Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (940.) 3 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
SVENSK LÄRARETIDNING.
Två nya
folkskoleinspektörer i Skåne.
Ett af de större
folkskoleinspektörsdistrikten i Skåne blef af känd orsak ledigt
sistlidna höst. Distriktet öfvertogs tillfälligtvis
af tre förutvarande inspektörer på så sätt,
att seminarieadjunkten N. Larsson
tilldelades Onsjö och Rönnebergs kontrakt,
kontraktsprosten teol. d:r J. T. Malm Frosta
och Albo-Järrestads kontrakt samt
kontraktsprosten C. O. Nilsson-Grierow Luggude och
Gärds kontrakt.
K. m:t har nu förordnat följande
personer att tills vidare under åren 1900-1904
vara folkskoleinspektörer inom de
ifrågavarande sex kontrakten, nämligen:
inom Grärds kontrakt:
folkskoleinspektören, kontraktsprosten C. O. Nilsson-Gierow
(är förut tillika inspektör i de sex
nordligaste kontrakten i Skåne);
inom Albo-Järrestads kontrakt:
folkskoleinspektören, kontraktsprosten teol. d:r J. T.
Malm (förut tillika inspektör i Ingelstads,
Ljunits-Herrestads samt Färs kontrakt);
inom Frosta kontrakt:
folkskoleinspektören, seminarieadjunkten d:r N. Larsson
(förut tillika folkskoleinspektör i Oxie, Skytts
och Vemmenhögs kontrakt);
inom Onsjö och Rönnebergs kontrakt:
docenten fil. d:r J. L. Bager-Sjögren samt
inom Luggude kontrakt: kyrkoherden i
Allerums och Flenninge församlingars
pastorat, fil. d:r A. N. Hammar (född 1842
och f. d. lektor i Karlskrona).
De tre först här ofvan uppräknade äro
redan förut folkskoleinspektörer, och deras
porträtt med korta biografier finnas
återgifna i denna tidning n:r 3, 5 och 10 för
förra året.
De två sistnämda äro däremot nya
såsom inspektörer. Vi återgifva för dagen
bilden af docenten Bager-Sjögren och bifoga
några korta biografiska data.
Docenten Johan Lorens Bager-Sjögren är
född i Lund den 20 februari 1866 och son
af konsistorienotarien därstädes J. M.
Sjögren. Efter modern har han namnet
Bager. Student blef han vid 18 år, fil.
kandidat vid 20 år och fil. d:r vid 27 år.
Omedelbart därefter, alltså 1893, kallades han
till docent i teoretisk filosofi vid Lunds
universitet men öfvergick följande året i samma
egenskap till Uppsala universitet för att
kunna samtidigt sköta förordnandet som
föreståndare för den teoretiska
profårskur-sen vid Uppsala högre allmänna läroverk.
Från sistlidna hösttermins början
återgick docenten Bager-Sjögren till Lunds
universitet och erhöll samtidigt förordnande att
efter d:r B. J. Bergqvist, som utnämts till
rektor i Kristianstad, vara föreståndare för
profårskursen i Lund.
Docenten Bager-S j Ögrens
gradualafhand-ling gällde »Herbert Spencer och
utvecklingsfilosofien». Som specialämnen för sina
studier har han valt pedagogiken och
psykologien. Hans utgifna skrifter röra
sig ock mest på dessa områden. Sålunda
J. L. BAGER-SJÖGREN.
har han af trycket utgifvit utom den nämda
gradualafhandlingen bland annat:
En skolresa genom Harz. En bild af
modern tysk pedagogik, svenska skolor till
förebild (1894).
Exkursion såsom medel för uppfostran och
undervisning (1895).
Psykologiska utredningar (1896).
Vid de senaste sommarkurserna i
Uppsala höll han en serie föreläsningar om
uppfostran till och genom det sköna.
Upprepade gånger har docenten
Bager-Sjögren dels med statsunderstöd, dels på
egen bekostnad gjort resor i främmande
länder för filosofiska, konsthistoriska och
pedagogiska studier. Vid de senare årens
pedagogiska möten såväl i hufvudstaden som
på andra orter har han varit en trägen
gäst, Vid nordiska skolmötet härstädes
1895 inledde han diskussionen om
exkursioner, och vid allmänna folkskolläraremötet i
Norrköping yttrade han sig äfven angående
Skolresor.
Det är alltså med en ovanligt stor fond
af pedagogiska insikter, som docenten
Bager-Sjögren nu gör sitt inträde på folkskolans
område i egenskap af inspektör.
Farhågor och förhoppningar.
Det gångna året har varit utmärkt
af tvänne stora händelser, som äro
ägnade att ingifva svenska folkskolans
vänner både farhågor och
förhoppningar. Den ena är den under året
inledda revisionen af 1881 års
förordning rörande minderårigas användande
i lönearbete; den andra är de
förberedande åtgärder, som af riksdag och
regering blifvit vidtagna tör
åstadkommande af en genomgripande
läroverksreform.
Hvilka slutliga verkningar dessa
tvänne händelser kunna få är för
närvarande omöjligt att med
visshet förutsäga. Följderna kunna blifva
för folkskolan olycksdigra, men de
kunna ock blifva i hög grad
lyckosamma - allt beror på den
riktning, i hvilken utvecklingen kommer
att gå, eller rättare sagdt: på den
riktning, i hvilken den kommer att
ledas.
Så länge folkskolan betraktades
endast såsom en fattigskola, hvars
ändamål var inpluggandet och innötandet
af ett visst minimum af nödtorftiga
kunskaper och färdigheter, kunde det
vara tämligen likgiltigt, hvilken
ställning hon intog, dels till
förvärfsarbe-tet, dels till anstalterna för högre
bildning. Hennes betydelse var lika stor
eller lika liten antingen hennes fattiga
lärjungar ett par år tidigare eller ett
par år senare gingo till
dagsverksstugan eller fabriken, och att de högre
skolorna ensamma lade beslag på de
bemedlade samhällsklassernas
föräldra-intresse var något, som måste anses
såsom själfgifvet.
Men annorlunda ställde sig saken,
så snart folkskolans namn äfven blef
hennes program, så att hon satte som
sitt mål att vara skolan för vårt folks
barn. Skulle hon från att hafva varit
en själlös pluggskola kunna höja sig
till att blifva en uppfostringsskola i
Cornenius’ och Pestalozzis mening, så
måste hon göra anspråk på att få
behålla såväl de fattigaste sorn ock de
mera välbärgade familjernas barn. Och
därmed måste hon träda i förhållande
dels till de agrariska och
industrialis-tiska Sträfvandena, hvilka söka
från-rycka henne de förra, dels till de högre
skolorna, som med all makt vilja locka
till sig de senare.
Både vid revisionen af lagen
angående minderårigas användande i
lönearbete och vid omorganisationen af
våra allmänna läroverk har folkskolan
alltså stora intressen att bevaka.
Vår snart tjugu-åriga förordning om
minderårigas användande i arbete har
aldrig trädt i verkställighet. Till en
mycket stor del suspenderades den
strax efter sitt kungörande, och äfven
inom de områden, för hvilka den
erhöll laga kraft, har den vanligen
lämnats utan afseende. Arbetsgifvarne
hafva i allmänhet ansett med sin
privatekonomiska fördel of
verensstärn-mande att i största möjliga omfång
använda barnslig arbetskraft och
därför utan vidare satt sig öfver lagens
föreskrifter. Till rättfärdigande af detta
sitt handlingssätt hafva de anfört, att
ett så tidigt inträdande i lönearbetet
som möjligt vore nödvändigt dels för
de ungas sedliga uppfostran, dels för
deras blifvande arbetsduglighet.
Det hår under de föregående åren
stundom sett ut, som om dessa skäl
skulle hafva eröfrat det allmänna
tänkesättet, och som om de i samband här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
