Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (938.) 20 december 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 51
SVENSK LÄRARETIDNING.
853
600 kronor, efter 5 års oförvitlig ordinarie
tjänstgöring ett ålderstillägg af 100 kr.
(bestämdt 1891), efter 10 års tjänstgöring ett
andra ålderstillägg af 100 kr. (bestämdt .1898).
Således nuvarande maximilön 800 kr. och
minimilön 600 kr. Begynnelselönen står
således fortfarande vid samma belopp som
för 14 år sedan, och dock hafva ju
lef-nadskostnaderna under dessa år i högst
betydlig grad stegrats och i jämnbredd
därmed inkomsterna för arbetare af skilda slag
tämligen allmänt ökats i afsevärd mån. Om
folkskolan skall kunna behålla och draga
till sig goda arbetskrafter, blir följaktligen
nödvändigt, att den nuvarande grundlönen,
såsom otillräcklig, höjes.
Den vakna centralstyrelsen, som insett
denna nödvändighet, har ej heller töfvat
med att till samtliga kretsar utsända ett
frågecirkulär till besvarande, hvarefter med
ledning af de ingångna svaren åtgärder i
saken komma att vidtagas.
Samma skäl kunna anföras för
löneförbättring åt mindre folkskolans och
småskolans personal, och centralstyrelsen har äfven
i denna sak utfärdat till kretsarnes
besvarande ett frågecirkulär.
Centralstyrelsens skrifvelse till kretsarna
är dagtecknad den 27 november, och före
den 3 januari måste dessas svar vara inne
hos styrelsen. Således på något mer än en
månad skola i tusentals lärarehem frågorna
diskuteras, kretsarne besvara dem och
af-sända dem till centralstyrelsen igen,
vederbörligen besvarade. En kort tid, men vi
tro oss ej taga miste, då vi påstå, att trots
den korta tiden högst få kretsar skola
försumma sig.
I Ystads Allehanda för den 9 dennes
läses följande:
Löneförhöjning
är dagens lösen, påkallad af de dyra tiderna.
I likhet med de flesta andra tjänstemän
ämna nu äfven folkskollärarne vid
instundande riksdag instämma i ropet. Och detta
icke utan sina giltiga skäl. Visserligen
fingo de i fjor en liten förhöjning af 100
kr., men hur mycket gjorde väl det, där
lönen förut var så liten och otillräcklig!
Nu ha de dyra tiderna alldeles uppslukat
den hundralappen och mer till, hvadan det
andra åldérstillägget under nuvarande
förhållanden just icke mycket uträttat.
Armodet är lika stort och tillgångarne lika
små som förut, där en lärare sitter med
skulder och stor familj utan andra
inkomster än de lagliga.
Ett par jämförelser bara. Nu kan t. ex.
en manlig grovarbetare på landsbygden lätt
förtjäna sina 600 kr. pr år, en dito
handtverkare 800 ä 1,000 kr., en bokhållare,
trädgårdsmästare eller handlande 1,200 å 1,800
kr., utan att de senare vågat något
nämnvärdt på sin utbildning.
En folkskollärare däremot får i lyckligaste
fall offra minst 4 års tid på sin
utbildning jämte 3 ä 4 tusen kronors kapital,
hvilken summa han vanligen har att
amortera under större delen af sin tjänstetid.
Så har han först efter 10 oförvitliga tjänst-
göringsår sina 800 kr. För dessa skola
skulderna honoreras, nödig facklitteratur
anskaffas, utskylder till stat och kommun
erläggas samt oftast en familj af 6 ä 10
personer födas och klädas. Mycket mer att
förtiga.
Hur styf matematiker en lärare än månde
vara, kan dock ett dylikt problem vara
synnerligen svårlöst. Följaktligen se vi, att
näppeligen någon annan folkklass kan ha
det mer knappt och magert än just
folkskollärarne. Och likväl är deras arbete
det mest ansträngande, det mest
hälsovådliga, det mest nervretliga och
tålamodspröf-vande, det mest ansvarsfulla - kanske
också det mest betydelsefulla för
mänskligheten.
’DÖDSFALL’
E. P. Löfving f. En af den svenska
folkskollärarekårens äldsta medlemmar afled
den 15 dennes i Endre på Gotland. Det
var f. d. folkskolläraren Elias Peter Löfving,
som efter den långa lefnaden af nära 84 år
fick lägga sig till hvila.
Han föddes i Böda på Öland 1816, tog
organistexamen i Kalmar och
skollärareexamen i Växjö 1846, vann 1837 befordran
till organist och blef 1843 ordinarie
folkskollärare i Vamlingbo på Gotland. Denna
befattning lämnade han med pension 1877.
Då han drog sig undan, kunde åldringen
blicka tillbaka på en 57-årig gagnande och
framgångsrik verksamhet sona lärare.
j
ULTOMTEN,
Skolbarnens jultidning,
var redan i förra veckan slutsåld, så att
ett stort antal under de senaste dagarna
ingångna rekvisitioner ej kunnat expedieras.
Särskildt gäller detta den mycket
efterfrågade Praktupplagan, som var alldeles
slutsåld för en vecka sedan.
Af de många fördelaktiga omdömen om
Jultomten, som varit synliga i olika
tidningar nu efter det upplagorna blifvit
slutsålda, återgifva vi endast följande tre:
Jultomten och dess lille bror Tummeliten
’äro i år ovanligt rikhaltigt försedda med
trefliga och vackra teckningar af Ottilia
Adelborg, Gerda Tirén, Elsa Beskow, Brita
Eli-ström m. fl., och de ligga i detta hänseende
afgjordt öfver alla de andra barnjultidningarna.
Innehållet för öfrigt är omväxlande och godt.
Dagens Nyheter.
~––-I år vill det synas, som skulle Jultomten
med dess lilla följesven Tummeliten lyckats ta»
ga lofven af de andra (med »de andra» afses här
äfven de dyrare barnjultidningarna). Detta
gäller icke minst i fråga om den illustrativa delen,
som är både treflig och vacker och där
Jultomtens redaktion lyckats samla en hel stor
stab, särskildt af sådana illustratörer, hvilkas
förmåga att anslå den rätta för barnasinnet
tilltalande tonen är sedan gammalt känd och
värderad. Svenska Dagbladet.
Jultomten är en pärla i sitt slag. Hvarje
illustration, hvarje saga och berättelse är så
lämpad efter barnasinnet, att det måste väcka
ens beundran. Östergötlands Dagblad.
Tomtefars sagor och
berättelser
kunna fortfarande rekvireras. Ur pressens
uttalanden om denna årets julbok må
återgifvas följande:
Tomtefars sagor och berättelser utkomma i
år i en andra samling. Den första gjorde i
fjor stor lycka hos barnen, och denna
kommer säkert att bli lika väl mottagen. Ty
sagorna äro både många och roliga, och
teckningarna äro öfvervägande goda. Utgifvaren
af denna bok har tydligen en öppen blick
för både hvad barnen vilja ha och hvad de
böra få; därom vittna såväl Tomtefars sagor
och berättelser som - och kanske ännu mer
– det från samma förlag utgifna, förträffligt
redigerade barnbibliöteket Saga.
Dagens Nyheter.
- - Sådana sagor som t. ex. »Folkets
kung» af Anna Wahlenberg, »Sagan om ett
stort ljus» af Henrik Wranér och
»Prinsessan» af Sophie Linge höra till de näpnaste
i sitt slag. Nya Dagligt Allehanda.
Jultomten beder att få tillönska alla sina
vänner och gynnare, både små och stora:
En god jul! Ett godt nytt år I
Hela företaget är vardt all
uppmuntran, förklarar
Fredrika-Bremer-för-bundets bokkommitté på tal om
Barnbiblioteket SAGrA. Kommittén yttrar bland
annat :
–––Såväl idé som utförande äro i detta
företag goda. De gamla välkända svenska
folksagorna äro väl berättade, på ett klart
och enkelt sätt, och illustrationerna till dem
äro i allmänhet goda, de af Elsa Beskow
alldeles förträffliga. Jenny Nyström är här mera
till sin fördel än hon på länge visat sig. -
Eobinson Kruse är också ledigt och
tilltalande berättad, och detsamma kan sägas om
sagorna ur Tusen och en Natt.
–––Hela företaget är vardt all
uppmuntran såsom ägnadt att bland Sveriges barn
sprida verkligt god och underhållande litteratur
till särdeles billigt pris.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
952. Några, som -»hålla styft* på S. A. F.
Ni frågar, hvar lärarinnor på småskolestadiet
aflönas med 1,000 kronor. Som vi redan
upplyst, äger detta rum i hufvudstaden. Här
finnas numera endast tre småskollärarinnor
anställda, och utgår från nästa år deras lön
med 1,000 kronor. Detta blir för kommunen
dyrare än att på småskolestadiet använda
folkskollärarinnor, men det kan naturligtvis
icke blifva tal om att afskeda sagda lärarinnor,
som varit anställda här under en lång följd
af år, lika litet som det kan blifva fråga om
att på landsbygden eller ens i städerna i
allmänhet utbyta småskollärarinnor mot
folkskollärarinnor - åtminstone icke så länge
anställandet af småskollärarinnor ställer sig
billigare för kommunen. Vårt lilla yttrande
i n:r 46 afsåg ju endast att för våra läsare i
landsorten lämna en måhända icke obehöflig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
