Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2. (941.) 10 januari 1900
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
lärjungar,, som jag hade i mitt hus, få se
mig om en smula, särskildt i Västergötland.
De båda privatlär j ungarne voro Kristoffer i
Yxstad och Per i Sjöstorp, storbondesöner
från Ombergstrakten och hvarandras kusiner.*
Vi bröto upp den 23 juni, som var en
söndag. Till Grenna foro vi med skjuts.
Men sedan vi gästat vännen Berggren samt
varit uppe vid Brahehus och därifrån skådat
ut öfver det härliga Vätt er-landskapet, togo
vi midsommardagen våra ränslar på ryggen
och vandrade mot söder. Det dröjde ej
länge, förr än vi voro vid Brötjemark i
Ölmestads socken. Där bodde min hustrus
släktingar, »farbror Sammel» och hans son
Jonas. Hos dem stannade vi till nästa dag,
då de skjutsade oss till Jönköping. Under
vägen höllo vi rast vid Huskvarna samt
besågo fallen och verken; dem har jag
sedan aldrig återsett.
Onsdagen den 26 bevistade jag
lärareföreningens sommarmöte. Det hölls i samma
lokal som vintermötet. De ledande voro
äfven nu Elming och Carlsson. Af
deltagarne fanns, så vidt jag kan erinra mig,
endast en, som stod på högre social nivå än vi.
Det var häradshöfdingen Arvid Ribbing, en
mycket intresserad man, känd som varm vän
af folkskolan. Med anledning af en
diskussion om behöfligheten af insikter i
hälso-lära, hvarunder jag gifvit anvisning på
åtskilliga af mig begagnade böcker i detta
ämne, råkade Ribbing och jag i ett lifligt
samtal, hvarvid vi kommo synnerligen väl
om sams. Ribbing hade tagit verksam del
i besluten om folkskolans lagstadgande vid
riksdagen 1840-41 och följde sedan med
sympati Torsten Rudenschölds ädla
sträfvanden.
De mest bemärkta bland öfriga
mötesdeltagare voro nog »Palmquistarne». De
voro småländingar och duktiga karlar.
Gustaf Palmquist undervisade vid
Stockholms folkskollärareseminarium i
öfnings-skolans flickaf delning samt i sång och
»praktik», och honom hade jag under min
seminariekurs haft till lärare. Äfven med
brodern Per var jag bekant; han var lärare
vid Prins Karls inrättning i Stockholm.
Sedermera slog han sig på boktryckeri och
förläggareverksamhet, och efter honom är
det, som firman P. Palmquist ännu har sitt
namn. En tredje broder Johannes var
folkskollärare, organist och klockare i Stora
Mellösa socken. Huruvida han var med på
mötet, kan jag icke bestämdt säga; var han
det, så räknade det deltagare äfven från
Nerke och sålunda från alla V
ätterslandskapen.
Äfven vid detta möte resonnerade vi om
mekanisk undervisning och utvecklande
undervisning. För öfrigt voro vi ifriga
nykterhetsvänner och beslöto grundlägga ett
nykterhetsförbund bland lärarne. Att vi ville ha
anständigare löner säger sig själft.
Omedelbart efter förhandlingarnas slut
- det drog ut fram åt kvällen - gick
jag med mina båda lärjungar samt ett par
*
Den förre nu för tiden känd såsom
landtbrukaren Kristoffer Gustafsson i Djurkälla,
framstående ledamot af Östergötlands lands:
ting och vid flera tillfällen frisinnad riksdags
no annakandidat i sin valkrets.
mötesdeltagare ned till ångbåten, och med
den foro vi till Hjo. Meningen hade varit,
att mötessekreteraren J. Carlsson skulle
följt med till Rudenschöld, som han
entusiastiskt beundrade, men huru det var,
blef detta icke af. Från Hjo marscherade
vi västerut och besökte under marschen flera
skolor, »skrikstugor», som åtskilliga lärare
med en viss rätt kallade dem. Efter att
ha tagit nattkvarter i Värnhem gingo vi in
till Skara. Där deltog jag i ett tredje
möte, som biskop J. A. Butsch utlyst med
västgötalärarne i och för öfverläggning om
den då i sin första begynnelse varande
pensionssaken. Men hvarken det mötet eller
mitt besök på Leckö hör ju till den här
historien.
Får jag döma af mina bevarade bref,
synes lifvet inom Jönköpings
folkskollärareförening ganska snart hafva tynat af. Båda
de ledande männen utgöto sig för mig i
beklaganden öfver den bland kamraterna
ännu rådande slöheten. Att mötena i
Jönköping blefvo fåtaligt besökta, var, såsom
Elming yttrade i ett bref af den 15 mars
1851, icke underligt. »Käre bror», skref
han, »hurudan är vår kår ännu, på hvad
ståndpunkt står den? Det är väl, att ingen
vårdar beskrifva den». Lärarnes
förenings-sträfvanden sågos för öfrigt, tillade han,
med »uppskrämda och bittra blickar» af
deras närmaste förmän, som icke gärna
togo »gevär i hand mot tidens onda» men
däremot syntes »vilja bruka Petri obehöriga
svärd för att hugga örat af öfversteprästens
dräng, hvilken numera får heta Organist,
Klockare och Skollärare». Och något
senare skref Carlsson i ett bref af den 22
april samma år: »Associations-andan synes,
åtminstone inom vår kår här å orten, domna.
- - Organisten Hultstedt i Vrigstad
påstår, att medlemmarne i kåren till större
delen ej äro fullfjädrade, hvilket bevisas
däraf, att de visa likgiltighet för sina egna
intressen. Jag är också uttröttad i
sträfvandet för vårt gemensamma väl utan att
ha uträttat annat än besvärat mina bröder.»
Det är att hoppas, att folkskollärarna
där nere nu äro så »fullfjädrade», att
dylika sorgmodiga utlåtelser icke längre äro
på sin plats.
Ja, detta är hvad jag kan erinra mig
om Jönköpings folkskollärareförenings
tidigaste öden. Och nu får du däraf ta så
mycket du finner vara af något intresse.
Denna senaste anvisning har
upptecknaren följt så, att han tagit med rubb och
stubb utan något som helst bortrensande af
de konkreta smådrag, som minnet bevarat.
Något mötesreferat har det hela visserligen
icke blifvit. Men måhända skall en och
annan tycka, att det i stället blifvit en
liten bild ur lifvet - den svenske
folkskollärarens lif för femtio år sedan.
Fridtjuv Berg.
År 1900
utsänder
SVENSK *.*«.
LÄRARETIDNING
sin
19i!§ årgång.
, pm, ufgifningetibet oc
6fift>a ofdrftnfrrafre.
Omkring 900 stora
kvart-sidor för det billiga priset af
3 kr. 50 Ore.
Porträtt eller annan illustra*
tion i regeln
*
. i Iare nummer. *
Prenumerera på närmaste postanstalt
nu genast,
så får Ni tidningen strax och slipper
vänta på edra skolnyheter.
Lönefrågan inför
centralstyrelsen.
Vid det under torra veckan med
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening hållna
årssam-manträdet upptog helt naturligt
lärarnes lönefråga ett af de viktigare
rummen på föredragningslistan.
På grund af de ökade
lefnadskost-naderna och de höjda arbetsprisen på
nästan alla områden kan denna fråga
ej längre hållas tillbaka, utan kräfver
den en snar och tillfredsställande
lösning- detta ej minst med hänsyn
till folkskolans egna intressen.
I betraktande däraf att, då frågan
på allvar upptages, det är af stor
betydelse att hafva tillgång till ett rikt
statistiskt material för ärendets be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Oct 8 03:53:23 2006
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1900/0024.html
