Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (937.) 13 december 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
828
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
1899 uppehållas genom vikarier samt att
dessa ej varit jämlikt gällande föreskrifter
till befattningen fullt kompetente -
anhållit, att utan hinder däraf det genom k.
brefvet den 18 september 1896 skolan
tilldelade understöd måtte få för förstnämda
år utgå. Denna anhållan har k. m:t
bifallit.
Ett Skolagemål har nu blifvit af
Gröta hofrätt afgjordt. Johan Björkholm i
Bergstorp yrkade vid Björkekinds
häradsrätt ansvar å vice pastor J. Callmander i
Kvarsebo för det denne misshandlat
Björk-holms son, då han som ordförande i
skolrådet agat denne. Häradsrätten utlät sig,
att som C. efter det för distriktets skolor
fastställda reglementet varit berättigad att
utdela aga först efter samråd med lärare och
skolråd, men han vid tillfället i fråga ej
inhämtat skolrådets mening och sålunda ej vid
ägans utdelning varit stadd i utöfning af
laga ägande rätt, dömdes C. att för
misshandel böta 10 kr. till kronan samt ersätta B:s
rättegångskostnad med 148 kr. 50 öre.
Hofrätten har på grund af
omständigheterna i målet icke funnit C. kunna för hvad
honom blifvit lagdt till last ådömas ansvar
enligt anförda lagrum, hvadan häradsrättens
utslag blifvit upphäfdt.
För undervisningen om
rusdryckernas verkningar har man
hittills saknat lämplig åskådningsmateriel.
Denna brist torde dock snart komma att fyllas,
i det att professor R. Tigerstedt är
sysselsatt med utarbetande af väggtaflor,
åsjsåd-liggörande dels spritdryckernas inverkan på
människokroppens viktigaste organ, dels ock
vissa med rusdrycksbruket sammanhängande
statistiska förhållanden.
Stockholms skollofskolonier. Vid
sammanträde under förra veckan å slottet
under ordförandeskap af kronprinsessan
Victoria föredrogs en berättelse om de
skollofskolonier, som församlingarna utsände
förliden sommar. Revisionsberättelsen upplästes
och godkändes, och ansvarsfrihet beviljades
centralstyrelsen. Till sekreterare återvaldes
folkskoleinspektören d:r C. Gr. Bergman.
Af sekreterarens berättelse framgick,
att 24 kolonier med tillsammans 618
kolonister, däraf 307 gossar och 311 flickor, varit
utsända senaste sommaren. De flesta
kolonierna voro förlagda till skärgården, en till
fjällen. Denna senare räknade 13 gossar och
17 flickor.
Medelåldern för kolonisterna var 10 år;
dagskostnaden för hvarje barn 59 öre pr dag
och för hela tiden 37 kr. 54 öre.
Sammanlagda kostnaden 23,200 kr. Motsvarande
siffror voro förra året 57 öre och 21,914 kr.
Hälsotillståndet var godt, och många af de
sjukdomar, som fore soinmarvistelsen pinade
de små, voro efter dess slut helt eller delvis
häfda.
Föreståndaren för fjällkolonien klagar
öfver de dryga järnvägsresorna. Den
nedsättning, som vunnits, motsvarar ej hvad som
begärts. Resorna belöpa sig för fjällkolonien
till omkring en tredjedel af samtliga
utgifterna.
Om Skolresor diskuterade man vid
med Norrköpingskretsen af S. A. F. hållet
möte den 9 dennes. Såsom inledning till
diskussionen lämnades af fröken Jänny
Olsson en i lifliga färger hållen skildring
af en skolresa, som hon under sistlidna
sommar med en klass ur folkskolans högre
afdelning företagit från Norrköping öfver
Norsholm på kanalen till Motala, vidare
till Omberg, Grenna, Visingsö, Jönköping
med omnejd samt öfver Linköping tillbaka
till Norrköping.
Samtliga talare påpekade från olika
synpunkter skolresornas stora betydelse.
Föreningen enades om följande uttalande:
Då skolresorna, lämna tillfälle att studera
verkligheten, hvilket måste anses som det
värdefullaste sättet att vinna kunskap, emedan
de föreställningar, som sålunda vinnas, blifva
sannare, fastare och mera utvecklande än de,
man äfven med den bästa åskådningsmateriel
lyckas framkalla;
då de äfven tjäna rena uppfostringssyften,
i det de gifva läraren godt tillfälle att
uppfostrande inverka på de unga, enär
förhållandet mellan lärare och lärjungar under dessa
resor blir friare och förtroligare än under
själfva skollifvet, och i det de utveckla
egenskaper, som för lifvets kamp äro nödvändiga:
skärpt iakttagelseförmåga, ordningssinne,
rådighet och företagsamhet;
då skolresorna äfven måste vara af största
betydelse för väckandet och närandet af
fosterlandskärleken ;
så uttalar sig mötet för önskvärdheten af
att Skolresor så allmänt som möjligt företagas
och att staten beviljar prisnedsättning till l
öre pr km. för dylika resor.
Skolreglementet för Västerås
stift, utgifvet af domkapitlet, var föremål
för en liflig diskussion vid Södra
Västmanlands lärareförenings möte i Köping den 3
dennes. Vissa punkter i reglementet
kritiserades rätt ampert.
Så t. ex. § 5 mom. 2 angående tiden för
gymnastiska dagöfningar och för
morgonbönen, som borde förläggas inom folkskolans
dagliga lästid, icke utom densamma i strid
mot folkskolestadgans anda och mening.
Vidare § 24 mom. 3, hvars bestämmelser, att
läraren åligger »att väcka och underhålla håg
och sinne för kyrklig gudstjänst samt själf
iakttaga kyrklig sed och ordning» lätt kunde
föranleda trakasserier mot lärarepersonalen,,
hvarjämte bestämmelsen i samma moment,
alt »läraren bör understundom samla barnen
till gemensamt deltagande i församlingens
gudstjänst», gjorde ett obehörigt intrång i
föräldrarnas bestämmanderätt angående sina
barn, frånsedt de svårigheter i öfrigt
genom-drifvandet af denna bestämmelse skulle möta.
Än vidare § 24 mom. 17, hvars bestämmelse,
att »läraren må ej för andra göromål
afbryta den honom enligt läsordningen åliggande
tjänstgöringen», kunde blifva ett hinder för
läraren att innehafva något
förtroendeuppdrag eller rent af omöjliggöra för honom att
utan biträde tillika innehafva
klockarebefattning.
Mötet var enigt om, att vissa ändringar
i reglementet, synnerligast beträffande nu
anmärkta puakter, måste företagas, innan
detsamma fastställdes för de olika
skoldistrikten.
Om lärareföreningars betydelse
hölls vid Östra Barakretsens af oss förut
omnämda konstituerande möte den 18
november ett intressant föredrag af
folkskolläraren P. Eklund i Glenarp.
Med ordspråket »enighet ger styrka» som
utgångspunkt skildrade talaren inledningsvis
förenings väsendets betydelse i ekonomiskt,
Tjänsters tillsättning.
VÄLDE. Tttl folkskollärare, klockare och
organist i Torsåker, Södm.: V. E. Hedén i
Ångarn (enhälligt).
- Till folkskollärare (framdeles äfven
klockare och organist) i Hammarby, Sthm: vik.
därstädes O. Malmberg (enhälligt).
- Till lärare vid Slätafly folkskola, Torsås,
Kalm.: K. Andreasson i Eingamåla (ensam
sökande).
- Till folkskollärare i Ölmstad, Jönk.: O.
Bengtsson i Växjö.
- Till folkskollärare i Horn; Östg.: E. T.
Normell fr. Orlunda.
- Till folkskollärarinna i Viksta, Upps.:
vik. därstädes Anna Lindqvist.
- Till vik. folkskollärare, kantor och
organist i Pjätteryd, Kron.: K. F. Holmqvist i
Lund.
- Till lärarinna vid Lerdala mindre
folkskola, Värnamo landsförsamling: Ingrid Borg
i Nydala.
- Till lärarinna vid Sörbo mindre
folkskola, Bollnäs, Gflb.: Elsa Collin i Ramsjö.
- Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Karl Gustaf, Älfsb.: Johanna Johansson i
Getinge.
- Till småskollärarinna i Söderfors, Upps.:
Signe Landin i Skattunge. (40 sökande.)
politiskt och intellektuellt afseende, och
öfvergick sedan att teckna särskildt
betydelsen af och uppgiften för lärareföreningar.
Behofvet af sammanslutning och samarbete
på skolans arbetsfält är större än på flertalet
andra verksamhetsområden, ty skall läraren
eller lärarinnan kunna bibehålla lust och
hängifvenhet för sitt kall, icke förfalla till
slentrian eller likgiltighet, så behöfves förvisso
det stöd, den uppmuntran och vederkvickelse,
som samvaron med kamrater kan skänka.
Medlemskapet i en lifaktig lärareförening är
ett kraftigt medel att uppehålla aktningen
och intresset för lärarekallet. Man känner
sig icke längre så ensam och modfälld.
Medlemskap i en lärareförening har också stor
betydelse för lärarens fortsatta utbildning, i
synnerhet om arbetet fördelas så inom
föreningen, att så stort antal som möjligt blifva
aktiva föreningsmedlemmar.
Lärareföreningarna kunna äfven främja
förbättring af de mera yttre anordningarna,
såsom bättre skollokaler, bättre hygieniska
förhållanden i skolan och fullständigare
undervisningsmateriel, i synnerhet om
skolrådsordförande och ledamöter, riksdagsmän m. fl.
ingå i föreningen. .
Slutligen kunna lärare och lärarinnor
genom att sammansluta sig till föreningar
starkare bidraga till förbättring af sin egen
ekonomiska ställning. Den enskilde kan i
allmänhet icke mycket åtgöra härutinnan. För
att föreningen skall kunna medföra ett godt
resultat fordras, att dess organisation och
arbetssätt äro ägnade att hos
föreningsmedlemmarna vidmakthålla intresset för
föreningens bestånd och utveckling. Mötena böra så
anordnas, att de för deltagarne blifva på
samma gång lärorika och nöjsamma. Föredrag,
diskussioner, deklamation och sång böra
omväxla med hvarandra. Vare sig föreningen
är stor eller liten, böra så många som
möjligt af medlemmarna sättas i tillfälle att
direkt deltaga i arbetet såsom ordförande,
sekreterare, föredragshållare m. m.
Talaren redogjorde för Sveriges allmänna
folkskol lärare f ö renings uppgift och
verksamhet samt slutade med följande uppmaning:
Hvarje lärare och lärarinna, som är
medveten om sin samhörighet med kårens öfriga
medlemmar, måste därför känna sig manad
att sluta sig till Sveriges allmänna
folkskol-lärareförening och att verka för dess
utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
