kvinnliga folkhögskolans fortvaro ekonomiskt
tryggad.
Mötet, som var besökt af ett trettiotal
af Sydhallands mest framstående män,
öppnades af kammarjunkaren Th. Gyllensköld å
Vallen (nyvald ledamot i andra kammaren).
I ett glänsande föredrag framhöll tal:n
be-höfligheten och betydelsen af den kvinnliga
folkhögskolan. Han erinrade om den
betydelse, som sunda och upplysta mödrar hafva
för ett land.
Flera talare betecknade landstingets
beslut som ett slag i ansiktet på provinsens
allmoge. Andra, som ej ville tyda allt till
det värsta, framhöllo, att detta beslut hade
sin grund mindre i upplysningsfientlighet
och afvoghet mot skolan än i bristande
utredning och hoppades, att landstinget nästa
år skulle godtgöra sitt fel.
Folkhögskoleföreståndaren d:r Strandmark
visade hvad folkhögskolan uträttat i Danmark.
Om dess verksamhet hos oss ej ännu visat
lika vackra frukter, berodde det därpå, att
svenska folkhögskolan ännu är jämförelsevis
ung samt antalet skolor och elever ringa i
förhållande till folkmängden.
Hr Birger Jönsson i Eöinge häfdade
vältaligt kvinnans behof af och rätt till vidgade
vyer. Hon måste lära sig att i mannen se
sin, hjälte, men icke i det råa utan i det
ädla.
Landtbruksskolf örestån dåren P. Hansson i
Vallberga (medlem af första kammaren) ville
för sin del protestera mot uttrycket »ljusets
fiender» och betygade sitt varma intresse för
folkhögskolan.
Hr Nils Jönsson i Mellby anmärkte, att
gods-ägarne voro mindre farliga än den okunniga
massa, som blinde gar deras ärenden.
Sedan det upplysts, att skolan behöfde
600 kronor i tillskott och att statsbidraget
vore beroende af de enskilda bidragens
storlek, beslöt mötet sätta i gång en
subskription i de båda sydligare häradena och utse
en person i hvar kommun att upptaga och
före den l december till hr Gyllensköld
insända beloppen. På stället tecknades 250
kronor för ändamålet.
D:r Strandmark tackade hr Gyllensköld
för det kraftiga stöd han nu som städse
förut ä.gnat folkhögskolesaken i länet.
Vid det följande hjärtliga samltvämet
uttalades flera varma välönskningar för skolan
och hennes framtid.
Världens nordligaste
folkhögskola öppnades i söndags i Matarengi,
Öfver-Torneå församling, omkring 65
kilometer norr om Haparanda.
Skolan kan betraktas »som en gåfva från
det öfriga Sverige till öfversta Norrland,
enär den tillkommit genom frivilliga bidrag
från en del för öfre Norrlands utveckling
intresserade fosterlandsvänner i alla delar
af landet», som det heter i prospektet.
Det tyngsta arbetet har burits af
domaren i Torneå domsaga, riksdagsmannen,
häradshöfding Georg Kronlund. Bidrag hafva
influtit till ett belopp af 60,000 kr. förutom
åtskilliga synnerligen värdefulla gåfvor af
litteratur^ Jandtbruksredskap och
landtbruks-maskiner, mejeriapparater, byggnadsmaterial
och husgeråd. En bland de frikostigaste
gif värn e är Gelli varabolagets verkställande
direktör.
Skolans hufvudämne blir svenska språket
såväl för de finsktalande eleverna från
Torneå-dalen som för de svensktalande från Kalix
älfdal. Slöjdundervisningen kommer att
särskildt omhuldas med tagen hänsyn till
Norrlands långa vintrar, då nästan intet utearbete
kan äga rum. Man ämnar undervisa ynglingarne
i praktisk träslöjd och enklare snickeri m. m.
samt flickorna i lagning, stickning och
stoppning, enklare väfnad samt något
gammalsvensk konstväfnad, hvarjämte för dem
anordnas en hushållsskola. Vinterkursen slutar
den 15 maj, men för de elever, som vilja
stanna till den 15 september, anordnas en
praktisk kurs i jordbruk. För att uppmuntra
till deltagande däri har man anordnat ett
antal stipendier, så att hvarje elev, som
deltager i kursen, erhåller 125 kr.
Bostad vid skolan erhålles afgiftsfritt;
kosthåll betingar 25 kr. i månaden; böcker få
delvis lånas vid skolan, men för öfrigt
tillhandahållas läroböcker och skolmateriel till
inköpspris. Själfva undervisningen är
kostnadsfri. Ett mindre antal frielevplatser med
fri kost, fria böcker och skolmateriel äro
inrättade, och mindre bemedlade elever kunna
få statsanslag, högst 60 kr. pr elev.
Vid undervisning i histora och geografi
tages särskild hänsyn till hembygden.
Dessutom undervisas i räkning, välskrifning och
bokföring. De manlige eleverna erhålla
därjämte undervisning i jordbrukslära,
husdjursskötsel, kommunalkunskap, skogshushållning,
byggnadsritning, afvägning och fältmätning
m. m. Undervisning i mjölkhushållning och
mejerilära meddelas åt båda könen.
Lärarepersonalen består af föreståndaren,
fil. kandidat Ludvig de Vylder, som sköter
den teoretiska undervisningen, en med
ortens jordbruksförhållanden väl förtrogen
agronom, Konrad Bergström, som leder
undervisningen i praktiskt jordbruk och tillika är
det till skolan inköpta hemmanets
förvaltare, en lärarinna i kvinnlig slöjd, en
föreståndarinna för skolköksafdelningen samt
en skicklig snickare för undervisning i
manlig slöjd.
Vaktmästare vid folkskola å
landsbygden. Vid kyrkostämma den 4
dennes med Kjäflinge församling, Mim.,
beslöts, att från och med den l januari nästa
år skall anställas en för kyrka och skola
gemensam vaktmästare mot en årlig lön af
250 kr. af skolkassan och 250 kr. frän
kyrkokassan jämte fri bostad och fri
eldbrand vid skolorna. Till denna befattning
hörer att ringa, elda, städa i kyrkan, hålla
gångarna rena och snygga å kyrkogården
samt hålla gräsmattorna i ordning och klippa
häcken omkring kyrkogården vid behof. Vid
skolorna har han att elda i fem ä sex
lässa-lar och samlingsrum samt kommunalrummet
och dessutom elda och städa i gamla
skolhuset samt verkställa sotning i alla
eldstäderna i båda skolhusen. Vidare skall han
klippa häcken omkring skolplatsen och hålla
gångarne å densamma rena och snygga m, in.,
hugga och söndersåga veden till skolorna
o. s. v.
Är i landsbygdens skolor f
em-eller sexdagarsläsning att
föredraga? Denna fråga behandlades vid
Varakretsens möte den 7 dennes. Inledaren,
folkskolläraren F. A. Petersson i Lekåsa,
framhöll därvid, att i städernas folk- och
småskolor samt i alla andra skolor af olika
slag vore sexdagarsläsning den allmännaste,
men just för landsbygdens skolor borde i
det afseendet ett undantag göras och det
af följande skäl:
a) Barnen på landsbygden hafva ofta långt
till skolan och därför anse med skäl
föräldrarna, att det är bättre för barnen att stanna
en timme längre i skolan, när de äro
dit-komiia, än att gå den långa vägen en gång
till i veckan.
b) Skolgången blir helt säkert ojämnare
med sex dagars läsning, ty när lördagen är
fri, uppskjutas ofta, där så ske kan, sådana
arbeten, vid hvilka barnen kunna vara
behjälpliga (t. ex. tröskning) till lördagen; »men
blir det sex dagars läsning kommer man» -
som en skolrådsledamot yttrade - »att tröska
alla dagarna i veckan.» .
c) Slutligen torde det för lärare, som bo
långt från stad eller stationssamhälle, vara
behöfligt att hafva en dag ledig för att sköta
sin ekonomi och dylikt, men detta kan
möjligen afhjälpas därigenom, att läraren får en
eller två lördagar lediga i månaden.
De två första skälen ansåg tal:n vara de
tyngst vägande för femdagarsläsningens
företräde framför sexdagarsläsningen.
Mötet anslöt sig till inledaren och
uppdrog åt en kommitté att utarbeta resolution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
