Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (929.) 18 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 42
SVENSK LÄRARETIDNING.
693
1) Tobaksbruk bland minderåriga
förekommer inom kretsen ej i större utsträckning,
än att läraren med den makt och myndighet
han nu enligt folkskolestadga och reglemente
äger, bör kunna hindra bruket inom skolan
och detes område.
2)-3) Nej.
4) Lärarne böra genom samtal med
föräldrar och målsmän, dels enskildt dels på
föräldramöten, framhålla det skadliga i tobaks
-bruket bland minderåriga och på det sätt för
må föräldrarna och målsmännen att med
alla till buds stående medel afhålla de
minderåriga från det skadliga tobaksbruket.
Falköpings-kretsen: 1) Nej. 2) Ja,
alldenstund tobaksbruket bland minderåriga på
mänga orter inom vårt land förekommer.
3) Ja. 4) Kretsen anser, att föräldrar,
målsmän, lärare och öfriga i barnuppfostrans
tjänst stående personer böra upplysa och
varna ungdomen för faran af tobaksbruk,
men som många icke äga kunskap därom,
så anser kretsen nödvändigt, att det i
punkten 2 omordade k. cirkuläret, som hvarje
hem och skola bör erhålla, blefve så enkelt
och öfverbevisande affattadt, att, såsom
uttrycket ofta lyder, äfven den »enfaldigaste»
kan begripa det.
V. Helsinglands-kretsen: l)-2) Ja. 3)
Nej. ’ 4) Kretsen anser, att tobaksbruket
bland minderåriga bäst kunde motarbetas
genom undervisning i ord och exempel,
genom spridande af lämplig litteratur samt
genom att opinionen mot tobaksbruket
bearbetades.
Umeå-kretsen: l) Ja, t. o. m. i
oroväckande grad bland barnen å de närliggande
sågverksplatserna. 2) Nej. 3) Ja. 4) Ett
stycke om denna sak borde inryckas i de
vanligast förekommande läseböckerna och
saken borde äfven komma under behandling
vid föräldramöten.
Sköns-Alnö-Timrå-kretsen: l)-3) Ja.
Karlskoga-kretsen: 1) Ja.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
-trädgårdar beviljades tills vidare 50 kr. om j
året åt två folkskollärare.
Fässberg-, Gtbg: Samtliga
småskollärarinnornas aflöning höjdes med 50 kr. årligen
från och med nästa år.
Skabersjö, Mim.: Folkskolläraren M.
Holmquists kofodersersättning höjdes till 100
kronor.
Adelöf, Jönk.: Ett nytt folkskolehus vid
kyrkan skall byggas och vara färdigt inom 5
år. Läraren C. V. Rydman erhöll en
tilläggspension å 100 kr. Gosslöjd inrättas’ vid
församlingens södra folkskola.
Lärarepersonalens afgifter till änke- och pupillkassan
betalas fr. o. m. innevarande år af
församlingen.
Hällaryd, Blek.: Läraren erhåller för nästa
år första ålderstillägget, 100 kr., ehuru han
ej har mer än fyra ordinarie tjänsteår. Ett
årsanslag om 25 kr. beviljades Långehalls
barn- och ungdomsbibliotek, som i år inrättats
genom frivilliga bidrag.
Ö. Eneby, Östg.: Prof belysning med
acety-lengas skall anordnas vid Marielundsskolan, och
uppdrog stämman åt skolrådet att, om
prof-belysning och apparater utfölle till
belåtenhet vid denna skola, sedan anordna
fullständig sådan belysning.
Handarbetsundervis-ningen för flickor skall anordnas i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Hulda
Lundin utarbetade s. k. folkskolans metod.
Alla materialier skola kostnadsfritt
tillhandahållas barnen, som detta oaktadt äga att
vid läsårets slut som sina egna hemtaga de
arbeten, som af dem blifvit förfärdigade.
Kjäflinge, Mim.: I ersättning för mistade
LITTERATÖR
Lärobok i geografi för folkskolan af
Fridtjuv Berg, folkskollärare. Tredje
upplagan. (Utan landskapsbeskrifningar.) Med
150 kartor och bilder. Stockholm, C. E.
Fritzes k. hof bokhandel. Förra delen
inb. 35 öre; senare delen inb. 40 öre.
Båda delarna i ett band 75 öre.
Under de senare åren har den åsikten
allt mer gjort sig gällande, att man vid
undervisningen i geografi bör sammanföra
de delar af ämnet, hvilka stå i
orsakssammanhang med hvarandra och ej såsom förr
varit brukligt från början gruppera ämnet
efter ett logiskt schema: gränser, kust,
terräng, floder o. s. v. En dylik gruppering
eller den s. k. »grupperande metoden» var
helt naturlig på den tid, då geografien ej
var en själfständig vetenskap utan, såsom
Tegnér säger, »endast historiens lokal».
Men äfven på denna tid saknades ej
röster, som höjdes rnot denna själlösa
geografiundervisning. Så karakteriserar den
genialiske C. A. Agardh (år 1853)
geografiundervisningen och geografiläroböckerna på
följande sätt:
»Svenskarne lära i skolan känna sitt land
uti geografien. Liksom den historia, de där
läsa, är en krönika, är geografien ett
inventarium, ett uppräknande af en mängd inom
Sverige befintliga ting. Historien är för
Sveriges unga söner biografien öfver en död,
och geografien är bouppteckningen efter
honom.»
Sedan den tiden hafva visserligen
framstegen på undervisningens område varit högst
betydande. »Men äfven sedan sådana
forskare som Ritter och Humboldt börjat
kontrollera och ordna de många iakttagelserna
och uppvisat det lagbundna i geografiens
företeelser, stod undervisningen länge kvar
på den gamla ståndpunkten.»*
Läroböckerna upptagas fortfarande till stor del dels
af namnlistor, dels af samlingar af mer
eller mindre intressanta notiser samt
sifferuppgifter. Särskildt har detta varit fallet
med de för elementarstadierna afsedda
läroböckerna. Först under senare tiden hafva
några läroboksförfattare i likhet med
tysken Hummel delvis öfvergifvit den gamla
uppställningen och sökt ordna ämnets delar
så, att krafvet på det nämda
orsakssammanhangets uppvisande blifvit mera
tillgo-dosedt.
Mest genomgående har detta kraf
beaktats af författaren till ofvanstående arbete.
»Det hvilar», såsom det heter i förordet,
»på den grundåskådningen, att hufvudmålet
med geografiens läsning icke är färdigheten
att uppräkna namn och utpeka karttecken
* Se Anna Sandströms föredrag vid sjunde
nordiska skolmötet 1895. Mötesberättelsen,
sid. 735.
utan bekantskapen med den lefvande
verklighet, som ligger bakom dessa namn och
tecken: naturen och människolif vet i deras
sammanhang med och beroende af
hvarandra.»
Erfarenheten visar också, att en dylik
framställning på samma gång den är mera
utvecklande äfven är lättare att inlära samt
i högre grad intresserar barnen än den
förut vanliga.
Såsom exempel på, huru författaren
genomfört den antydda planen, må lämnas
följande sammanfattande redogörelse:
Norge.
Efter en orienterande öfversikt af landets
grundritning, klimat och vattenområden
kommer skildringen af
Norges naturliga områden:
1. Snöområdet. Jämförelse med Sveriges
snöområde, snöfält och skrid jöklar,
snöskre-den.
2. Fjällområdet. Jämförelse med Sveriges.
Fjällmarkernas betydelse som beten.
Sätrar-na. Norska lappmarken och dess befolkning.
Turisterna och deras betydelse för
befolkningen.
3. Sjöområdet. Läge. Bygden omkring
sjöarna. Odling och bevattning.
4. Barrskogsområdet. Jordlager. Olika
utsträckning på bredden. Skogshandteringen.
.De sunnanfjällska älfvarnas betydelse som
flottleder.
5. Jordbruksområdet. Geologisk daning.
Slättbygder och älfdalar. Jordmån. Odling.
De förnämsta jordbrukstrakterna i
sunnanfjällska Norge. Hamar. Trondhjemsbygden
med Trondhjem. De mindre
jordbruksbygderna vid fjordarna. Skildring af Hardanger
och Sogn. Fjällskreden.
6. Bergsbruksorterna Röras och Kongsberg.
7. Kustområdet Den eunnanfjällska delen.
Förnämsta viken (Kristianiafjorden).
Skärgården och dess betydelse för sjöfarten.
Näringsfång. Handelsflottan. De märkligaste
städerna. - Det västanfjällska kustlandets
skärgård och dess betydelse för sjöfarten.
Näringsfång. Hufvudorterna Stavanger och
Bergen. - Det nordanfjällska kustlandet och
dess förnämsta näringsfång. Lofoten och
torskfisket. Sillfisket. »Ishafsfångsten.»
Huru hvaljakten försiggår. »Fågelbergen» och
deras betydelse för befolkningen. -
Befolkningen i nordanfjällska kustlandet.
Hufvudorterna.
Denna korta sammanfattning skall i
någon mån visa, huru redig och klar
uppställningen är, huru samhörande delar äro
sammanförda, huru därigenom sammanhanget
mellan de olika momenten framhålles eller
lätt kan påvisas. Man torde också finna,
att det är betydligt lättare att till en
dylik framställning anknyta fylligare
skildringar, än om de skola inpassas i den vanliga
schematiska anordningen. Med flit har just
framställningen af Norge anförts, emedan
detta land erbjuder synnerligen stora
svårigheter och vanligen är Skildradt med en
oreda, som kan bringa både lärare och
lärjungar rent af till förtviflan.
Författaren har lyckats att inom en trång
ram flerstädes lämna skildringar af en
sådan åskådlighet, att de i själfva verket
gifva en tydligare bild af det land eller
landområde, som beskrifvits än åtskilliga
mångdubbelt omfångsrikare arbeten.
Detta resultat har kunnat vinnas
därigenom, att författaren, såsom framgår af
ofvanstående, har indelat hvarje land i na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
