Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (935.) 29 november 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 48
SVENSK
787
af största betydelse för den svenska
folkskolan.
Vid 1885 års riksdag höjdes
minimilönen för ordinarie lärare och
lärarinna vid folkskola från 500 till 600
kronor. I afseende på denna lön har
sedan ingen annan förändring ägt rum,
än att år 1891 fastställdes ett
ålderstillägg å 100 kronor att utgå efter fem
års oförvitlig ordinarie tjänstgöring
och år 1898 ett andra ålderstillägg
likaledes å 100 kronor att utgå efter
tio års oförvitlig ordinarie tjänstgöring.
Men lägsta lagliga begynnelselönen,
hvilken nästan öfverallt äfven är den
faktiska begynnelselönen, står allt
fortfarande vid samma belopp som för
14 år sedan eller 600 kronor. Och
dock hafva under dessa 14 år
lefnads-kostnaderna i högst betydlig grad
stegrats och i jämnbredd därmed
inkomsterna för arbetare af skilda slag
tämligen allmänt ökats i afsevärd mån. j
Om folkskolan fortfarande skall
kunna behålla och draga till sig goda
arbetskrafter, blir sålunda nödigt, att
den nuvarande grundlönen höjes.
Detta är ock så mycket mer i sin
ordning, som den stått kvar vid samma
belopp i 14 år, under det den förut
i regeln höjts hvart tionde år (år 1864
till 400 kr., år 1874 till 500 och år
1885 till 600 kronor).
Centralstyrelsen hade redan vid sitt
senaste årssammanträde denna fråga
under behandling. De åsikter, som
därvid gjorde sig gällande, finnas i
den till medlemmarne utdelade
årsskriften för detta år i korthet angifna
sålunda:
Genom det under nästlidet år af
statsmakterna beviljade andra ålderstillägget har
visserligen en förbättring inträdt i lärarnes
ekonomiska ställning, men lönefrågan kan
ej därmed anses slutligen afgjord. Med de
nu stegrade prisen på alla
förnödenhetsartiklar och i betraktande af de höjda
arbetsprisen inom nästan alla yrken torde en
höjning af själfva grundlönen kunna under
den närmaste tiden på allvar ifrågasättas.
Om i sammanhang härmed kofodret
bort-toges, borde grundlönen sättas till allra minst
800 kronor. Där utöfver borde utgå två,
helst tre, älderstillägg å minst 100 kronor
hvartdera, hvadan alltså lönen skulle
förutom bostad och bränsle (eller ersättning
därför) blifva:
under de 5 första ären ." 800 kr.,
efter 5 år ......___. 900 »
» 10 år .__,.....__. 1,000 »
» 15 år ___....... 1,100 »
Centralstyrelsen ansåg emellertid
tiden ännu ej vara inne för frågans
upptagande, och fick ärendet därför
hvila.
Då sedan dess lefnadskostnaderna
ytterligare stegrats; då i följd häraf
under den gångna månaden ett stort
antal städer och äfven flera
landsbygdskommuner funnit sig böra bereda sina
lärare och lärarinnor en förbättrad
ekonomisk ställning; -då till den stun-
dande riksdagen helt visst en mängd
framställningar komma att göras om
löneförbättringar för ämbets- och
tjänsteman af skilda kategorier, och då
slutligen från flera håll blifvit
påyr-kadt, att äfven för folkskolans
lärarepersonal liknande framställningar nu
måtte komma till stånd, har
centralstyrelsen trott tiden vara inne att med
allvar upptaga det gamla
önskningsmålet beträffande minimilönens
höjande för de vid folkskolan tjänstgörande
lärarne och lärarinnorna.
Härvid påräknar centralstyrelsen
emellertid medverkan af kretsarna.
Till en början tänker sig centralstyrelsen
dylik medverkan i form af
utredningar angående lefnaäskostnaderna på
hvarje särskild ort i riket äfvensom
angående de inkomster, som på orten
för närvarande åtnjutas dels af
grof-och yrkesarbetare, dels af personer,
som med hänsyn till utbildning
kunna jämnställas med
lärarepersonalen.
Centralstyrelsen önskar alltså genom
kretsstyrelserna med det snaraste svar
på följande frågor:
1. Anses tiden vara inne för en
framställning till statsmakterna om
ny lönereglering för folkskolans
lärarepersonal?
2. Hvad bör i så fall för
närvarande lämpligen begäras?
3. Hvilka skäl anser kretsen böra
andragas till stöd för en dylik
framställning?
4. Huru stora äro inom kretsens
område i allmänhet
lefnadskostnaderna för en lärarefamilj oir r)
personer:
a) på landsbygden?
b j i stad (eller med stad
jämförligt samhälle)?
5. Till huru stort belopp uppgå
i allmänhet inom kretsens område
en lärares öfriga nödvändiga
utgifter (ränta och amortering å
studieskuld, skatter, bokinköp m. ni.)?
6. Till hvilket belopp kan inom
kretsens område den årliga
inkomsten i medeltal beräknas:
a) för manliga grofarbetare?
b) för manliga yrkesarbetare?
c) för bokhållare, arbetsförmän
och med dem jämförliga personer,
anställda i handel, yrken och
näringar?
d) för personer, hvilka med
hänsyn till utbildning kunna anses
ungefärligen likställda med
folkskollärare? (Deras titlar angifvas.)
(Här angifvas andra grupper
af personer, som inom
krets-området äro mera allmänt
sv rePresenterade och hvilka
’l kretsen anser böra upptagas.)
e)
reglering för småskolans lärare och
lärarinnor och de med dem likställda
biträdande äfvensom vid mindre
folkskolor anställda lärare och lärarinnor.
Hittills hafva i regeln dessa lärarinnor
haft en lön, som ungefär motsvarat
hälften af folkskollärarelönén. Under
det för närvarande minimilönen för
folkskollärare är 600 kr., är den för
vederbörligen examinerad
småskollärarinna 300 kr., hvartill kommer ett
ålderstillägg om 50 kronor efter 10 år.
För att bibehålla den nuvarande
proportionen vore utan tvifvel
önsk-ligast, om samtidigt med en
framställning angående minimilönens höjande
för folkskollärarepersonalen en
liknande begäran kunde göras med afseende
på småskollärarepersonalen.
För detta ärendes utredning önskar
centralstyrelsen s var på följande frågor:
7. Anses tiden vara inne för en
framställning till statsmakterna om
ny lönereglering för småskolans och
mindre folkskolans lärare och
lärarinnor samt för biträdande lärare
och lärarinnor vid folkskolan?
8. Hvad bör i så fall för
närvarande lämpligen begäras?
9. Hvilka skäl anser kretsen böra
andragas till stöd för en dylik
framställning?
10. Huru stora äro inom kretsens
område i allmänhet
lefnadskostnaderna för en småskollärarinna:
a) på landsbygden?
b) i stad (eller med stad
jämförligt samhälle)?
11. Till huru stort belopp
uppgå i allmänhet inom kretsens
område en småskollärarinnas öfriga
nödvändiga utgifter (ränta och
amortering å studieskuld, skatter,
bokinköp m. m.)? ,
12. Till hvilket belopp kan inom
kretsens område den årliga
inkomsten i medeltal beräknas:
a) för kvinnliga grofarbetare?
b) för kvinnliga yrkesarbetare
(bokbindare, sättare o. s. v.)?
c) för kvinnliga skrifbiträden och
med dem jämförliga personer,
anställda i handel, yrken och
näringar?
d) för kvinnor, hvilka med
hänsyn till utbildning äro ungefärligen
likställda med småskollärarinnor?
(Deras titlar angifvas.)
(Här angifvas andra grupper
af personer, som inom
kretsområdet äro mera allmänt
representerade och hvilka
kretsen anser böra upptagas.)
e)
f)
O. S. V.
Samma skäl, som tala för en
löneförbättring för folkskolans
lärarepersonal, kunna, ock anföras för en löne-
Det material, som af kretsarna ställes
till centralstyrelsens förfogande, är
afsedt att användas antingen i en
petition till k. m:t eller ock såsom stöd
för en riksdagsmotion. Lämpligast
torde väl vara att åt centralstyrelsen
öfverlämnas att efter sig företeende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
