Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (938.) 20 december 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 51
SVENSK LÄRARETIDNING.
843
Skalden och biskopen Es. Tegnérs
skolbe-sök och intresse för skolan påpekades. 1834
grundades en skola i Skärstad af Adelsvärd,
hvarefter skolor upprättades i Nässjö och
Bankeryd. Bland annat, som bidrog till
folkupplysningens och fosterlandskärlekens
be-främjande, må särskildt nämnas
läsebibliote-ket i Hakarp, som grundades af en fattig
man, hr E J. Bergström från Stockholm, den
l nov. 1820 samt Mickelsmonumentet i
Ten-hult, hvilket användes såsom
åskådningsmateriel till ortens historia.
Så kom 1842 årg folkskolestadga, och Växjö
seminarium upprättades för utbildande af
kompetente lärare på grund af de större
fordringar, som nu ställdes på undervisningen.
Snart uppstod frågan om bildandet af en
lärareförening för Jönköpingstrakten, och en
sådan blef äfven stiftad den 20 maj 1849
under namn af Jönköpings
folkskollärareförening.
Borrby folkskollärareförening i Skåne var
redan förut bildad, och då den fått kännedom
om den nya föreningen, som uppstått i
Jönköping, beslöt den på sitt möte den 28 dec.
1849 att sända denna förening en broderlig
hälsning. ’I denna hälsning framhålles
kristendomen såsom en god uppfostrans enda
grundval och på samma gång påpekas
betydelsen af lärares sammanslutning i
föreningar, där de kunna »upplysa, råda och lifva
hvarandra», hvarjämte den genomandas af en
varm fosterlandskärlek.
Föreningen höll - enligt antagna stadgar
- tvänne möten årligen, och bland de många
frågor, som vid dessa diskuterades, var
frågan om lärarnes uniform en af de svåraste
att komma till rätta med.
Snart svalnade intresset för mötena och
dess förhandlingar, men 1858 satte hrr J.
Carlsson och A. E. Lundeqvist i Jönköping
samt hr C. D. Peterson i Nässjö m. fl. nytt
lif i den nästan aftynade föreningen.
Carlsson var ordförande till 1859, då
Lundeqvist tillträdde denna befattning, hvilken
han innehade till 1864. Sistnämda år den
19 och 20 juli hölls första stiftsmötet i Växjö,
hvilket öppnades af den välkände
folkskolevännen, lektorn och folkskoleinspektören A.
Eundbäck, som i ett kort anförande hälsade
mötesdeltagarne välkomna.
Af de 22 frågor, som programmet för detta
möte upptager, anförde tal:n den sista: »På
hvad eätt skola de inom stiftet nybildade
skollärareföreningarna med afsedd framgång verka
för folkundervisningens lyftning?» I denna
fråga yttrade sig endast grundläggaren af de
under samma år inom stiftet bildade
lärareföreningarna, lektor Rundbäck, hvilken till
sist föreslog följande svar, som af mötet
enhälligt antogs: »Skollärareföreningarnas
verkan på folkundervisningens lyftning beror på
deras praktiska tendens samt befordras mest
af folkskollärarnes och prästerskapets intresse
för densamma.»
Härmed slutade hr Hultkvist sitt mycket
intressanta föredrag, och på detsamma följde
»Härliga land», hvarefter förste läraren och
festkommitténs ordförande hr K. Bergstrand
i Jönköping fortsatte med en kort
öfversikt af föreningens historia från 1864 till
nuvarande tid.
Då A. E. Lundeqvist afgick från
ordförandeplatsen 1864, efterträddes han af hr J. F.
Berg i Jönköping, som innehade denna
befattning i 20 år eller till 1884.
Därefter var hr Alfr. Dalin i Huskvarna
ordförande till 1890 eller i 6 år, hr J.
Fröberg under 1891 (ett år); hr K. Bergstrand
var sedan ordförande i 5 år eller till 1896,
då hr V. Grahn tillträdde nämda befattning,
hvilken han afsagt sig med slutet af detta
år. Hr V. Hanmér skall från och med
början af nästa år fungera såsom föreningens
ordförande.
Föreningens sekreterare från 1864 hafva
varit följande: hrr C. D. Peterson i Nässjö, hvil-
ken innehade denna befattning efter J. F.
Berg från 1864 till 1867 (3 år). J. M.
Isaksson i Rogberga därefter till 1884 eller i 14
år; V. Grahn mellan 1884 och 1888 (4 år);
J. A. Vallerström i Nässjö 1888-1892 (4 år);
V. Hamnér i Jönköping 1892-1896; J.
Thomasson under 1897 och C. V. Franklin från
1897, hvilken ännu innehar samma befattning.
Till hedersledamöter i föreningen kallades
1888 i maj hrr C. D. Peterson i Nässjö och
G. F. Lagerström i Järstorp. Af dessa var
hr Peterson närvarande vid festen.
Från 1864 till 1888 höllos två möten hvarje
år utom en gång, nämligen år 1874, då
mötet inhiberades med anledning af stiftsmötet.
Denna åtgärd blef dock starkt klandrad.
Under dessa 24 år höllos således 47 möten.
Från och med 1888 hafva 3 möten om året
hållits, på två undantag när, således på dessa
11 år 31 möten. Tillsammans från 1864 alltså
78 möten. 1866 bestämdes, att en skriftlig
uppsats skulle förekomma vid hvarje möte,
och till följd häraf hafsra- omkring 30
uppsatser blifvit författade.
Alla föredragen röra folkskolans läroäm
nen, hennes inre eller yttre organisation,
hennes och lärarens ställning, plikter och
fortsatta utbildning; alla vittna om synnerligen
vaken blick för tidens kraf och varmt intresse
för folkskolan. Några och synnerligen ett af
C. D. Peterson i Nässjö »om
undervisningen i modersmålet», se långt in i framtiden
med säker blick. Detta sistnämda mötte
dock kraftigt motstånd af Berg, Lundeqvist
m. fl. Hr Berg tog bilden af ett hus och
betraktade rättskrifningen såsom grunden,
formläran såsom stommen och satsläran
såsom taket, och i den ordningen skulle
undervisningen följaktligen meddelas. Hr
Peterson visade dock genom exempel, att det
vore klokare att utgå från satsen vid
undervisningen i detta ämne.
»Om hvarje här närvarande lärare och
lärarinna kunde och ville genomläsa föreningens
gamla protokoll», sade talaren, »så skulle de
från dessa få erfara en fläkt, som verkade
piggande och eggande på oss, ty den visar,
att de gamle lärarne kände ett lifligt behof
af att sluta sig tillsammans för att kunna
stödja, hjälpa och uppfostra hvarandra, att
de ej skydde någon möda eller några besvär,
fastän de voro så få och bodde vidt skilda,
att de arbetade med både intresse och
ihärdighet. Enligt protokollen kunde de hinna
med 10 ä 11 undervisningsprof och ett par
tre diskussionsämnen på ett möte.
De skulle ock verka uppfostrande på oss.
Ty de gamle tålde kritik - och skarp sådan
– *ris bratet i vän- och kamratskapets
skogsdungar».
Alla anföranden vittna om att gudsfruktan,
sedlighet, aktning för öfverordnade och
kärlek till plikten besjälade föreningens
medlemmar. Anförandena voro ej krypande men
hörsamma.
Af protokollen framgår, att lärarne stodo
så godt som ensamma. Folkskoleinspektören
G. M. Nennes brukade dock vara närvarande
och fungerade i allmänhet som tillfällig
ordförande Vid alla möten åren 1864-j 868;
rektor P. Velin åren 1868-1877. Den senare
undervisade en gång samt skänkte 50 kr. till
föreningens bibliotek.
Bland ledande män ville talaren nämna hrr
Lundeqvist, Berg och C. D. JPeterson samt
G. H. Johansson såsom trägen sekreterare.
Härmed var den officiella delen af festen
slut och samkvämet vidtog i en annan sal,
som var ännu vackrare dekorerad, och där
man bjöds på smörgåsar, mjölk och té m. m,
Många tal höllos, och mellan dessa bjöds på
utmärkt sång och musik. Hr N. J. Claeson
anförde sången, och jämte honom spelade
fröknarna Jonsson och Wetterholm flera
vackra musiknummer.
Af föreningens stiftare och första leda-
möter var G. Jonsson i Månsarp
närvarande vid festen såsom hedersgäst; från G.
Lundblad i Malmbäck, som ej kunnat
komina, hade en versifierad framställning af
skolans utveckling jämte minnen från den
tiden anländt och upplästes, och från en
tredje stiftare af föreningen, hr G. F.
Lagerström i Järstorp, hvilken också var
hindrad att infinna sig, framfördes en
hjärtlig hälsning till föreningen.
Bland talen må för öfrigt nämnas C. D.
Petersons i Nässjö om minnen och intryck
från hans egen verksamhet i skolan,
hvilket slutade med några versar författade af
honom själf. Öfverläraren Alfr. Dalin i
Huskvarna framförde en hälsning från en
f. d. medlem af föreningen, slöjdinspektör
Berg i Stockholm, hvilken lämnat en
utförlig redogörelse för verksamheten och
tillståndet inom föreningen under början af
dess tillvaro. Hälsningen mottogs med det
lifligaste bifall, och hr Dalin fick i uppdrag
att till hr Berg framföra föreningens tack
för den uppmärksamhet och det intresse,,
som han härigenom visat för densamma.
Folkskoleinspektören fö. Johansson talade
för föreningens framtida utveckling och
ut-bragte ett lefve för densamma.
Hälsningstelegram anlände och upplästes från
centralstyrelsen för S. A. F. samt från
inspektören J. Fröberg i Göteborg, och efter flera
kortare tal afslöts den synnerligen lyckade
och efter allas omdöme angenäma festen
kl. half 11 e. m. G. B.
I sammanhang med förestående
redogörelse for lördagens fest meddela vi porträtt
jämte biografier af fyra lärare, som under
1850-, 60- och 70-talen voro bland de mest
verksamma för föreningens utveckling.
Axel Emanuel Lundeqvist
föddes den 17 mars 1831 i Kytterns församling
i Västmanland. Fadern var inspektor på en
egendom. Sonen inskrefs 1849 vid
folk-skollärareseminarium i Stockholm och
»Växelundervisningens normalskola» och utgick
därifrån med hedrande vitsord i juni följande
år. Redan som seminarieelev erhöll han i
juli 1849 förordnande som biträdande lärare
i Adolf Fredriks folkskola och innehade
denna befattning till slutet af 1854.
Därefter var han vikarierande folkskollärare i
samma skola, tills han den l maj 1855
flyttade till Jönköping, där han, som 1854
aflagt organistexamen i Stockholm, då
tillträdde organistbefattningen i Jönköpings
västra församling.
För hans verksamma ande var emellertid
denna befattning icke nog. Drifven af
arbetslust och kärlek till lärarekallet
inrättade han därför en skola, som skulle
förbereda till allmänna läroverket. Denna
anstalt vann godt anseende och vardt flitigt
besökt. Dess verksamhet fortgick under
hans ledning till 1861, då han blef
folkskollärare i Jönköpings östra församling.
På sitt nya verksamhetsfält fick han ej
arbeta mer än 8 år. De svåra hygieniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
