Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (940.) 3 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 1. (940.)
STOCKHOLM, 3 JANUARI i9oo.
19:e årg.
Prenumerationspris ;
Vi år 3,sookr,, 3/4 år 3 kr., */2 år 2 kr., a/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare:
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl.. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris:
10 öre för en milimeters höjd på enkel spalt Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons hör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Stiftaren af Tveta härads foll<sl<ollärareförening.
| en andliga rörelse, som födde 1842 års
folkskolestadga, afmattades under de
närmast följande åren. Som vanligt visade
det sig svårare att på ett praktiskt Qch
fruktbärande sätt bringa fattade beslut till
verkställighet än att planlägga och
genomdrifva dem. Motståndarne till en ordnad
folkundervisning kunde lätt påvisa bristerna
i den undervisning, som de upprättade
skolorna meddelade. Mången, som förut
varmt befordrat arbetet för folkskolans
lagstadgande, blef betänksam, ljum eller rent
af fientlig, då han fick se en lagstadgad
skola i verksamhet. Få hade klart för sig
de enklaste betingelserna för, att en skola
skall lyckas i sin verksamhet. Liknöjdhet
eller öppen motvilja hos skolråden och
barnens föräldrar visades ofta.
Värst af allt var dock, att många lärare
saknade ej blott pedagogiska insikter utan
äfven behöfliga kunskaper i skolans
undervisningsämnen. Därtill voro de ej sällan
fattiga, betryckta och ointresserade.
Sträfvan efter ett om än magert lefvebröd hade
gjort dem till lärare. Att skolor,
framkallade genom lagbud och arbetande i en
sådan atmosfär, ej kunde gifva de
intellektuella eller sedliga resultat, som
folkskoletankens målsmän drömt om, säger sig själft.
Lyckligtvis är det dagliga arbetet och
umgänget med barn i sig själft ägnadt att
hos sunda och varmhjärtade naturer
framkalla intresse och hängifvenhet för
barnaundervisning och folkuppfostran. Mången,
som, utan att kanske själf egentligen veta
hvarför, fått sin plats i katedern, har snart
gripits af lärarekallets skönhet och storhet,
så att han gifvit sig helt däråt, emedan
han blifvit öfvertygad om, att folkskolan
och folkbildningen har en stor framtid.
Det var oftast på denna väg, som vår folk*
skola, sedan den väl kommit i gång, vann hän-
gifna och uppoffrande vänner af annat slag
än dem, som på samhällets höjder arbetat
för henne. Folkskolans lärare började snart
känna sitt ansvar gent emot den nya
skapelse, i hvars tjänst de stodo, Då den
anfölls, kände de sin plikt att försvara den.
ANDREAS ELMING.
Hvar för sig betydde de dock ej
mycket. De klarseende och energiska sökte
därför sammanföra och förena kamraterna
till samfäldt arbete för gemensamma
intressen. Så uppstodo lärareföreningar.
En af dem, som först ifrade för lärarnes
sammanslutning, var organisten och
klockaren i Ödestugu församling Andreas Elming.
Han var född den 9 maj 1803. Fadern
var bergsman inom Tabergs bergslag.
Begåfvad och energisk skulle sonen ngn a sig åt
bokliga studier Hans håg för musik ledde
honom in på den bana, som sedan blef
hans. 1827 aflade han organist- och
klockareexamen i Växjö, hvarefter han samma
år utnämdes till sådan befattning i
Öde-stugu.
Få Ekersholms gård upprättades 1830 en
lankasterskola, hvarest Elming undervisade
en följd af år. Om hans verksamhet här
säger skolans stiftare, grefve John Hamilton,
i ett 1837 utfärdadt tjänstgöringsbetyg, att
han »ådagalagt utmärkta prof på skicklighet
icke allenast i religionsundervisning,
skrifning och sång utan äfven i att han vetat
väcka barnens uppmärksamhet till
ordningssinne och sedlighet».
Arbetet i folkbildningens tjänst lämnar
till och med nu åt sina utöfvare ett ytterst
magert lefvebröd. På 30- och 40-talen
kunde en framåtsträfvande man icke ens
hoppas att därigenom skaffa sig anständig
bärgning; denna måste sökas på annat håll.
Elmings kunskaper och duglighet gjorde
honom eftersökt för hvarjehanda praktiska
bestyr. Han var ordförande i häradets
hushållsgille, ombud för Smålands m. fl.
provinsers hypoteksförening samt den ledande
inom sin sockens kommunala angelägenheter
redan i midten af 40-talet. Tillika hade
han en organistskoj^
femtiotal blifvande
vudsakliga utbildni*
då folkskolestadga^
unga framåtsträfval
Elming stod i liflijl
dem, som först fri
bilda en lärareför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
