Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (935.) 29 november 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FOR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 48.
(935.)
STOCKHOLM, 29 NOVEMBER 1899.
18:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., J/2 år 2 kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-1, 4-6. Allm. tel, 60 00.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: - hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, 00 kr.
Annons *)ör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
G. M. Celander.
Ett 40-års-jubileum.
Ett mera sällsynt jubileum har den
inom folkskollärarekåren kände
veteranen G. M. Celander kunnat fira i
denna månad. I 40 år har han nämligen
nu verkat i samma kommuns tjänst -
först såsom vikarierande lärare, sedan
under en lång följd af år som
ordinarie folkskollärare samt allt fortfarande
såsom organist och sparbankskamrer.
På vår uppmaning har han nedskrifvit
några minnen från sin långa
verksamhet, hvilka minnen här återgifvas.
pilt, vid en Växjömarknad fick. min första
geografi och historia att studera. Kartor
funnos ej i skolan - knappt i bokhandeln
- men jag fick af läraren låna! en
gammal kartbok, med hvars tillhjälp jag. tog
de första stapplande stegen i
»världskännedom».
Småningom öfvertalade läraren min far
att enligt min önskan låta mig studera, och
Född den 9 maj 1835 i den historiskt
bekanta Värendsbygden, Östra Torsås
församling, af gammal bondesläkt, erhöll jag
enligt tidens sed min första undervisning i
hemmet, tills år 1847 den första
lagstadgade folkskolan i församlingen upprättades.
Före denna tid fanns visserligen ett slags
ambulerande skola, med en afskedad soldat
till lärare, men den besöktes mest af
ungdom i konfirmationsåldern, och där hade
mina äldre bröder fått nödtorftigt inhämta
de första grunderna i att skrifva och räkna,
I skolan blef jag redan från början
omhuldad af läraren och gjorde goda framsteg,
sades det, tack vare ett godt minne och en
okuflig läslust. Måhända bidrog äfven den
omständigheten, att min far, som dä var
kyrkovärd i församlingen, af gammalt var
bekant med läraren - förut kantor i
församlingen och ortens styfvaste speleman -
i sin mån till att denne särskildt
intresserade sig för min undervisning och sporrade
min vetgirighet. Ännu minns jag så väl
med hvilken förtjusning jag, då en ]2 års
G. M. CELANDER.
då det ansågs bli allt för kostsamt att
studera till präst, fick jag nöja mig med att
komma till Växjö seminarium. Efter fyra
terminers vistande där, under den nitiske
och framstående pedagogen P. Velanders
ledning, aflade jäg i december 1850
folkskollärareexamen (år 1860 förnyades samma
examen). Bland dem, som samtidigt utgingo
från seminariet, var äfven den som
riksdagsman välbekante Jöns Kundbäck.
Bår jag vid så unga år (löYs år) icke
gärna kunde tänka på att komma ut som
folkskollärare, fick jag i stället på
seminarieföreståndarens rekommendation anställning
som informator och fortfor därmed 6 ä 7
år i olika familjer, hvilket för mig själf
var en rätt god skola med tillfällen och
anledning till själfstudium. Därunder
idkades äfven musik och aflades
organistexamen i Växjö 1855 samt tre år senare vid
musikaliska akademien.
Under min tvååriga vistelse vid detta
läroverk tjänstgjorde jag äfven tidtals vid
olika folkskolor i hufvudstaden och vann
därunder god kännedom om dessas
dåvarande undervisningsmetoder.
Lankasterme-toden med sitt monitörsystem var då
allena-härskande äfven där och kunde icke annat
på en tid, då barnantalet i en afdelning
vanligen var 100 a 200. Men var
barnantalet stort, så var lönen i motsats härtill så
mycket mindre. För ordinarie lärare var
nämligen denna högst 800 ä 900 kr. för år;
för vikarierande lärare var den vanligen -
30 kr. i månaden. Och detta i
hufvudstaden !
För i dagarne 40 år sedan eller i
november 1859 sökte och erhöll jag förordnande
som t. f. lärare vid Arboga folkskola för
gossar, vid hvilken jag det följande året
blef ordinarie. Lönen var här i ett för
allt 500 kr. men ökades snart till 600. Om
än alldeles otillräcklig för en dräglig
existens, var ju detta ändå inte så litet på en
tid, då »lön enligt lag» utgjordes af 16
tunnor spannmål (eller värdet däraf enligt
markegångspris) utom naturaförmåner.
Redan efter ett par år eller 1861 erhöll jag
emellertid räkenskapsförarebefattningen i
Arboga sparbank, hvilken tjänst småningom blef
jämförelsevis väl aflönad. I detta
sammanhang bör kanske nämnas, att jag 1872
tillträdde organisttjänsten vid stadskyrkan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
