- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
805

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (936.) 6 december 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 49

SVENSK LÄRARETIDNING.

805

vetenskap). I enlighet härmed har vårt
uppfostringsväsende utvecklat sig: vi hafva
realskolor, fackskolor m. in., och i
gymnasierna har man inrymt de realistiska
ämnena en plats vid sidan af de humanistiska.
Häremot svarar stämningen hos vår
ungdom. Äfven den har endast sinne för
makten; det ideella, sentimentala ligger
densamma fjärran. Hvilken gosse bryr sig
ännu om Klopstock, om den gamle
Odys-sevs? Nej, en färd tvärs igenom Afrika,
en nordpolsexpedition, ett världsrekord -
se där hvad som väcker hans intresse.*

Tidens tecken peka hän mot ett
bildningsideal, som är gemensamt för nationens alla
medlemmar och gör dem alla delaktiga i
dess andliga lif. Såsom evangelisk-social
kongress kunna vi ej annat än betrakta en
sådan utveckling såsom i allo önskvärd och
främja densamma. Evangelium känner ingen
ståndsskillnad; det är för alla.

Men det gifves inom vår nation vissa
kretsar, som icke önska denna utveckling.
I preussiska landtdagen har man nästan satt
folkskolan på de anklagades bänk, enär hon
lär göra folkets bildning alltför hög. Det är
icke utan en känsla af skam, som jag läst
om det bifall, hvarmed dylika åsikter blifvit
hälsade. Och hvilka var det, som tyckte,
att folket fick lära för mycket? Det var
representanterna för de hittills gynnade
samhällsklasserna, hvilka genom den växande
folkbildningen sågo sig hotade i sina
privilegier; det var representanterna för
storgodsen och storindustrien, till hvilka äfven
prästerna slöto sig. Detta är mycket
kortsynta och trångh j artade intressen. Det är
icke nationen, som är hotad, det är
blott en liten klick. Vårt folk, vår stat
ha ett intresse: att alla folkets och statens
medlemmar dragas in i nationens andliga
lif till deltagande däri. För hvar och en
måste beredas möjlighet till utveckling af
alla hos honom af naturen nedlagda goda
krafter. Detta är villkoret för att vårt
folk skall kunna hålla sig uppe och häfda
sin plats bland jordens folk. Vårt land
skall aldrig kunna glömma, att hvad stort
det på alla områden åstadkommit, det har
det åstadkommit därigenom, att det sökt
gifva utveckling åt folkets alla krafter. Jag
påminner härvid om betydelsen af den
allmänna värneplikten och den allmänna
skolplikten. I icke mindre grad är
vidmakthållandet af vår ekonomiska makt beroende
af hela folkets intellektuella höjande.

Den intellektuella begåfningen ärfves icke
klassvis. Åt hvarje betydande förmåga måste
beredas möjlighet till utveckling. Hvad den
sedliga uppfostran beträffar, tillkommer den
i första hand familjen. Men under senaste
århundradet har familjelifvet snarare blifvit
försvagadt än förstärkt.
Fortbildningsanstalterna måste därför utvecklas så, att de erbjuda
ungdomen från 14:e till 20:e året kraft
och stöd i intellektuellt och sedligt afseende.
Fortbildningsskolorna äro ännu långt ifrån
hvad de borde vara. Likaså är folkhög-

skolan ännu vidt aflägsen från sin
fulländning.

Hvad jag af det nya århundradet önskar
är hänförelse för uppfostrans sak. Det
arbetet i folkets tjänst åligger det tredje
ståndet. Detta har mottagit sin bildning
såsom en frukt af de båda förut rådande
ståndens arbete. Det är nu skyldigt att
höja det fjärde ståndet. Företräde i
bildning förpliktar sin innehafvare att dela med
sig af sina andliga skatter. Ett
bildnings-sträfvande sådant som det, hvilket nu rör
sig hos massorna, har hittills aldrig
försports. Vi äro icke i stånd att hämma
denna utveckling. Skall den ske med vår
goda vilja? Jag menar ja. Låtom oss
räcka densamma vår hjälpande hand!

Talet, som hälsades ined stormande
bifall, synes oss förtjänt af beaktande
äfven hos oss, icke minst under
nuvarande förhållanden. Vi stå inför en
afgörande omgestaltning af vårt
offentliga undervisningsväsende. Frågan är
då: skall man vid denna
omgestaltning endast hafva bourgeoisiens, det
tredje ståndets förmenta intressen för
ögonen, eller skall man med professor
Paulsen och hans meningsfränder
skänka en tanke äfven åt det
kommande seklets nya bildningsideal -
det, som skall omfatta samhällets alla
klasser samt erbjuda alla dess
medlemmar delaktighet i dess
gemensamma kultur? De mål, man uppställer
1899, borde väl dock vara mål icke
för det gångna utan för det stundande
seklet.

99 sökande

hafva anmält sig till tre i denna
tidning ledigannonserade lärare- och
lärarinnetjänster i Södertälje stad. Man
finner häraf, att blott lönen är
någorlunda dräglig, så nog anmäla sig
sökande.

Jultomtens resestipendium.

Storleken af^detta stipendium
kommer att bestämmas under den
närmaste tiden. Som vanligt utjämnas
nämligen beloppet till en rund summa,
beroende på det antal exemplar, som
af Jultomten och dess praktupplaga
rekvireras direkt under början af denna
månad,

* De preussiska förhållandena torde här
ha gjort talaren något för pessimistisk.
Säkert skall aldrig den tid komma, då gossar
ej mer bry sig om den gamle Odyssevs.
Homer är för alla tider.

Tala med barnen

angående SAGA år 1900, innan
terminen afslutas. Såsom synes af
meddelandet här längre fram, inledes nästa
årgång af SAGA med det
världsberömda arbetet Onkel Töms stuga -
en bok, som läses lika gärna af äldre
som yngre. Arbetet i fråga har
bearbetats för de svenska barnen af
Amanda Kerfstedt och illustreras af
Karl Aspelin.

En ny synpunkt

söker man i Strängnäs göra gällande
vid bestämmande af plats för det
tilltänkta nya folkskollärarinneseminariet.
Då de olika samhällena skulle
framlägga sina skäl, hvarför den nya
läroanstalten skulle ligga där och ej
annorstädes, pekade Lund på sina
urgamla anor som stifts- och
universitetsstad, Trelleborg på de lätta tillfällen
det kunde erbjuda till en
uppfostrande kort tripp till kontinenten på lediga
stunder, Eugelholm framhöll bristen
på en storstads frestelser och
lockelser, Landskrona hade färdigt tak att
erbjuda de blifvande uppfostrarinnorna
af det yngsta Sverige, om också blott
i en gammal sjukhusbyggnad, och det
vackert belägna Helsingborg ansåg sig
i hvilket afseende som helst kunna
upptaga täflingen.

Nu har Strängnäs samhälle genom
deputerade, domprosten Nyländer och
stadsfullmäktiges ordförande, vice
häradshöfding Curman, till vederbörande
öfverlämnat stadsfullmäktiges
erbjudande af tomt för seminariet. I
skrifvelsen härom framhålles bland de skäl,
som tala för seminariets förläggande
dit, att sörmlandsdialekten är erkänd
som den vackraste i hela Sverige och
den bogsvenskans uttal närmast
stående, hvadan det vore af stor betydelse,
att den blefve representerad inom
folkskollärarekåren. Denna språkliga
synpunkt anse stadsfullmäktige som
mycket viktig och betona den därför
särskildt i skrifvelsen.

»Barnen skola arbeta»

heter det alltid från deras sida, hvilka
vilja rycka barnen från skolan och
sätta dem i fabrikerna. . Det är som
om intet annat arbete funnes än
lönearbetet, och för allt, som från skolans
sida säges örn att barnen kunna få
arbeta i hemmen och i alla händelser
hållas till arbete i skolan, slå det
industriella barnarbetets vänner sina öron
till. Under sådana förhållanden är det
med en sannskyldig fägnad man i
Göteborgs Handelstidnings betraktelser
med anledning af glasbruksidkarnes
beryktade petition läser följande, sorn
i sanning slår hufvudet på spiken:

Det finnes verkligen annat tillräckligt
»intensivt» arbete än yrkesarbetet,
hvarmed barn under tolf år enligt svensk lag
skola sysselsättas, nämligen skolarbetet. Och
det borde upplysta arbetsgifvare icke söka
undanskjuta. Af erfarne industriidkare hafva
vi hört den meningen uttalas, att de unga
arbetarne numera vida fortare än förr lära
sig förrätta det arbete, hvartill de sättas.
Lärotiden inom ett yrke behöfver nu icke
vara lika lång som förr, emedan den unge
är vaknare och intelligentare än tillförene.
Som orsak nämdes den förbättrade
folkundervisningen. Af skolbildning kan vår
uppväxande kroppsarbetande ungdom svårligen
få för mycket, äfven om man blott tänker
på den som arbetsmaskin. Hvar har man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0809.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free